Uppsatsen är benämnd en upplysande uppsats. Det är precis vad den är. Uppsatsen bygger på en undran om vad ljusfestivalen Lysande Kalmar är. För att få svaret använder sig uppsatsen av grundad teori som metod och kvalitativa intervjuer med aktörer bakom evenemanget för att finna svar på den undran den bygger på. Därefter har aktörernas svar satts samman med relevant teori för att finna upplysning. Lysande Kalmar är ett initiativ skapat tillsammans av aktörer från näringslivet och det offentliga. Ett initiativ som fokuserar på Kalmar som stad och lyfta fram ett attraktivare Kalmar genom att lysa upp byggnader i stadens centrum. Att lysa upp skapar även en bättre stämning och atmosfär i staden där staden ses som en teaterscen och byggnaderna är dess kulisser. Att bara lysa upp byggnader stämmer inte in med konceptet av festival. Evenemanget bör istället ses som ett första steg till en hållbar, holistisk utvecklingsstrategi för Kalmar.

Tyskar reser mest i världen. I Sverige är Tyskland en av de största målmarknaderna. Genom globaliseringen har språk och kommunikation fått en viktig roll i samhället, vilket ökar kravet på kommunikation. Inom turismbranschen används engelska som det främsta kommunikationsspråket. Då inte alla behärskar engelska, kan språk innebära kommunikationsproblem. Med engelskans globala spridning kan det också antas att det bör räcka att kunna tala engelska i många fall. Vår studie har som mål att ge en beskrivning av hur den svenska turismbranschen bemöter tysktalande turister. Syftet med studien är att genom utsagor från intervjuer beskriva hur tysktalande turister bemöts. Det gör vi för att se om det är av relevans att kunna tala tyska inom turismbranschen i Sverige. Med en induktiv ansats och en kvalitativ metod genomfördes intervjuer med representanter från svensk turismbransch, lektorer i tyskundervisning och tyska medborgare. I resultatet av studien framkommer det att turistbyråerna i södra Sverige bemöter tysktalande turister på tyska. Övriga aktörer inom svensk turism gör antagligen inte det i lika stor utsträckning pga. att det finns en brist av tysktalande svenskar på arbetsmarknaden och att aktörerna inte har FörTurs krav på sig att ha tysktalande personal. Vi anser det relevant att turismpersonal kan tala tyska med tysktalande turister, eftersom det visar på gott värdskap mot en målmarknad.

Resandet ökar i dagens samhälle och människor söker nya upplevelser och utmaningar. Konkurrensen om besökarna är stor. Med hjälp av den nya informations- och kommunikationstekniken kan en elektronisk rese- och upplevelseguide utgöra ett alternativ i syfte att attrahera besökarna och få dem att stanna längre. Genom tekniken kan intressanta berättelser presenteras med både ljud, bild och video, s k multimedieteknik. För att besökaren ska kunna vara rörlig och samtidigt ta emot information krävs en mobil utrustning som exempelvis en handdator.Denna magisteruppsats i informatik ingår i ett projekt, uppdelat i tre steg. Projektet, som drivs på uppdrag av Vision Vimmerby och Högskolan Dalarna, har som mål att ta fram en elektronisk rese- och upplevelseguide, avsedd för vuxna bilburna besökare i Astrid Lindgrens landskap. Den elektroniska guiden ska presenteras via en handdator som besökare kan hyra vid Turistbyrån i Vimmerby.Målet för uppsatsen, som utgör första fasen av dessa tre, är att redogöra för en konceptuell generell modell för en elektronisk rese- och upplevelseguide. Grundtanken är att modellen lätt ska kunna appliceras på vilket resmål som helst. Förutsättningar för det skapas genom att använda befintliga nationella databaser.Vi har strävat efter att den konceptuella modellen ska vara komponentbaserad så att andra datakällor kan väljas utan att konceptet faller. Vidare har vi analyserat om VITSA-projektets tekniska grundplattform, som innehåller funktionalitet som är anpassad för den här typen av tjänster, är lämplig att använda.I arbetet har vi använt oss av befintliga teorier om mobilitet, tjänster och systemarkitekturer. Parallellt med att de befintliga teorierna har använts, har en strukturell modell för IT-tjänster vidareutvecklats. Vår tanke är att den vidareutvecklade modellen ska inspirera till användning och eventuellt användas som stöd vid fortsatt forskning om IT-tjänster.

