No description available.

När ett privat aktiebolags eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet uppstår en kapitalbrist i bolaget. Så fort det finns skäl för styrelsen att misstänka en eventuell kapitalbrist inträder ett krav för styrelsen att följa ett handlingsmönster. Handlingsmönstret går ut på att styrelsen ska informera aktieägarna om bolagets kapitalbrist för att därefter läka bristen eller avveckla bolaget. Underlåter styrelsen att agera utifrån handlingsmönstret blir styrelseledamöterna medansvariga för eventuella förpliktelser som uppkommer under tiden för sin underlåtenhet.  Reglerna är ämnade att fylla en borgenärsskyddande funktion där befintliga borgenärer till bolaget skyddas genom att bolaget tvingas agera till följd av kapitalbristen genom att antingen läka bristen eller avveckla bolaget. Potentiella borgenärer ska skyddas genom att styrelsen följer det handlingsmönster som föreskrivs, förenat med personligt medansvar vid underlåtenhet att följa de föreskrivna reglerna. Det har emellertid ifrågasatts om reglerna lever upp till sitt borgenärsskyddande ändamål och i SOU 2023:34 presenterades förslaget att utmönstra reglerna tillsammans med ett nytt lagförslag.  Syftet med uppsatsen är att utreda vad för eventuella konsekvenser lagförslaget kan tänkas att få och i vilken utsträckning förslaget på ett bättre sätt kan tillgodose reglernas tänkta ändamål. Vi analyserar kapitalbristreglerna och den föreslagna lagändringen utifrån den svaga borgenärens perspektiv för att tydliggöra bristerna i den nuvarande regleringen.  Som kapitalbristreglerna ser ut idag råder det enighet i den juridiska debatten att reglerna inte uppfyller ett önskvärt skydd för borgenärer. Reglerna anses idag ta sikte på bolagets sufficiens och det har riktats önskemål om att reglerna omformuleras till att rikta fokus mot bolagets solvens. Lagförslaget i SOU 2023:34 bygger på detta synsätt. Det föreslås att styrelsen fortlöpande ska kontrollera bolagets ekonomiska situation så att det motsvarar vad verksamhetens art, omfattning och risker kräver. Om så inte är fallet, ska saken behandlas på bolagsstämman. Det kan nog antas att en borgenär i regel har större intresse i bolagets solvens snarare än bolagets sufficiens. Styrelsens fortlöpande kontroll av bolagets solvens anser vi leda till ett stärkt skydd för både befintliga och potentiella borgenärer och i förlängningen svaga borgenärer.

No description available.

Under år 2010 valde fyra av fem att starta företag i form av aktiebolag. En stark anled-ning till att man föredrar aktiebolagsformen är på grund av det begränsade ansvaret som utmärker denna bolagsform. För att motverka att vissa nogräknade styrelse utnyttjar an-svarssystemet har lagstiftaren infört flera aktiebolagsrättsliga regler som ska vara till skydd för bolagets intressenter, främst borgenärer. En av reglerna är att se till att bolaget har kapital vid början av verksamhetens gång. För att hålla aktiekapitalet intakt under verksamhetens gång tillkom bland annat regeln om personligt betalningsansvar vid kapi-talbrist, 25 kap. 18 § ABL. Båda reglerna har till syfte att skydda borgenärerna. Syftet med denna framställning är att utreda om lagregeln om personligt betalningsansvar är i behov av reform, särskilt för aktiebolag som omfattas av frivillig revisionsplikt.Styrelsen är tvungen att aktivt handla efter ett handlingsmönster i 25 kap. 13 – 16 §§ ABL. Underlåter styrelsen att agera när skyldigheten har uppstått blir styrelsen personlig betalningsansvarig för därefter uppkomna förpliktelser. Ledamöterna ska svara solida-riskt. Ansvaret uppstår när det finns ”skäl att anta” att aktiekapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet och styrelsen underlåter att upprätta en kontrollbalans-räkning som ska vara revisorgranskad. Syftet med revisorgranskningen är att kunna motverka manipulation och efterhandskonstruktion av kontrollbalansräkning. Eftersom kontrollbalansräkningen utgör bevis för att kapitalbrist föreligger kan styrelsen i ett bo-lag, som saknar revisionsplikt, få ett frikort till att manipulera eller efterhandskonstruera ”kontrollbalansräkningen” till sin fördel. Därför finns det behov av att reformera an-svarssystemet i 25 kap. 18 § ABL allteftersom regeln inte är ändamålsenlig. / In 2010, four out of five chose to establish limited companies. A strong reason for the preference for limited company is due to the limited responsibility that distinguishes the corporate form. The shareholders will not be personally liable for anything than the cap-ital invested in the company. To counter that some unscrupulous people exploiting the system, the legislation provides a number of company law rules to protect its stakehold-ers, particularly creditors. One of the rules is to ensure that the company has capital at the beginning of the activity. Furthermore, the legislation provides rules that are intend-ed to keep capital intact, hence the rule of compulsory liquidation of capital shortage. The aim of this thesis is to investigate whether the rule in 25:18 ABL is adapted to its purpose, especially when small limited companies has optional audit requirement. The Board is required to actively follow a pattern in Chapter 25 ABL. Failure by the Board to follow the pattern, the board may be personally liable for obligations incurred thereafter. The responsibility arises when there is "a reason to believe" that the share capital is less than half of the registered share capital and the board fails to establish a balance sheet that shall be audited. The purpose of the audit review is to discourage tampering and subsequent construction of a balance sheet. A balance sheet is evidence that proves a capital shortages exist, the board of a company, which has no mandatory auditing, get a free pass to manipulate or retrospectively construct "control balance sheet" to their advantage. Therefore, there is a need to reform the liability system in 25:18 ABL as the rule is not practicable or adapted to its purpose.

