Syftet med föreliggande studie är att få fördjupad kunskap om svenska lågstadielärares språkanvändning i engelskundervisningen. Detta gjordes genom att observera och intervjua tre verksamma lärare i grundskolans årskurs tre. Resultatet visar att lärarna har som mål att tala engelska till övervägande del, men att valet av språk styrs av elevernas förståelse. Observationerna visade att det finns mönster i vilka situationer och sammanhang som lärarna talar engelska respektive svenska, men också olikheter. Det insamlade materialet diskuteras utifrån tidigare forskning om lärares språkanvändning i språkundervisning. En slutsats är att lärarnas språkval görs för att gynna elevernas språkutveckling och det finns en variation i vilka sammanhang som det talas engelska respektive svenska i engelskundervisningen.

No description available.

Mathematical equivalence is crucial throughout the entire course of education. Understanding the concept is a prerequisite for comprehending mathematics, especially in algebra. Despite this, research indicates that many students lack a relational understanding of the concept, both early in their educational journey and as they progress through the grades. However, certain studies suggest that students can demonstrate relational understanding, even at younger ages, as long as you don’t use linguistic assessment methods. This study focuses on primary school students and their understanding of mathematical equivalence. The aim of the study is to investigate whether third-grade students possess a relational understanding of equivalence and, if so, to explore its characteristics. To examine this, a survey was used with math tasks to assess students at a school in southern Sweden’s understanding of equivalence. The surveys have been analyzed through radical constructivism and the Mathematical Equivalence Assesment model. The results indicate that a significant portion of students exhibit partial or complete relational understanding of equality. Furthermore, the findings reveal that students lacking an understanding of the definition of mathematical equivalence attain considerably lower results compared to those with such an understanding. An overarching conclusion that can be drawn in relation to the study's results is that a relational understanding of mathematical equivalence is crucial for long-term learning in mathematics.

Studiens syfte är att belysa hur elever i årskurs tre via en lektionsserie innehållande kroppsligtlärande lär sig om solsystemet. Fyra frågeställningar besvaras i studien: Hur beskriver elevernasolsystemet före och efter den planerade undervisningen? Hur kommunicerar eleverna medvarandra under den planerade undervisningen? Hur kan elevernas erfarenheter av kroppsrörelsei undervisning beskrivas av dem själva? Hur framträder kroppsligt lärande i den planeradeundervisningen? Sociokulturellt perspektiv är den teoretiska utgångspunkten i den här studien.Den här studien är en kvalitativ forskningsstudie som genomfördes med olikadatainsamlingsmetoder i form av en semistrukturerad fokusgruppsintervju, videoinspelningunder lektionsserien samt skapande av en tankekarta. Inspiration av en innehållsanalysanvändes för kodning och analysering av det insamlade materialet, vilket resulterade i femkategorier. Resultatet i studien visade att eleverna lärde sig med hjälp av varandra genomgestaltning av kroppen. Eleverna kunde ge mer komplexa beskrivningar och visade en störreförståelse för solsystemet efter undervisning med kroppsligt lärande. Eleverna interagerade påolika sätt, och en del av detta skedde bland annat genom att samtala med varandra för attmöjliggöra för varandras lärande i ett socialt samspel. Även kroppen användes som ett sätt attinteragera med varandra, vilket var fördelaktigt för eleverna som inte var lika muntligt aktiva.