Denna uppsats syfte är att visa hur Sveriges befolkning använder sig av smartmobiler i kombination med resa. Detta område valdes att studera då vi som studerar turismvetenskap på universitetsnivå ansåg det vara väldigt relevant med tanke på att informationsflöden inom turism blivit allt mer digitaliserade.   I och med smartmobilens framväxt de senaste fem åren, med tillhörande nya funktioner, ständigt nya applikationer så ser vi att smartmobilen håller på att överta Internetanvändningen från den stationära likväl bärbara datorn ute i de svenska hemmen - hela 73 procent av Sveriges befolkning äger idag en smartmobil.   Tidigare studier har gjorts inom området smartmobiler, men inte i kombination med turism vilket vi ansåg vara viktigt då allt fler människor använder sig av Internet till hjälp både före, under och efter resor. Vi lade vårt fokus på hur den svenska befolkningen använde sig av Internet i sina smartmobiler i kombination med resa.   För att undersöka i vilken utsträckning som svenskar använder smartmobiler i samband med resa utförde vi en kvantitativ digital enkätundersökning. Populationen bestod av hela Sveriges befolkning mellan 18 - 75 år och urvalet utgjordes av 1026 slumpmässig utvalda personer, nio stycken män och nio stycken kvinnor från varje födelseår. Totalt fick vi in 123 stycken kompletta enkäter som vi sen använde oss av för att analysera och dra slutsatser utifrån. Genom att jämföra hur olika åldersgrupper utnyttjade smartmobilen kunde vi urskilja användarmönster och för att se vilken sorts användning som hörde samman valde vi att genomföra en faktoranalys.   Precis som med den generella användningen av smartmobiler var det yngre svenskar som utnyttjade smartmobilen i samband med resa allra mest. Den populäraste aktiviteten i alla åldersgrupper att utföra med smartmobilen, både före och under resa, var att kolla kartor och den mest populära aktiviteten efter resor var att ladda upp foton från resan. Skillnaderna mellan användingen under nationella resor och internationella resor var mindre än vi trodde och den enda betydelsefulla skillnaden vi fann var att våra respondenter använde smartmobilen i mindre utsträckning till att beställa biljetter och göra reservationer under internationella resor. / This study aims to show how the Swedish population uses their smartphones combined with traveling. This area was chosen to study as we are studying the science of tourism at the university level and considered it to be very relevant now that the tourism market is increasingly becoming digitized.   With the smartphone's emergence over the past five years and new features constantly being developed and updated, we can see that the smartphone is about to succeed the computer for Internet use. About 73 percent of Sweden's population owns a smartphone.   Previous studies have been made in the field of smartphones, but not in combination with tourism which we considered to be important as more and more people are using Internet while traveling both nationally and internationally. Our focus was on how the Swedish tourists uses their smartphones combined with traveling.   To examine the extent to which Swedes are using their smartphones in connection with their travel, we performed a quantitative digital survey. The population consisted of the entire Swedish population aged between 18 - 75 years, and the sample consisted of 1026 randomly selected people, nine of them male and nine of them women from every birthyear. In total, we received 123 complete questionnaires which we then used to analyze and draw conclusions from. By comparing how various age groups took advantage of the smartphone we could discern usage patterns and we also conducted a factor analysis to see what sort of use that connected together.   Just as with general use of smartphones, it was the younger crowd who used their smartphones in connection with travel most frequently. The most popular activity in all age groups with the smartphone, both before and during the travel, was to check maps and the most popular activity after traveling was to upload photos from the trip. The differences between use during national travel and international travel was less than we thought, and the only significant difference was that our respondents use the smartphone to a lesser extent to order tickets and make reservations during international travel.