The Swedish legislation regarding culpulsory liquidation and personal liability has been heavily criticized. In the beginning of July 2023, a proposal was published from an inquiry regarding how to prevent and counter criminal and dishonest use of corporations. One of the proposals that suggested to change the Swedish legislation was the elimination of the rules of compulsory liquidation and personal liability. In this essay a legal analysis of the changes and it ́s effects are made with the current legislation as a starting point. The rules of compulsory liquidation in the Companies Act (aktiebolagslag 2005:551) set a limit on how far a loss-making company can be run before it has consequenses on the board of directors and the company itself. When there is reason to suppose that the company ́s equity (net assets) falls below half of the registered share capital, the rules ordain the directors to follow a certain pattern of conduct. The measures lead either to the company being re-capitalised or liquidated. If the directors misuse the rules or do not follow all the predescribed steps, the directors responsible becomes equally personally liable for the obligations incurred by the company during the whole period of the negligence. It has been questioned whether the rules are still appropriate and critics also claim that the rules nowadays hollow the protection of creditors that the rules in fact aimed to maintain. The critics have elucidated that it is mote relevant to ensure that a company is able to pay its debts as they fall due, than having assets exceeding its debts. Amongst other arguments the rules are also criticized for being too complex and difficult to uphold in an efficient matter. The inquiry ́s suggestion to replace the rules of compulsory liquidation with rules of solvency aimes to protect the creditors while giving the positive effect that of easing companies’ regulatory burden. The rules of solvency shall be better suited for the purpose, more clarified and expedient than the rules of compulsory liquidation. A strenghtening of the creditor’s protection is done by enacting that the directors continuously have a responsibility to ensure that the company ́s financial position is satisfactory in relations to the company ́s creditors. This financial assessment includes a check that the company ́s equity and liquidity correspond to the nature, scope and risks of the business. From the summarised conclusions that have been made in this essay there is only one reasonable proposal. The suggestions that the inquiry has made are in general welcomed. Although, there are some diffuse definitions and terms in the proposed legislation that may have bigger inpacts of Swedish corporates and the comporate law than the inquiry has shown. Even some of the bigger parts of the proposal can be criticized. The reparations suggested are weaker than the penalty5of personal liability. This will increase the criminal use of corporates and decrease the possibility for creditors to succeed in their claims. The final conclusion, that the rules proposed by the inquiry are to be advised against, should not be interpreted as a fully dismissal of the changes. As a whole, the proposal is more efficient and appropriate in its protection of creditors and the company ́s capital. There are details in the proposed legislation that needs to be more elaborated. It is motivated to look into the possibility of combining the proposal with at least personal liability. It would make the system more similar to the brittish system of wrongful trading, which has been recommended by many law professionals.

