No description available.

Abstract Syftet med denna uppsats är att undersöka hur bilden av ”moderskapet” gestaltas i den amerikanska TV-serien ”United States of Tara”. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: hur skapas och definieras identiteten av modern i serien ”United States of Tara”? Hur konstrueras relationen mellan modern och de andra familjemedlemmarna i serien? Hur förändras framställningen av den kvinnliga huvudpersonen Tara från det första till det sista avsnittet? Analysen utgår från en metod för analys av TV-program som presenteras i boken ”How to Study Television” (1995) av Keith Selby & Ron Cowdery, med fokus på begreppen narrativ och konstruktion. Materialet består av första säsongens första avsnitt och sista säsongens sista avsnitt av serien ”United States of Tara”. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för undersökningen är en teoriblandning av begrepp som: representation, performativitet, identitet, identitetsordningar samt Rosalind Gills teorier kring den postfeministiska kvinnan. Resultatet visar på att i serien ”United States of Tara” presenteras en ovanlig bild av modern, en outsider-moder som, i enlighet med den postfeministiska synen på kvinnan, genomgår en tydlig förändring under seriens gång från en svag och förvirrad kvinna till en självsäker person.

Medieinnehåll bidrar till uppfattningen om hur man som kvinna är och bör vara. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den kvinnliga huvudkaraktären Hannah Horvath framställs i Girls säsong 5. Detta för att se hur hennes femininitet kommer till uttryck genom vänner, kärlek, sexualitet och karriär. Vidare kommer att utläsas hur hon utmanar samt knyter an till den traditionella bilden av kvinnor i TV.  Uppsatsen använder sig av en narrativ analysmetod hämtad från How to Study Television (1995), som specialiserar sig på hur man studerar innehållet i TV och TV-serier. Analysen kommer att göras utifrån ett genus-och (post)feministiskt perspektiv för att möjiiggöra utläsningen av traditionella och stereotypa egenskaper, attribut samt beteenden kopplat till femininitet och kvinnor. Analysen består av sex scener från sex olika avsnitt ur den femte säsongen av Girls. Analysen har visat hur karaktären Hannah Horvath både utmanar och knyter an till traditionellt framställda bilder av kvinnor i TV. Detta genom att hennes karaktär tillskriver sig, samt skapar en dialektisk relation mellan både maskulint och feminint förväntade egenskaper och beteenden. Utöver följande aspekter går det att utläsa att Hannah Horvath uttrycker sig både inom feministiska, och postfeministiska ramverk.

Den här uppsatsen kommer att utreda hur kvinnor porträtteras i den norska tv-serien SKAM. Serien SKAM har varit en av de senaste årens största succé när det kommer till tv-serier. Serien har fått både kritik och hyllningar under de senaste åren. En stor del av kritiken som riktats mot SKAM handlar om hur serien porträtterar kvinnorna. Uppsatsen vill undersöka om den kritiken har en poäng. Frågorna vi ställde för att få fram resultatet var; -          Hur framställs de unga kvinnornas relation till killar och kärlek? -          Hur framställs de unga kvinnorna utifrån sitt utseende och beteende? Analysen har olika feministiska filmteorier som utgångspunkt, och semiotiken som metod. Feministisk filmanalys är ett relativt behandlat område men eftersom att SKAM är en så pass ny serie som inte många skrivit om så hoppas vi att den kan bidra med någonting nytt inom området. Serien SKAM är unik på grund av sina långa scener och användning av sociala medier i handlingen. När en serie blir så pass framgångsrik, så finns det en stor chans till att den påverkar samhället på något sätt. Det kan också vara så att serien också på något sätt speglar olika föreställningar i samhället. Det är anledningen till varför vi tyckte att SKAM var en relevant serie att analysera. Resultatet visade oss att kvinnor i SKAM blir porträtterade väldigt olika utifrån hur de ser ut. Kvinnornas relation till killar och kärlek var också mycket olika beroende på hur nära de var normen för hur en kvinna ska se ut. Noora, som är kvinnan närmast det perfekta utseendet, får den populäraste killen i skolan. Chis, som är den kvinnan som dock är längst ifrån det perfekta utseendet, blir porträtterad som motbjudande och överdriven i sin sexualitet. Det framställs som att ingen karaktär i serien tar hennes känslor på allvar.