In this thesis the survival and development of a yearly recurring event will be examined. The purpose of this work is to examine how the festival Stockholm Pride has developed and to find out what underlying factors and conditions that lays behind the development. Also being examined is how the event affects Stockholm city’s tourism industry. To be able to fulfill the purpose of the thesis a qualitative research has been used and two persons with allot of knowledge about Stockholm Pride and Stockholm’s tourism industry has been interviewed. Complementary data has been selected in the form of statistics over the number of visitors and nights spent in Stockholm and a project description about development and marketing has been analyzed. The result of the collected data has then been analyzed with the help of earlier theories and research and has led to a conclusion. With these components the purpose of the thesis has been fulfilled.   The analysis of the result and theories leads to the conclusion that Stockholm Pride both as a festival and an organization from its stars has developed and grown in size, however the development has not always been consistent but has had its downfalls. There are many factors leading to the positive development, examples are the hosting cities commitment and the target groups travelling pattern. The festival has a tendency to only affect Stockholm’s tourism industry in a positive way and attracts visitors and contributes to the city’s image.

Nordkorea är en unik turistdestination och ett ovanligt resmål. Människor reser inte på egna villkor inom landet utan måste följa resprogram. Medias negativa bild av Nordkorea kan bidra till att människor kan uppfatta landet som ett farligt och riskfyllt resmål. Trots strikta reseprogram och negativ bild i media förekommer turism till Nordkorea.    Syftet med studien är att ge en redogörelse av anledningar till vad som lockar turister att åka till Nordkorea, med fokus på turister som varit i Nordkorea samt resebolag som förmedlar resor till Nordkorea. Studien utgår från en induktiv ansats och en kvalitativ metod. Intervjuer har genomförts med turister som har varit i Nordkorea samt resebolag som anordnar resor till Nordkorea. En intervju har även genomförts med ett ambassadråd som arbetar på Nordkoreanska Ambassaden i Sverige.

Bakgrund: Bosnien-Hercegovina fick under Jugoslavienkriget i början på 90-talet sin turismnäring ödelagd. Turismnäringen i landet har ännu inte återhämtat sig trots att landet har en stor potential när det kommer till utbudet av turismdestinationer. För att återuppbygga turismnäringen i ett land som har blivit drabbat av ett krig krävs det stora satsningar för att åter vinna turisternas förtroende och för att sända ut en positiv bild av landet då turismen är en viktig inkomstkälla och kan användas som ett verktyg för att utveckla och få igång ekonomin efter ett krig. Problemet som denna studie ska försöka ge svar på är hur efterkrigslandet Bosnien-Hercegovina ska bära sig åt för att återskapa turismindustrin och marknadsföra landets, för turister attraktiva destinationer. Problem: Hur ska Bosnien-Hercegovina marknadsföra sina turistdestinationer för att åter locka turister till landet? Vilken typ av destinationer ska landet marknadsföra för att på bästa sätt återuppliva turismnäringen? Syfte: Syftet med denna studie är att utreda hur ett efterkrigsland som Bosnien-Hercegovina bör hantera en efterkrigssituation för att återskapa turismnäringen i landet. Studien kommer att belysa de möjligheter som finns i landet och de destinationer som landet bör marknadsföra för att på bästa sätt återuppliva turismnäringen. Resultat: Studien som har genomförts visar att Bosnien-Hercegovina bör för att lyckas med turismen satsa på att marknadsföra de nischade destinationerna inom makrodestinationen. När dessa marknadsförs till olika turistgrupper och under olika årstider väcks intresse för landet från flera olika håll samtidigt vilket indirekt borde gynna makrodestinationen Bosnien-Hercegovina.

The purpose of this thesis is to analyze and investigate how the consumer-oriented commerce can be developed and integrated to the brand Västervik. This thesis has a qualitative approach and we have done a case study of the Swedish city Västervik. We have performed interviews, with eight selected respondents who have different backgrounds, but with competence in different problem areas that we investigate in this thesis. We have, in this qualitative thesis, found aspects that Västervik should consider if they want to succeed with an integration of commerce in the brand. We have through a model found common facets that commerce and tourism shares and which Västervik should consider in the process of branding the city. The results of this thesis are presented in chapter six, there we also have featured reappearing tendencies that consider the development of commerce and how the commerce could be integrated in the brand Västervik.