This thesis concerns the development of Swedish ice hockey as a national phenomenon during the period 1920–1972. The dissertation explores how the sport of ice hockey in just over half a century was transformed from a rather insignificant North American cultural import to one of Sweden’s most treasured pursuits by and large, and harbouring a national team (known as “Tre Kronor”) that at the height of its popularity in 1970 gathered almost the whole nation (82 percent of the adult population) in front of TV-sets during national game broadcasts. The analytical approach of the study is grounded in the theoretical assumption that “to be Swedish” is something you “learn” on a daily basis, and that an investigation of how “the nation” is constructed as an imagined community must see to the interplay between national rhetoric on the one hand and national practice on the other. This means that the analysis moves on two different levels, where the first is comprised of the sporting practice in itself (teams, games, players etc.), while the other deals with the conception of ice hockey in relation to national identity. The empirical investigation shows that the introduction of ice hockey in Sweden was “launched from above” under the influence of unbridled nationalistic sentiment in Sweden at large at the turn of the 20th century. The study also shows that during the inter-war era the Swedish Ice Hockey Federation promoted the spread of ice hockey in Sweden by stressing the game’s benefits as a more practical sport than the similar and already established winter sport, bandy. It is also argued that in most cases it was not so much a genuine passion for the game itself, but instead prosaic factors (economical considerations, sporting success and maintenance of ice surface etc.) that made sporting clubs take up ice hockey. After World War II the public interest in ice hockey exploded in Sweden. In the cold war era, Tre Kronor came to function as a thermometer of how the so called Swedish model stood up in comparison to the superpowers of the world. The analysis also underlines the importance of the comprehensive organizational and moral rearmament of Swedish ice hockey at large conducted by the Swedish Ice Hockey Federation in the post-war era, since it helped its cultural incorporation in the Swedish welfare state and its connection to Swedish national identity

Background: Our daily lives and personal interactions are increasingly featuring social media and social networks in particular. Topics regarding social media, its impact on society at large – both on corporate as well as individual behavior – has been the focus of many research papers. Personal use of social networks are regularly being mapped out by researchers aiming at clarifying concepts such as engagement, trust and interactivity, and mapped by companies seeking to maximize return on investment concerning their marketing efforts. The aim of our study is (i) to map how companies and/or organizations operating on the Swedish market use their company’s pages on the social media as a way of communicating with their followers and audience, as well as (ii) identifying whether “Real-Time Marketing”, in our own definition, is used or not. Methods: The research methods used included both quantitative and qualitative content analysis. Data was collected from Facebook and Twitter pages belonging to five companies operating on the Swedish market that are among Sweden’s largest advertisers. The data, in total 1981 updates, was analyzed in order to map out patterns and to summarize all the relevant companies’ communicative activities. Subsequently, the data was qualitatively evaluated to gain deeper understanding of the activities to uncover techniques such as semiotics and usage of social media as a way to communicate with audience and customers. Results: Results show that companies that are among Sweden’s largest advertisers mainly use Facebook and Twitter as means of publicizing information with the intent of enhancing their own brands. Our quantitative analyses concluded that the second and third most frequent updates were advertising and customer service. The results of the qualitative analyses show that companies adapt their semiotics to a more informal use of language, but fail to engage in dialogs and to stimulate their audience to increased interaction with the brand. Results also demonstrate that only one update featured the technique “Real-Time Marketing”, which suggests that “Real-Time Marketing”, in our definition, is scarcely used on the Swedish market. / Bakgrund: En allt mer vedertagen sanning är hur sociala medier spelar en större roll, inte bara i våra privatliv, men även för företag som söker att marknadsföra sig och skapa dialoger med sina kunder och intressenter. Företagens marknadsföring och kommunikation har länge studerats, och idag så fortsätter de studierna med fokus på sociala medier. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Sveriges största annonsörer använder deras sociala medie-sidor för att kommunicera med sina följare och publik, samt att försöka identifiera om det sker någon förekomst av ”Real-Time Marketing” enligt vår definition. Metod: I vår forskningsmetod förekommer både kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys. Data har samlats in från fem företags sidor på Facebook och Twitter. Dessa fem är några av de företag som investerat mest pengar på marknadsföring under 2013. Den kodade och analyserade datamängden uppgår till 1981 stycken uppdateringar och ”tweets”, vilka används för att undersöka mönster och trender i företagens kommunikation. Efter den kvantitativa insamlingen genomförs en kvalitativ studie för att få en bredare förståelse för bland annat semiotiken och sättet som företagen vill föra en dialog på med sina kunder och följare. Resultat: Uppsatsens resultat visar att dessa svenska företag framför allt använder Facebook och Twitter för att publicera och sprida material som förstärker det egna varumärket. Genom vår analys finner vi också att de mest frekventa uppdateringarna som publiceras berör reklam och kundtjänst. Vidare ser vi hur företagen anpassar sitt språk till ett mer informellt sådant, men de misslyckas ofta med att öppna upp för dialog med sina kunder och därigenom möter de inte sitt eget och följarnas behov av ökad interaktion med varumärkena. Det visar sig också att endast en uppdatering kunde klassificeras som ”Real-Time Marketing”, vilket får oss att dra slutsatsen att denna teknik används mycket begränsat på den svenska marknaden.

