No description available.

No description available.

I denna studie försöker jag att belysa det offentliga rummet och platsens innebörd i den västerländska postindustriella staden. Uppsatsen tar sig an uppgiften att undersöka hur nyliberalismens påverkan i urban stadsutveckling fungerar tillsammans med grundläggande demokratiska värden. Det görs genom en fallstudie av projektet Nya Drottningtorget i Trollhättan. Staden planerar i skrivande stund om sitt centrala torg och har valt en annorlunda väg, målet är att torget ska bli en plats för alla.   Studiens empiri bygger på en intervju med Trollhättans Stadsbyggnadschef som även är projektledaren i Nya Drottningtorget. Vidare bygger studien på en dokumentanalys över en omfattande medborgardialog. Dialogen bygger på flera olika metoder, så som en husvagnsturné med enkäter, tävling i Minecraft, tankar och idéer från aktiviteter genom skolan med barn och unga. Analysen av studiens empiri och teoretiska bakgrund visar att Trollhättan följer en trend som syftar till att förnya stadens offentliga platser och rum för att skapa en attraktiv stad att bo och vistas i, detta syns inte minst i att stadens torg äntligen planeras om. Tre förslag på Nya Drottningtorget har tagits fram av arkitektbyrån Temagruppen AB under styrning av Trollhättans Stads sex prioriterade funktioner och med inslag av Trollhättebornas tankar och åsikter. De tre förslagen har olika inriktningar och speglar såväl kommunens som medborgarnas visioner. Om Nya Drottningtorget blir en plats för alla återstår att se. Diskussionen om huruvida detta är möjligt eller om det snarare handlar om en utopi behandlas i analysen. Trots den diskussionen, visar Trollhättans tillvägagångssätt i förnyelsen av torget tecken på att vara en bra grund. Torget som offentliga rum och plats har förutsättningarna att bli av god kvalitet. / With this essay, I have attempted to elucidate the meaning of public places and spaces in a Western post-industrial city. The essay looks more closely on how the neoliberal influence on urban planning functions together with democracy. It does so through a case study on the project Nya Drottningtorget in Trollhättan. The city is in the progress of remaking its central square and have chosen a different path, with the purpose to create a square for all.   The empirics of this essay is based on an interview with the city planning director, who is also the manager of the project Nya Drottningtorget. The empirics is also based on analysis of a major civil dialogue. The civil dialogue has been made through out a variety of methods, such as a tour with a caravan, questionnaires, a Minecraft-contest and different activities with school to reach the young citizens of Trollhättan. The analysis of this essays empirics and theoretical foundation shows that Trollhättan is following a global trend which aims to renew public spaces and places in cities. This renewal projects aims to create an attractive city to live and be in.   Three proposals have been designed by the architectural firm, Temagruppen AB, based on the civil dialogue and directions from six prioritized functions made by the politicians in Trollhättan. Those three suggestions on the new square focuses on different things but reflects both the citizens’ opinions and the politicians’ directions. If the new central square will be a place and space for all remains to see. The discussion whether this is possible or a utopic wish is discussed in the analysis of this essay. However, Trollhättans approach and so far progress in this renewal project points in a right direction. This square as a public space and place has all the conditions to be of good quality.