During the colonial period Europeans travelled to Egypt. The French had explored Egypt through the mapping and this was published in a collection of books called Déscription de l’Égypte. Exhibitions and publications like Déscription de l’Égypte, which aimed at giving a view of Egypt, raised public interest for journeys to the Orient. Although the concept of Orient in general and many pictures of Egypt in particular were created by Europeans during colonial times, this essay argues that these understandings are still prevalent in present-time, postcolonial travel brochures of Egypt. Therefore representation of Egypt through postcolonial theory in Swedish travel brochures is the main focus of this study. This is illustrated through the use of pictures which indicate that the Occident has a certain power over the Orient. At the same time, this study also shows that what is indicated in the travel brochure not always corresponds to the reality. Postcolonial theory is used to bring out the discourses conveyed in pictures and texts in Swedish travel brochures. The brochures studied are derived from leading Swedish travel companies Apollo, Detur, Fritidsresor, Jambo Tours, Kuoni, Solresor, Temaresor and Ving. From these brochures, the essay focuses on the representation of three cases, i.e. Hurghada, Luxor and grand tours and cruises along the Nile. / Syftet med denna studie är att undersöka hur Egypten gestaltas inom turistbranschen, utifrån postkolonial teori. Undersökningen utförs genom att analysera hur Egypten framställs till turister och med hjälp av diskursanalys granskar jag detta i svenska resebolags resebroschyrer. De resebroschyrer som använts i undersökningen tillhör Apollo, Detur, Fritidsresor, Jambo Tours, Kuoni, Solresor, Temaresor samt Ving. Uppsatsen är således en diskursanalytisk studie, som bygger på en kvalitativ ansats. Diskursanalysen syftar till att analysera relationer genom språket samt språkets uttryck och därmed har den varit en metod för att analysera såväl texter som bilder i resebroschyrerna. Den undersökningsstrategi som använts är en fallstudie av Egypten och det kan både vara ett unikt och ett typiskt fall. Som nämnts ovan, analyseras framställningen av Egypten i resebroschyrerna utifrån postkolonial teori. Den postkoloniala teorin undersöker diskurser, såväl koloniala som nutida, kring västerländska och icke västerländska samhällen. På så sätt innebär denna teori en djupare insikt om den diskurs som bedrivs till följd av dominerande gruppers attityder och handlingar gentemot en avlägsen region. Begreppet postkolonialism myntades på 1990-talet och inom detta ämnesområde har Edward Said haft en betydande roll. Said har beskrivit relationen mellan Europa och Egypten samt hur Europas maktposition under kolonialismen har skapat bilden av orienten på Egypten och egyptisk kultur. Postkolonialism handlar således om särskilda diskurser och diskurser innebär i sin tur människors varierande sätt att prata om och se på olika företeelser. Hybriditet är ett uttryck inom postkolonialism, som står för en blandning av kulturer, där ett utökat transportnätverk och därmed också turism anses underlätta hybriditeten. Fortsättningsvis kom Egypten att koloniseras av England i slutet på 1800-talet, men strax innan detta utforskades landet av Frankrike och deras kartläggning av Egypten presenterades sedan i en skrift, Déscription de l’Égypte, som fått betydande roll för det koloniala resandet. Sådana publikationer och utställningar, som syftade till att ge en bild av Egypten, väckte intresse hos människor att resa till landet och uppleva de händelser och sevärdheter som de blivit medvetna om. På så sätt kom även ett betydande antal människor att resa till Egypten under kolonialtiden. Vid framställningen av de nuvarande resorna till Egypten kan det påträffas olika företeelser som tyder på en fortsatt västerländsk makt. Hurghada framställs som ett prisvärt resmål till hela familjen, med mycket sol och värme, men det finns bilder i resebroschyrerna som antyder att de västerländska turisterna har en viss makt över lokalbefolkningen. Denna makt syns genom bilder där lokalbefolkningen ger service och betjänar turisterna. Dessutom kan det urskiljas bilder på historiska sevärdheter som inte kan påträffas i Hurghada, så som pyramider och Nilen. De hänvisar