Kort beskrivelse av prosjektet: Oppgaven har vært å tegne et samlingshus for et antall omgivende videregående skoler. Ved å sentralisere ulike funksjoner som bibliotek, sosiale arealer og matsal fungerer huset som et felles læresenter for elevene.  I en tidlig fase fant jeg ut at jeg ville fokusere på å gjøre huset tilgjengelig for offentligheten slik at det ikke blir stående tomt utenom skoletidene. Dette ville jeg uttrykke både i form og i tolking av programmet. Så hvordan viser man at en bygning er åpen for alle i form? Jeg valgte å ta inspirasjon fra det mest offentlige jeg kjenner til, nemlig det offentlige rommet. Det jeg anser som spesielt med dette er at rommet bare fortsetter og fortsetter og består ikke av stengte vegger som man ofte finner i konvensjonelle bygninger. Ved å la gulvet være sammenhengende gjennom hele huset oppnås et interiør som jeg tror kan oppfattes som et offentlig rom. Jeg forsterket denne opplevelsen ved å koble gulvet til fjellet som grenser til tomten og huset ble dermed en offentlig vei per definisjon.  Hvordan fungerer interiøret? En utfordring har vært å definere rom når konseptet er at det skal være helt åpent. Derfor har jeg valgt ut fire parametere for å definere funksjonene: Møbler, et flatt gulv, dobbel takhøyde og til slutt det stengte rommet (se diagram, romdefineringer, s. 5). Hvilken rolle spiller programmet i konseptet? Flere av funksjonene i programmet var hva man ofte tenker på som soner kun for ansatte, som for eksempel administrasjon, rengjøring og kjøkken Jeg valgte å utfordre denne ideen og gjøre det slik at disse funksjonene ble tilgjengelige for folk flest. Gjennom et internt bookingsystem kan selv de som ikke er elever anvende huset og dets muligheter. For eksempel kan man booke, utenom skoletider, kjøkkenet for å lage mat i større volumer, black boxen for å holde en forestilling, et singelrom som kontor, et konferanserom for lesesirkelen på søndager, det multifunksjonelle torget for en bryllupsfest, osv. Hva oppnår man ved å koble huset med Enskede Gård? I planprogrammet står det: ”Stockholms ytterstad har till stor del vuxit fram etappvis och resulterat i stadsdelar som sinsemellan skiljer sig åt, men som i sig själva har ett homogent bostadsbestånd med likartade typologier och prisnivåer. (...) Slakthusområdet, som är tänkt att omvandlas under drygt ett decennium, är en del av denna utveckling. (...) En mer differentierad prisbild och lägre hyresnivåer finns att hitta i det befintliga beståndet, vilket gäller både bostäder och lokaler. Därför spelar programmets ambition att koppla samman Slakthusområdet med omkringliggande stadsdelar en viktig roll i att minska den geografiska segregationen mellan de olika områdena och skapa en funktionell helhet av dagens separata delar”. Utover dette ligger Lindeparken gymnasiesärskola i området og kan med grepet ta del av læresenterets tilbud.  Materialer? Ved å bruke materialer som ofte forekommer i et byrom kan følelsen av et offentlig og åpent rom forsterkes. I huset forekommer derfor stein, asfalt, betong, glass og stål. I tillegg har jeg fokusert på å la grensen mellom ute og inne defineres kun med glass samtidig som den dras inn ved den offentlige veien. Utover dette har jeg latt de rommene som er stengte få en varmere karakter, slik at de blir som små hus man går inn i, fra gaten. / Project description: Three planned high schools in the area were to have a common building with different social functions, such as a library, social areas and a dining room.  Early on in the process, I figured that the program had many functions that potensially could be interesting for the general public, such as a library, social areas and an exhibition. This led to the concept of opening up the building and making it accessible to everyone, creating potensial for an active building, even after school hours.  So how can openness be communicated in form? My concept was to extend the public space and let it continue uninterrupted through the whole interior., in short: a ramp. By connecting the ramp to Enskede, lying ten metres above the plot, the building became a public street. Stockholm municipality had an ambition for opening up Slakthusomradet, and the building became a part of this project. The program in the assignment excisted of many zones, usually associated with staff areas. I wanted to change that conception and make these rooms open to the public. These rooms included for example administration, cleaning and kitchen.  The materials used were all taken from typical public spaces, such as concrete, stone, asphalt, steel and glass. Furthermore, the character of the materials were to change when you moved from “the street” and into the closed spaces. Here you would find wooden walls and furniture, as well as curtains of cotton.