I aktiebolagslagen finns ett antal skyddsregler för att säkerställa att ett bolags bundna eget kapital stannar kvar i bolaget. Enligt reglerna om tvångslikvidation är styrelse och aktieägare skyldiga att genast upprätta en kontrollbalansräkning vid misstanke om att aktiekapitalet håller på att förbrukas. En kontrollbalansräkning upprättas med utgångspunkt i en ordinarie årsredovisning, med ett antal justeringar. Bland annat får tillgångar tas upp till ett högre värde än i den ordinarie redovisningen under förutsättning att de värderingsprinciperna är förenliga med god redovisningssed. Vad som utgör god redovisningssed framgår inte av lagtexten. Myndigheten BFN har en lagstadgad uppgift att utveckla god redovisningssed, men ingen föreskriftsrätt. Enligt BFNs uttalanden och allmänna råd är blandning av K-regelverken inte tillåten, vilket begränsar företagen i deras möjlighet att påvisa fortlevnadsförmåga i kontrollbalansräkningen. Studiens syfte är att undersöka möjligheten att, med god redovisningssed som grund, blanda regelverken K2 och K3 för att kunna visa ett företags fortlevnadsförmåga i en kontrollbalansräkning.För att uppfylla studiens syfte tillämpas ett hermeneutiskt synsätt. Relevanta lagtexter, propositioner, rättsfall, brevsvar från BFN, RedR2 samt regelverken K2 och K3 analyseras för att få fram innebörden av begreppet god redovisningssed.De omständigheter som föranleder upprättande av kontrollbalansräkning är helt andra än de som råder vid ordinarie redovisning. Vår slutsats är därför att det finns olika former av god redovisningssed beroende på den situation som företaget befinner sig i. Med detta som utgångspunkt anser vi att cherry-picking vid upprättande av kontrollbalansräkning bör vara tillåtet. / There are a number of safeguards to ensure that a company’s equity remains in the company. These are included in the Swedish Companies Act. According to the rules for compulsory liquidation, directors and shareholders must immediately establish a balance sheet for liquidation purposes when the share capital is suspected to be consumed. A balance sheet for liquidation purposes is drawn up on the basis of a regular annual report, with permissions for a number of adjustments. One of these allowed adjustments include that assets can be valued to a higher worth, provided that the valuation principles are in accordance with the term “god redovisningssed”, which can be translated into Generally Accepted Accounting Principles. The term “god redovisningssed” is not clearly defined in the wordings of the law. The Swedish Accounting Standards Board, also known as the agency BFN, has the statutory responsibility to develop and clarify what is meant by “god redovisningssed”. BFN, however, does not have any regulatory powers. According to BFNs statements and general advice a mixture of their own regulations, “K-regelverken”, is not allowed. This limitation hinders companies in their ambition to show the ability of future survival. This study aims to examine the possibility of mixing the regulations of K2 and K3 in order to prove a company’s ability of going concern.To fulfill the purpose of this study, a hermeneutic approach is applied. Relevant laws, bills, court cases etc. are analyzed to derive the meaning behind the term “god redovisningssed”.The circumstances that warrant the establishment of a balance sheet for liquidation purposes are vastly different from those prevailing at ordinary accounting. Our conclusion is, therefore, that there are different forms of “god redovisningssed”, depending on the company’s situation. Given this reasoning, it is our belief that cherry-picking when preparing a balance sheet for liquidation purposes should be allowed.This paper is written in Swedish.

Det har i svensk rätt funnits aktiebolagsrättsliga bestämmelser om tvångslikvidation sedan 1895. Ett övergripande syfte med bestämmelserna är att sätta upp gränser för hur länge en förlustbringande verksamhet får fortsätta innan verksamheten måste avbrytas och bolaget avvecklas. Bestämmelserna innebär att varje styrelseledamot i egenskap av bolagets företrädare har en skyldighet att agera när vissa förutsättningar är för handen, vid fara att eljest aktualisera ett personligt och med bolaget solidariskt betalningsansvar. Styrelsen ska, när det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, genast upprätta och, om bolaget har revisor låta denne granska en kontrollbalansräkning. Den lagändring som inneburit en sänkning av det minsta tillåtna registrerade aktiekapitalet, initierades genom den sk. decemberöverenskommelsen och trädde i kraft den 1 januari 2020. Genom lagändringen sänktes det lägsta tillåtna aktiekapitalet från 50 000 kronor till 25 000 kronor. Den bakomliggande tanken är att underlätta för ett ökat företagande och att harmoniera reglerna med omvärlden. Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera den påverkan sänkningen av det minsta tillåtna registrerade aktiekapitalet kan förväntas ha på den praktiska tillämpningen av regelverket om medansvar. Med anledning härav uppkommer några följdfrågor beträffande en styrelseledamots medansvar. Vilka är förutsättningarna för att ett medansvar ska uppkomma? Vad krävs för att ansvarsperioden ska få ett slut? Vilka av bolagets förpliktelser har en styrelseledamot ansvar för? Under hur lång tid kan denne hållas ansvarig för dessa? Analysen visar att medansvaret knyts till styrelsens underlåtenhet. Till denna styrelsens aktivitetsplikt är knutna rekvisit, vars innebörd är att ansvarsperioden tar sin början när den i rekvisitet uttryckta tidsfristen når sitt slut. Om genom styrelsens underlåtenhet en medansvarsperiod börjat löpa, kan den komma till ett slut om en kontrollbalansräkning eller årsredovisning utvisar full täckning för det registrerade aktiekapitalet och denna läggs fram på bolagsstämma. Likaså avslutas medansvaret om en ansökan om likvidation ges in till rätten. För att undvika överraskande rättsverkningar av medansvaret har en regel om specialpreskription införts som befriar bolagets styrelse från medansvar för enskilda förpliktelser om inte talan väcks inom tre år från förpliktelsens uppkomst eller inom ett år från dess förfallodag. I en serie rättsfall har behandlats medansvarsperiodens avslut i ett antal situationer som inte täcks in av lagens ordalydelse. Rättsfallen avser bland annat rättsinstituten konkurs, företagsrekonstruktion och verkan av förlikning på rättsförhållandet mellan parterna vid tvist. Den ökade mängden prejudikat och regelverkets dysfunktionalitet visar på behovet av lagreformer på området.