alltså till platser som inte finns i stadens omgivning vid framställningen av Hurghada och genom detta kan både en föreställning av platsen som inte överensstämmer med verkligheten skapas och en snedvriden bild av resmålet frambringas hos resenären. Luxor är däremot en stad som har varit betydande långt tillbaka i historien, vilket även märks vid dess framställning i resebroschyrerna då presentationen nästan enbart består av vilka historiska sevärdheter som resenären kan få uppleva. Att framställa en plats som långt bort från turisternas egen vardag kan intensifiera upplevelsen och detta kan därmed vara anledningen till att presentationen av Luxor är fokuserad vid dess historia. Samtidigt kan en presentation av Luxor som en modern stad möjligtvis inte locka lika många resenärer, vilket gör att ett möte med det förflutna hellre presenteras. Resebolagen har därför en viss makt vad gäller Egyptens framställning till turister, eftersom de bestämmer hur sina resebroschyrer utformas och således hur resmål framställs till turister. Fortsättningsvis påträffas vissa likheter vid presentationen av rundresor och kryssningar längs Nilen i jämförelse med Luxor, eftersom framställningen av rundresorna och kryssningarna också fokuseras på de historiska sevärdheterna som resenären får uppleva. Vidare är det en väsentlig skillnad på rundresorna och kryssningarna, i jämförelse med resor till Hurghada och Luxor, nämligen att resenären ständigt förflyttar sig till nya platser. Said beskriver att vi delar upp områden i vårt huvud, där bekanta områden blir ”våra” och obekanta områden ”deras”. Vid rundresor och kryssningar kan båten vara ett bekant område, eftersom resenärerna ständigt återkommer till den och omgivningen runtomkring båten blir obekant. Därigenom frånskiljs turisterna och lokalbefolkningen åt. Dessa resor i relation till det koloniala resandet åskådliggör att det fortfarande finns ett speciellt förhållningssätt till Egypten och att det bedrivs en särskild diskurs genom resebroschyrerna gentemot landet och dess kultur. Presentationerna av dessa tre resmål i resebroschyrerna visar också att det finns ett maktförhållande mellan väst och orienten samt att det bedrivs en diskurs i resebroschyrerna som påvisar en västerländsk dominans. Makten blir tydligast genom de bilder som visas i resebroschyrerna, där turister blir betjänad av lokalbefolkningen samt då resenärer och invånare aldrig visas tillsammans i avseende att umgås med varandra. I det fall de visas tillsammans påträffas ett betydligt avstånd mellan dem. Utifrån denna studie har jag även kommit fram till att det är viktigt att ge en sanningsenlig bild över Egypten, men det är även betydelsefullt att framställa människorna och dess kultur på ett rättfärdigande sätt. Jag anser att framställningen av dessa måste göras sanningsenlig och rättfärdigande för att resenären inte ska ha en snedvriden bild eller missuppfatta bilden av landet, människorna eller dess kultur. Dessutom kan det vara fördelaktigt om resebroschyrernas maktdiskurs minskas i presentationen av Egypten, för att resenärerna sedermera kan minska en möjlig dominant syn på sig själva vid mötet med människor från en annan kultur.

Syfte Uppsatsen ämnar att analysera och utreda: - sambandet mellan trender och erbjudande i resebranschen. - hur trender kan fungera som differentieringsfaktor.   Metod Vi har i denna uppsats valt att skriva en kvalitativ studie då den ämnar skapa en djupare förståelse för hur företag kan använda trender för sin positionering på en marknad. Undersökning har kommit att anta en abduktiv karaktär då vi utgår från den teoretiska referensramen som sedan anpassas utifrån empirin. Det empiriska datan är insamlad genom semistrukturerade intervjuer med fem respondenter som verkar inom den svenska resebranschen.   Slutsatser I studien har det framkommit att om företag i ett tidigt skede av en trend anpassar sitt erbjudande kan de differentiera sig genom trenden och skapa konkurrensfördelar. Det beror på att om ett företag är först med att ta till sig en trend ökar deras chans att förknippas med trenden i kundernas medvetande. Något annat som framträder i studien är att företagets position kan komma att påverkas negativt om trenden de tagit till sig inte stämmer överens med företagets identitet och kundernas image av varumärket.