Salinity intrusion in a river may have an adverse effect on the quality of life and can be perceived as a modern-day curse. Therefore, it is important to find technical ways to monitor and forecast salinity intrusion. In this paper, we designed a forecasting model using Simple Exponential Smoothing method (SES) which performs weekly salinity intrusion forecast in Ham Luong river (HLR), Ben Tre province based on historical data obtained from the Center for Hydro-meteorological forecasting of Ben Tre province. The results showed that the SES method provides an adequate predictive model for forecast of salinity intrusion in An Thuan, Son Doc, and Phu Khanh. However, the SES in My Hoa, An Hiep, and Vam Mon could be improved upon by another forecasting technique. This study suggests that the SES model is an easy-to-use modeling tool for water resource managers to obtain a quick preliminary assessment of salinity intrusion. / Xâm nhập mặn có thể gây tác động xấu đến đời sống con người, tuy nhiên nó hoàn toàn có thể dự báo được. Cho nên, một điều quan trọng là tìm được phương pháp kỹ thuật phù hợp để dự báo và giám sát xâm nhập mặn trên sông. Trong bài báo này, chúng tôi sử dụng phương pháp Simple Exponential Smoothing để dự báo xâm nhập mặn trên sông Hàm Luông, tỉnh Bến Tre. Kết quả cho thấy mô hình dự báo phù hợp cho các vị trí An Thuận, Sơn Đốc, và Phú Khánh. Tuy nhiên, các vị trí Mỹ Hóa, An Hiệp, và Vàm Mơn có thể tìm các phương pháp khác phù hợp hơn. Phương pháp Simple Exponential Smoothing rất dễ ứng dụng trong quản lý nguồn nước dựa vào việc cảnh báo xâm nhập mặn.

