Syftet med föreliggande studie är att studera betalda samarbeten mellan kvinnliga svenskainfluencers och företag på sociala medier. Närmare bestämt studeras företag och influencersexploatering av feminism i kommersiella syften. Studien ämnar bidra till ökad kunskap ochförståelse om hur femvertising verkar inom Influencer Marketing i den svenska socialamediekontexten, specifikt på medieplattformen Instagram. Med hjälp av den multimodalakritiska diskursanalysen undersöks tre Instagram-inlägg publicerade av influencers. Studienhar sin utgångspunkt i teorierna; tvåstegshypotesen, postfeminism och kommodifieradfeminism och undersöker hur feministiska budskap uttrycks samt hur influencers med sinauktoritet och tillförlitlighet har möjlighet att påverka människors attityder och värderingar.Resultaten används för att diskutera och problematisera företags och influencers exploateringav feministiska budskap och hur det kan påverka allmänhetens förståelse av feminism.Studiens resultat visar 1) att det till en övervägande del är postfeministiska budskap omsjälvständighet, individualisering och självsäkerhet som kommer till uttryck. Dessa tillskrivsäven till agerandet av att konsumera produkterna som marknadsförs. 2) Feminism exploaterasi syfte att stärka både företags och influencers varumärkesidentiteter. 3) Exploateringen avfeminism i marknadsföring är både problematisk och gynnande för allmänhetens förståelse avfeminism. Det är gynnande då fler blir medvetna om problemet, men är problematiskt pågrund av att problemets tyngd och väsentlighet förminskas på grund av de kommersiellaintentionerna.

Syftet med studien är att ge insikt i om och hur lokala kampanjer kan användas för att öka framgången hos större välgörenhetskampanjer. Metoden som använts för att undersöka detta är en serie av intervjuer med personer som besitter insikter i hur kampanjen gick till och mottogs. Teorierna som använts är teorier kring kampanjande, tvåstegshypotesen samt dagordningsteorin. Resultatet visar att tvåstegshypotesen följts i kampanjen och att det varit framgångsrikt. Genom att använda sig av passande budskap och kanal har kampanjen lyckats engagera fler personer än vid tidigare Musikhjälpen-kampanjer. Slutsatsen efter denna studie är att lokala kampanjer kan användas framgångsrikt i dessa typer av kampanjer i Sverige och att valet av budskap och kanal är viktigt för kampanjens framgång. Vid framtida studier vore det intressant att undersöka välgörenhetskampanjer där de använt sig av andra typer av budskap och kanaler. Det vore även intressant att undersöka tvåstegshypotesen vid kommersiella kampanjer samt att undersöka eventuella risker vid denna typen av kampanjer. / The purpose of this study is to examine if, and how local campaigns can be used to increase the success of a bigger charity campaign. The method used to study this is a series of interviews with people with insight in the campaign. For the study interviews have been conducted with both the targeted audience and with one of the creators and head figures of the local campaign. The theories used in the study are various theories about campaigning, the two step-flow of communication and the agenda-setting theory. The result shows that local campaigns can be used successfully in bigger campaigns. By using a channel and a message well suited for the cause the campaign managed to engage people in a way that earlier campaigns failed to. The conclusion of this study is that the two-step flow of communication still is relevant in these types of campaigns in Sweden. Through the two-step flow of communication the campaigns can reach and engage people in a way that a more direct strategy cannot achieve. Future studies could examine campaigns that have used a different message and channel to achieve its goals. The usage of the two-step flow of communication in commercial campaigns would also be interesting to study in order to see potential differences between campaigns for profit versus not for profit. Something that in the future can contribute to the studies around the two-step flow of communication and charity campaigns are the potential risks it brings for the organization regarding public relations.

Studien undersöker utifrån investerares perspektiv hur de upplever risker kopplade till investeringar i kryptovalutor samt aktier, hur de med hjälp av onlinemedier hanterar riskerna och hur onlinemedier används för att fatta ett köpbeslut. Vidare undersöks skillnader mellan dessa två typer av investerare i relation till risktagande, riskhantering och köpbeslut. Syftet med detta är att bidra med förståelse för ämnet. Studien är av kvalitativ metod med en abduktiv ansats. I studien speglas teorier som edgework, uses and gratification, tvåstegshypotesen och fear of missing out. Med dessa teorier dras kopplingar mellan teori och empiri för att forma studiens resultat samt ett nytt begrepp, semi-edgework. Studien genomfördes med hjälp av åtta semistrukturerade intervjuer där fyra investerade i kryptovalutor och fyra i aktier. Studiens resultat visar bland annat på att onlinemedier används av samtliga investerare för att hantera risker. Hur stora riskerna upplevs vara varierar mellan grupperna. Samtliga investerare påverkas av opinionsledare på onlinemedier när de ska fatta ett köpbeslut. Resultat visar även på att kryptoinvesterare lider större risk för att drabbas av FOMO när de använder sig av onlinemedier.

Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka informationsinhämtningen hos folk i vår närhet angående COVID-19. Vi ville veta vilken plattform dessa människor får/fått sin primära information under dessa två perioder, men också få en förståelse kring vilka informationskällor som de tycker/tyckte vsr viktigast för dem.Forskningsfrågor: Vilka plattformar har folk i vår närhet under Varningsperioden och Rekylperioden? Vilka informationskällor var viktiga för folk i vår närhet under Varningsperioden och Rekylperioden? Vilka medier/plattformar har folk i vår närhet mest förtroende för under Varningsperioden och Rekylperioden?Metod: Vår studie genomfördes med hjälp utav en kvantitativ enkätundersökning. Studien använde sig utav en kvantitativ och tvärsnittsdesign, även kallad survey design.Resultat: Resultatet i vår enkätundersökning visade tydligt att respondenterna primära informationsinhämtning kom genom olika plattformar från myndigheterna, deras hemsidor och sociala medier under båda dessa perioder. Bortser vi myndigheterna, så var de journalistiska nyhetsmedierna respondenternas andrahandsval. När det gäller respondenternas viktigaste informationskällor under dessa två perioder, så föredrog de myndigheternas hemsidor och de journalistiska nyhetsmedierna. Angående respondenternas förtroende för medier under dessa två perioder, så visade det sig att respondenterna hade mest förtroende för medier under dessa två perioder, så visade det sig att respondenterna hade mest förtroende för myndigheterna, och förtroendet har stigit med tiden. Respondenternas engagemang låg överlägset mest hos myndigheterna under både Varningsperioden och Rekylperioden.Slutsats: Vår enkätundersökning visade tydligt att folk i vår närhets primära informationsinhämtning angående COVID-19 kom genom olika plattformar från myndigheterna, såsom Folkhälsomyndigheten och 1177 Vårdguiden under både Varningsperioden och Rekylperioden. De journalistiska nyhetsmedierna var respondenternas andrahandsval, såsom Aftonbladet och SVT under båda perioderna. Respondenternas förtroende under båda perioderna var starkast för myndigheterna, såsom Folkhälsomyndigheten, och i nuläget var det jämnt med hos båda två. Lägst trovärdighet var för sociala medier.

Listan över influerare som har gjort skönhetsingrepp kan göras lång. För att nämna ett exempel har Bianca Ingrosso med ett följarantal på 343 000 på Youtube talat öppet om att hon gjort lipfillers (Ingrosso, 2020). Dessa inlägg där influerare talar om hur de korrigerar sin kropp i kombination med att de unga är i majoritet på internet och sociala medier (Svenskarna och internet 2019) ligger till grund för vår vilja att genomföra denna undersökning. Syftet med denna studie är att undersöka hur influerares reklam och framställning av skönhetsingrepp kan skapa betydelse för hur unga kvinnor ser på den egna kroppen. För att genomföra studien har vi använt oss av sex stycken kvalitativa intervjuer med kvinnor i åldrarna 15–17 år. Intervjuerna har spelats in och transkriberats och materialet har sedan analyserats för att besvara våra frågeställningar. Utifrån våra intervjuer kan vi se att influerares sätt att tala om och göra reklam för skönhetsingrepp har betydelse för unga kvinnors attityder till den egna kroppen. Några av respondenterna har även uttryckt att de blivit osäkra gällande sin egen kropp efter att ha sett inlägg gällande skönhetsingrepp från en influerare. Vi kan tydligt se att respondenterna tror att unga kvinnor är den grupp som påverkas mest av influerares framställning av skönhetsingrepp. Intervjuerna visar att respondenterna tar del av ett dominerande skönhetsideal på sociala medier och de beskriver idealet som att man ska vara smal, lång och vacker. Vi kan tydligt se, genom de analyserade intervjuerna, att de unga kvinnorna som deltog i denna studie är kritiska till influerare som talar om och gör reklam för skönhetsingrepp, då de tycker att det uppmanar andra till att korrigera sin kropp. Trots kritiken så spelar influerare en stor roll i de unga kvinnornas liv och de uttrycker att de får inspiration av influerare gällande var och vad man äter, hur man klär sig och hur man tränar. Vi kan därmed se en viss ambivalens i respondenternas svar då de följer specifika influerare samtidigt som de riktar kritik gentemot dessa. / The list of influencers who has had cosmetic procedures done can be made long. To mention one example, Bianca Ingrosso with 343 000 followers on Youtube, has spoken openly about her lip fillers (Ingrosso 2020). These types of posts, where influencers talk about how they correct their body, in combination with the fact that young people are a majority of the internet and social media users (Svenskarna och internet 2019) forms the basis of our motivation to conduct this study. This study aims to analyze whether, and if so, how influencers advertising and speech about cosmetic procedures contribute in creating meaning regarding how young women view their own body. This study was conducted with six qualitative interviews, with women in age 15-17. The interviews have been recorded and transcribed and the material has been analyzed to answer our research questions. Throughout our analyzed interviews can we see that influencers' speech and advertising about cosmetic procedures are meaningful regarding young women's attitudes to their own body. Some of the respondents expressed that they felt insecure about their own body after seeing an influencer talk about cosmetic procedures. We can also see that the respondents think that young women as a group of people are affected by influencers' opinions about cosmetic procedures. In the interviews, we can also see that the respondents take part in constructing a dominating beauty ideal on social media and they define the ideal as being skinny, tall and beautiful. Clearly the young women who took part in this study are critical of how influencers talk and do commercials about cosmetic procedures, they think influencers tell others to correct their body. Despite the criticism, the young women in this study are still inspired by influencers, regarding where and what they eat, how they dress and how they work out. We can clearly see some ambivalence in the way the respondents answer as they follow specific influencers while they also are criticizing them.