Ett företag står inför nya logistiska alternativ när förutsättningar förändras. Det kan handla om infrastrukturförändringar, men det kan också handla om lag- och regelförändringar när samhället vill skärpa krav på miljömedvetenhet och hållbarhetsredovisning. I vänerområdet finns skogsindustri som i sina verksamheter är beroende av tunga transporter. Det är en energiintensiv industri. Historiskt har Vänern och Göta älv använts för utskeppning av exportvaror. Numera går dock många transporter på järnväg för omlastning i Göteborgs hamn. Slussarna i Trollhättan är gamla och betongkonstruktionerna har börjat att vittra sönder. För fortsatt möjlighet att använda fartyg till och från Vänern har Sjöfartsverket, Trafikverket och kommunerna längs Göta älv beslutat att bygga nya och större slussar i farleden. Detta kommer att ge nya möjligheter för industrierna kring Vänern, som framöver kommer att kunna använda större fartyg i sin logistik. I denna uppsats har StoraEnsos kartongbruk i Skoghall studerats för en fallstudie om styrande faktorer vid val gällande lönsam exportlogistik, hållbara transporter och effektiva godsflöden till kund. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer har gjorts med representanter för StoraEnso, Sjöfartsverket och representanter för rederier som sedan länge trafikerar Vänern. I en diskussion ställs resultaten mot teorier relaterade till logistik och hållbarhet. Studiens slutsatser indikerar att nya större slussar kan ge fördelar genom ökade alternativ i företagens logistikkedjor och därmed en bättre redundans vid transporter. Det framkom att det finns vissa logistiska hinder på grund av att myndigheter och kommuner längs Vänern och Göta älv bättre borde koordinera underhåll och infrastrukturförändringar. Från respondenterna och från teorin noteras att jämförelser mellan olika transportslags lönsamhet och miljövänlighet är svåra att göra. Företagen har ofta komplexa logistiklösningar som har mejslats fram under lång tid. Det framkom att StoraEnso arbetar tydligt med miljöfaktorer i upphandling av nya logistikfunktioner. StoraEnso ser det som ett viktigt arbete för egen lönsamhet, men också för legitimering av sin verksamhet i samhället. / A company in a changing world is faced with new logistical options when conditions change. It can be about infrastructure changes, but it can also be about law and rule changes when society wants to tighten requirements for environmental awareness and sustainability reporting. In the Lake Vänern area, there is a forest industry that is dependent on heavy transport in its operations. It is an energy-intensive industry. Historically, Lake Vänern and Göta rivers have been used for shipping export goods. Nowadays, however, many transports go by rail for transshipment in the Port of Gothenburg. The locks in Trollhättan are old and the concrete structures have begun to crumble. For the continued possibility of using ships to and from Vänern, the Swedish Maritime Administration, the Swedish Transport Agency and the municipalities along the Göta river have decided to build new and larger locks. This will provide new opportunities for the industries around Lake Vänern, which in the future will be able to use larger ships in their logistics. In this essay, StoraEnso’s cardboard mill in Skoghall has been studied for a case study on profitable export logistics and sustainable transport. Semi-structured qualitative interviews have been conducted with representatives of StoraEnso, the Swedish Maritime Administration and representatives for shipping companies that have been sailing Lake Vänern for a long time. The mill’s audit firm was also contacted. In a discussion, the results are compared against theories related to logistics and sustainability. The study’s conclusions indicate that new, larger locks can provide benefits through increased options in companies’ logistics chains and thus better redundancy in transport. It emerged that there are certain logistical obstacles due to the fact that authorities and municipalities along the Vänern and Göta rivers should better coordinate maintenance and infrastructure changes. Comparisons between the profitability and environmental friendliness of different modes of transport are difficult to make, due to the fact that the companies often have complex logistics solutions that have been developed over a long period of time. StoraEnso works clearly with environmental parameters in the procurement of new logistics functions. StoraEnso sees it as important work for its own profitability, but also for legitimizing its operations in society.

In October 2015, a masked man armed with a sword and a knife entered the school Kronan in the Swedish town Trollhättan. Four people, including the perpetrator, were killed and another two severely injured. The aim of this study is to examine the frames in medias description of the event and of the perpetrator from the view of the journalistic responsibilities. The event in Trollhättan can be seen as an act of terror and during such events the journalistic responsibilities sometimes changes. There is a conflict in the aspect of telling the truth on one hand and protecting the citizens from harm on the other, in order not to reproduce the terrorist’s message in the press. This study is a qualitative framing analysis of 11 articles from the local newspaper TTELA. We found that the most salient frame of the event was grief rather than drama and that the media acted on the responsibility of protecting the citizens from details. The perpetrator was described as a lone wolf with connections to racist groups on the Internet. There was a shallow frame regarding the danger with the groups on the Internet but the main problem was described as gone with the death of the lonely perpetrator.

