Under en tioårsperiod från mitten av 1960-talet byggdes en miljon nya bostäder genom Miljonprogrammet, detta för att råda bot på den bostadsbrist som då rådde i de svenska städerna. Bilden av dessa områden har gått från att vara moderna stadsdelar med annorlunda arkitektur till att vara boplatsen för ”de andra”. Stadsdelarna har blivit etniskt segregerade och bebos till stor del av personer som har rötter i utlandet. En av dessa stadsdelar är Kronogården i Trollhättan, där projektet Trygg i Trollhättan arbetar för att förbättra tryggheten i området. Syftet med denna studie var att få ökad kunskap i hur boende och föreningsaktiva personer i Trygg i Trollhättan upplever stadsdelen Kronogården, samt hur de mobiliserar sig för dess utveckling. Studien har haft en kvalitativ metod där både deltagande observation, informantintervjuer och respondentintervjuer genererat det empiriska material som analyserats utifrån tidigare forskning samt samhällsarbete och social mobilisering. Resultatet visar att Kronogården är en bra stadsdel där personer från många länder lever och verkar tillsammans, dock finns det vissa problem som exempelvis kriminalitet, problem som enligt de intervjuade har fått för stora proportioner i media. Det som behöver utvecklas i stadsdelen är att fler mötesplatser skapas samt att nyanlända invandrare inte enbart erbjuds bostäder i de redan segregerade områdena. Genom rätt motivation kan de boende engagera och mobilisera sig för förändring i stadsdelen, och genom Trygg i Trollhättan har ungdomar i området fått goda förebilder och en mer aktiv fritid, mammor har fått en starkare självkänsla och är tryggare i sin föräldraroll samt pappor har stärkts i föräldrarollen och är ute och nattvandrar och deltar i skolorna för att öka tryggheten.

On October 22, 2015, a masked man entered the primary school Kronan in Trollhättan and stabbed three people to death with a knife and a sword. Shortly after the attack the perpetrator was shot to death by the police. The event received a great deal of spatial attention in Swedish media and has been called the worst school attack in Swedish history. The twenty-one-year-old perpetrator had grown up in Trollhättan and it is his origin that is of interest in this study. The aim of this study is to examine how a perpetrator of native origin is portrayed in a Swedish medium. Previous research, which shows that there is a difference between how a perpetrator of native origin is portrayed compared to a foreign one, is used as background. According to these studies media often focuses on the perpetrator’s ethnicity and descent if the person is of foreign origin. Through a qualitative framing analysis we examine how the perpetrator in Trollhättan is portrayed in Sweden’s largest news website, namely aftonbladet.se. We explore how the perpetrator's ethnicity and origin are expressed and which of the perpetrator's characteristics are focused on by Aftonbladet. Through framing analysis we also explore how the perpetrator is portrayed from an us-and-them perspective, and how ideas and concepts are personalized through him. The results of this study show that the male perpetrator who is of native origin in the case Trollhättan is portrayed as a lone maniac who committed an act of evil and that Aftonbladet focused on his personal circumstances, for example that he had issues socializing.

Den här studien undersöker Aftonbladets och Dagens Nyheters rapportering och rubricering av två svenska dåd som har blivit kategoriserande som terrordåd, det i Trollhättan 2015 samt det på Drottninggatan i Stockholm 2017. Undersökningen utgick från benämningarna terrorism/våldsdåd, och skillnaderna i hur dåden framställs i media beroende på gärningspersonens etnicitet och religion. Syftet med studien är således att undersöka dessa tidningars språkbruk under de inledande dygnen och se om det finns en skillnad beroende på gärningspersonens etnicitet och religion. Studien tar avstamp i den kulturella kriminologin och i ett etnicitetsperspektiv. Tidigare forskning inom detta område har utvecklat teoretiska koncept för att förstå medias framställning av terrorism och gärningspersoner där kopplingar görs till deras etnicitet och religion. I det teoretiska ramverket och den tidigare forskningen presenteras begreppen andrafiering, folkdjävul, framing och intersektionalitet. Dessa begrepp utgör den grund analysen vilar på. Studien tillämpar en kritisk diskursanalys för att undersöka hur dåden rubriceras och diskuteras beroende på gärningspersonens etnicitet/religion. Studien analyserar också hur den eventuella diskrepansen kan förstås diskursivt ur kriminologisk teoribildning om etnicitet. Resultatet visade att det fanns en skillnad i hur dåden framställs, både i form av en diskursiv skillnad beroende på gärningspersonen men också en skillnad i hur Vi och Dem konstrueras, som båda grundar sig i gärningspersonernas skilda etnicitet.

This thesis is a case study of changes within public administration. The purpose is to describe and discuss changes inspired by New Public Management within public administration. These changes will also be studied a bit further in order to find out whether they have been effected by any form of path dependency. In order to fulfil the purpose of the thesis I intend to formulate my main question as follows: • Does path dependency effect the possibility for changes within public administration? To be able to answer my main question and fulfil the purpose of the thesis I have chosen to study the county planning commission in Trollhättan. Here I have selected a few changes concerning the possibility to handle various permissions in an efficient way. To examine whether these changes have been effected by any path dependency, a number of interviews were undertaken with representatives from the administration of my case. After analysing these interviews the answer to my main question is, yes. The change process has all together been effected by path dependency, which has delayed the implementation and in some sense also worsened the possibility of in an effective way handling various permissions in the county commission.