<p>Denna uppsats handlar om att finna de faktorer som är viktiga för att företag inom telekommunikationsbranschen skall kunna behålla sina kunder då kärnprodukten inte längre räcker till som konkurrensmedel.</p><p>Orsaker som ligger till grund för dagens situation är juridiska förändringar, globala förutsättningar samt den tekniska utvecklingen. Mot bakgrund av detta har det blivit nödvändigt att skapa värden som sträcker sig utöver kärnprodukten och därigenom tillgodoser befintliga kunders behov. De aktörer som inte klarar av detta menar vi kommer att tappa marknadsandelar och tids nog försvinna från marknaden.</p><p>De fenomen som vi valt att peka på i uppsatsen är konkurrens, globalisering samt vikten av att skapa värden. För att belysa dessa har följande teorier valts; Värdekedja/ Värdestjärna, Målstyrning/ Processtyrning, Värdeskapande genom induktion, Involvement Theory, Affärsidé samt Service Management (Tjänstevision/ Tjänstekoncept). Ur dessa teorier har sedan följande syntes mynnat ut;</p><p>Företaget bör:</p><p>– genom interaktion med kunden upptäcka vad denne önskar sig av produkten/tjänsten och vad som får honom/henne involverad.</p><p>– utforma kunderbjudandet efter de kriterier som framkommit genom interaktion, samt i enighet med företagets struktur</p><p>– implementera den information som skapat företagets struktur, detta för att kundens önskemål skall formas till konkreta erbjudanden.</p><p>Empirin är hämtad genom både kvalitativ och kvantitativ datainsamling. Två intervjuer genomfördes på mobiloperatörerna 3 samt Telenor. Den kvantitativa undersökningen gjordes på 25 privat abonnenter i Stockholm.</p><p>Resultatet på undersökningen tyder på att de respondenter som har en hög tillfredställelse, i kombination med hög upplevd kvalité vid kontakt med företaget och framförallt med butik, också i högre grad är lojala.</p><p>Som slutsats kan konstateras att kontakten med kunder är av stor betydelse när det kommer till att skapa fortsatt förtroende och därmed lojalitet. Detta värde, dialogen mellan företag och kund, värdesätts väldigt högt av båda parter och genererar även positiva effekter när det kommer till ytterligare kringvärden.</p>

Privatisering av utbildning och hur friskolor faktiskt drivs har länge varit ett debatterat ämne i Sverige. Det är därför angeläget att undersöka hur rektorer och lärare vid gymnasieskolor uppfattar friskolereformen och hur den påverkar deras arbete. Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärare och rektorer upplever att friskolereformen, det vill säga marknadsorientering- en, påverkar styrning och organisering av utbildning. Uppsatsens fokus är inriktat på hur rektorer och lärare upplever att marknadsorienteringen påverkar utbildningsorganisationen och hur den påverkar ledarskapet. Uppsatsens teoretiska ram ligger på två nivåer. Vi använder dels teorier på organisationsnivå såsom New Public Management och Freidsons (2001) tre logiker om marknad, byråkrati och profession. Vi använder också Linds (2011) teori om transformativt ledarskap samt Malténs (2000) teori om det pedagogiska ledarskapet. Vi har med hjälp av en kvalitativ metod genomfört semistrukturerade intervjuer på tre fristående gymnasieskolor i Västsverige där vi intervjuat en rektor respektive en lärare på vardera skola. Intervjuguiden är baserad på fyra olika huvudteman; friskolereformen, konkurrens &amp; marknad, ekonomi och ledarskap. Samtliga respondenter anser att friskolereformen till stor del har inneburit en positiv förändring för gymnasieskolorna i Sverige, men flera av dem är också kritiska till den och dess effekter. Det som ansågs vara bra med reformen var exempelvis möjligheten till ett fritt skolval. En annan aspekt som majoriteten av respondenterna såg som positiv och nyttig var att möjligheterna till förändring förbättrades. Samtliga rektorer var också överens om att sättet en fristående skola styrs på rent organisatoriskt är fördelaktigt. Det här är en effekt av privatise- ringen och tolkas tydligt genom NPM där gymnasieskolan styrs mer som ett företag än som en offentligt styrd gymnasieskola. Det som ansågs vara en mindre bra effekt av friskolerefor- men var exempelvis det faktum att en del av de fristående skolorna drivs av börsnoterade koncerner. Flera av lärarna var kritiska mot detta och de menade att det ibland flyttade bort fokus från utbildningen.