Finns det skillnader mellan hur två olika attentat beskrivs i olika svenska tidningar? Om det finns en skillnad, går det att se skillnaden mellan attentaten eller mellan tidningarna, eller båda? Dessa frågor besvarar den här uppsatsen. Jag har med, hjälp av systemisk-funktionell grammatik, undersökt om det finns någon skillnad mellan hur en svensk kvällstidning (Aftonbladet) och en svensk morgontidning (Göteborgsposten) beskrivit gärningsmannens handlingar med avseende på materiella processer i artiklar publicerade dagarna efter två olika terrorattentat. Jag har även med samma metod undersökt om det finns skillnader mellan artiklarna som beskriver de två dåden. Alltså vilka potentiella skillnader som kan finnas mellan två tidningar eller två terrordåd. Dåden som har undersökts är för det första skolattacken i Trollhättan 2015-10-22. En maskerad man gick in på en grundskola och högg ihjäl lärare och elever med utländskt påbrå med ett svärd innan han sköts till döds av polis. Det andra dådet är lastbilsattacken i Stockholm 2017-04-07. En man kapade en lastbil och körde ihjäl människor på Drottninggatan och greps senare samma dag. Efter att ha räknat antalet satser och materiella processer med gärningsmannen som deltagare, i fem artiklar per tidning och attentat, visar jag i den här studien att Göteborgsposten har gärningsmannen som aktör eller mål i processerna märkbart färre gånger än Aftonbladet. Uppsatsen kan också visa att andelen materiella processer med gärningsmannen som deltagare är lägre i artiklarna om lastbilsattacken än skolattacken. / Are there any differences between how two different acts of terrorism are described in Swedish newspapers? If there are, is the difference between the newspapers or between the attacks, or both? These are the questions the author have tried to answer in this paper. The author has, with the help of system-functional grammar, analyzed if there are any differences between how a Swedish evening newspaper (Aftonbladet) and a morning newspaper (Göteborgsposten) described the material processes with the perpetrator as a participant in articles published during the days following two different terror attacks. I have with the same method analyzed if there are differences between the articles describing the attacks. Meaning, what are the potential differences between the two newspapers or the two terror attacks. The first attack used in the essay is the school attack on a elementary school in Trollhättan 2015-10-22. A masked man armed with a sword stabbed teachers and students with non-Swedish heritage before being shot by police. The other attack is the truck attack in Stockholm 2017-04-07, where a man hijacked a delivery truck and drove over pedestrians on Drottninggatan before being arrested later the same day. After counting the material processes with the perpetrator as a participant, using five articles per attack in each newspaper following the two attacks, the essay proves that Göteborgsposten has noticeably fewer instances of this than Aftonbladet. It also proves that the amount of material processes with the perpetrator as a participant are fewer in the articles about the truck attack than the school attack.

Efter att flertal långa avbrott inträffat på luftledningen som matar mottagningsstationen Torsred, och på grund av en utbredning av bostadsbebyggelsen i närliggande område har Trollhättan Energi Elnät AB insett att en ny mottagningsstation som ersätter det befintliga behöver byggas på en ny plats. Föreliggande examensarbete omfattar utredning och uträkning av ett nytt elnät samt förslag på hur det nya elnätet kan integreras med det befintliga. Även en ny selektivplan och nya reservmatningsvägar för det nya elnätet utreds. Den befintliga mottagningsstationen Torsred matas från Vattenfall Eldistribution AB:s 130/10 kV transformator OT00 via en drygt 1 km lång luftledning. Nollpunkten i Torsred är kopplad till högspänningsskenan och består av ett nollpunktsmotstånd och en nollpunktsreaktor. Den totala lastströmmen i Torsred är 925 A och vid kortslutning i samlingsskenan uppstår 154 MVA kortslutningseffekt. Fördelningsstationen Ängen med en kortslutningseffekt på 138 MVA är en underliggande station till Torsred som matar områdena Öresjö, Edsäter och Hjärtum. Samtliga utgående ledningar i Torsred och Ängen skyddas med reläskydd och med olika tids-och strömsinställningar på dessa reläer råder selektivitet i underliggande elnätet. Den nya mottagningsstationen är tänkt att byggas nära inmatningspunkten OT00. Enligt beräkningar kommer kortslutningseffekten i den nya mottagningsstationen uppgå till 227 MVA och i den nya nätstationen Ängen till 200 MVA. Generering av kapacitiva jordfelsströmmar ökar på grund av att drygt 1 km luftledning raseras och ytterligare 7,5 km jordkablar inkluderas i det nya elnätet. Nollpunktsreaktorn behöver nu uppgraderas till 20 A större än det befintliga på grund av den ökade kapacitiva genereringen i elnätet. Kostnaden för att bygga den nya mottagningsstationen uppgår till cirka 9 Mkr. Den befintliga mottagningsstationen Torsred kommer att raseras och ersättas med en ny 800 kVA nätstation som senare utgör matningen till en del av lågspänningsnätet i området Strömslund. Befintliga fördelningsstationen Ängen kommer att moderniseras och fungera som en vanlig nätstation. Den totala kostnaden för hela projektet beräknas bli 11,4 Mkr. / After many long power failure occurrences on the overhead line that feeds the receiving substation Torsred, and because of the household expansion in nearby area, Trollhättan Energi Elnät AB has decided that a new receiving substation that replaces the existing one should be built at a new location. This thesis includes investigation and calculation of a new electricity network and suggestions on how the new electricity network can integrate with the existing one. Also, a new selective coordination plan and new backup power alternatives are investigated. The existing receiving substation Torsred is fed by Vattenfall Eldistribution AB:s 130/10 kV transformer OT00 by an 1 km long overhead line. The neutral point in Torsred is connected to the high voltage bar and consists of neutral grounding resistor and neutral point reactor. The total load current in Torsred is 925 A and during short-circuit in the busbar 154 MVA short-circuit power emerges. The substation Ängen with a short-circuit power 138 MVA is an underlying substation to Torsred that feeds the areas Öresjö, Edsäter and Hjärtum. All the outgoing electric lines in Torsred and Ängen are protected with relay protection and with different time- and current setting on these relays is selectivity installed for the underlying electrical network. The new receiving substation is planned to be built near the feeding point OT00. According to calculations the short-circuit power in the new receiving substations will be 227 MVA and in Ängen 200 MVA. The capacitive current increases because the over 1 km overhead line is demolished, and additional 7,5 km underground cable is added on in the new electrical network. A neutral point reactor needs to be upgraded to a 20 A bigger than the existing one because of the increasing capacitive generation in the electrical network. The price to build the receiving substation will be about 9 Mkr. The existing receiving substation Torsred will be demolished and replaced with a new 800 kVA network substation which will be used to feed a couple of the low voltage network in the area Strömslund. The distribution substation Ängen will be modernized. The total price for the whole project is calculated to 11,4 Mkr.

In this thesis the marketing strategies of two public libraries have been explored and studied.The public library of Kalmar participates in the project GÖK which partly is a marketing project. The public library of Kalmar thereby differs from the public library of Trollhättan which is not involved in the project.The main aim of this thesis was to focus on their marketing strategies and see if there were any differences. The thesis was also concerned with the customers and their experiences of the quality of the services offered by the public libraries of Kalmar and Trollhättan, including the customers' perceptions of the operative marketing, and finally if there was a connection between marketing and customer-centered quality. Qualitative methods as well as quantitative methods were used for the collection of information .The preliminary assumption that Kalmar had a more explicit marketing strategy has been confirmed in the study. However, the customers at the public library of Trollhättan were more satisfied with the total quality of the services offered. This study has shown that a marketing strategy does not automatically result in more satisfied customers.

<p>Under en tioårsperiod från mitten av 1960-talet byggdes en miljon nya bostäder genom Miljonprogrammet, detta för att råda bot på den bostadsbrist som då rådde i de svenska städerna. Bilden av dessa områden har gått från att vara moderna stadsdelar med annorlunda arkitektur till att vara boplatsen för ”de andra”. Stadsdelarna har blivit etniskt segregerade och bebos till stor del av personer som har rötter i utlandet. En av dessa stadsdelar är Kronogården i Trollhättan, där projektet Trygg i Trollhättan arbetar för att förbättra tryggheten i området. Syftet med denna studie var att få ökad kunskap i hur boende och föreningsaktiva personer i Trygg i Trollhättan upplever stadsdelen Kronogården, samt hur de mobiliserar sig för dess utveckling. Studien har haft en kvalitativ metod där både deltagande observation, informantintervjuer och respondentintervjuer genererat det empiriska material som analyserats utifrån tidigare forskning samt samhällsarbete och social mobilisering. Resultatet visar att Kronogården är en bra stadsdel där personer från många länder lever och verkar tillsammans, dock finns det vissa problem som exempelvis kriminalitet, problem som enligt de intervjuade har fått för stora proportioner i media. Det som behöver utvecklas i stadsdelen är att fler mötesplatser skapas samt att nyanlända invandrare inte enbart erbjuds bostäder i de redan segregerade områdena. Genom rätt motivation kan de boende engagera och mobilisera sig för förändring i stadsdelen, och genom Trygg i Trollhättan har ungdomar i området fått goda förebilder och en mer aktiv fritid, mammor har fått en starkare självkänsla och är tryggare i sin föräldraroll samt pappor har stärkts i föräldrarollen och är ute och nattvandrar och deltar i skolorna för att öka tryggheten.</p>

<p>This thesis is a case study of changes within public administration. The purpose is to describe and discuss changes inspired by New Public Management within public administration. These changes will also be studied a bit further in order to find out whether they have been effected by any form of path dependency.</p><p>In order to fulfil the purpose of the thesis I intend to formulate my main question as follows:</p><p>• Does path dependency effect the possibility for changes within public administration?</p><p>To be able to answer my main question and fulfil the purpose of the thesis I have chosen to study the county planning commission in Trollhättan. Here I have selected a few changes concerning the possibility to handle various permissions in an efficient way. To examine whether these changes have been effected by any path dependency, a number of interviews were undertaken with representatives from the administration of my case.</p><p>After analysing these interviews the answer to my main question is, yes. The change process has all together been effected by path dependency, which has delayed the implementation and in some sense also worsened the possibility of in an effective way handling various permissions in the county commission.</p>