The purpose of this bachelor’s thesis is to examine the way in which librarian characters are portrayed on the contemporary television programs A Series of Unfortunate Events, Hilda, Once Upon a Time, Orange Is the New Black and YOU, including what stereotypes are evident. The empirical material consists of five television programs and nine librarian characters from 2011 to 2018. Applying a qualitative content analysis, the characters are studied using Seale (2008)’s article as a basis of observation. The results are compared to previous research, which emphasize the stereotypical trait of librarian characters as strict and restrictive, which is inconsistent with the findings of this study. In my investigation, librarian characters were commonly portrayed in a positive light and often as heroes with an important purpose.

In 2021 a TV-series called Knutby was released that shows the murder of Alexandra Fossmo and attempted murder of Daniel Linde, that took place in the congregation in Knutby Filadelfia 2004. The then pastor Helge Fossmo was charged with the instigation of the murder of his wife Alexandra and the attemped murder on Daniel. Sara Svensson was charged with committing both crimes, to which she pleaded guilty. Helge Fossmo had been texting Sara Svensson, pretending to be God, and manipulated her to carry out the crimes. The congregation in Knutby Filadelfia has thereafter been discussed in the matter of whether to define it as a church or a sect. This debate is based on the characteristics that surfaced after the crimes were committed and the media started to publish stories about the congregation.    The purpose of this study is to see what the production of the TV-series Knutby chose to paint the congregation as, a church or a sect. A research question was made to specify what issue this study would tackle: What kind of congregation is the congregation in Knutby Filadelfia painted as, in the TV-series Knutby (2021)? The theory of this study is based on the definitions of church and sect that Inger Furseth & Pål Repstad (2005) discuss and the list of criteria for sects that Roy Wallis (1973) writes about. These definitions and criteria include how the relationship between the group and the society looks, if the membership is exclusive, if the group sees themself as an elite or if the group is totalitarian.    The research method chosen for this study is a content analysis. This method focuses on the concrete in the material, exactly what is it that is being told? To do this a series of themes had to be identified in the material. These themes were identified as “punishment/shame”, “power”, “chosen”, “impact”, “doctrine of faith” and “admiration”. These themes were analyzed to see if there were any signs of either church or sect, or both, with the foundation in the theory of the study. The conclusion of the study is that there are signs of both church and sect in the material, and you can’t say that the congregation is painted as solely a church or solely a sect. Even though most of the signs point to a definition of a sect, it is important to acknowledge the other signs as well.

Uppsatsens syfte är att analysera och problematisera Netflix kategori ”Serier med en stark kvinnlig huvudkaraktär” utifrån valda begrepp inom feministisk medieteori. Det valda teoretiska ramverket och tidigare forskningen låg som grund för hur problemformulering skapats. Den valda metoden var kritisk diskursanalys baserat på den formulerad av Norman Fairclough och genomfördes med hjälp av dennes verktyg den tredimensionella modellen, som undersöker diskursiv praktik och text i relation till den sociala praktiken. Detta kombinerades även med en innehållsanalys för att ge en bredare förståelse för materialet, samt verktyg för att kunna nå en mer övergripande konklusion över kategorins struktur och dess innebörd. Resultatet visade både på en historisk utveckling, men även på en komplex reproduktion av maktförhållanden inom medieproduktion.

<p>In the 19th century, photography was often employed in attempts to objectively capture evidence of paranormal phenomena. With the advent of television, this tradition came to be coupled with the apparent mystery of distant communication through electromagnetic waves. The television set has often been depicted as intrinsically occult or even haunted.</p><p>It is therefore natural that television has proven to be an ideal medium to present beliefs, tales, and investigations about paranormal phenomena. Most such presentations have been openly ficticious, but in television the distinction between fact and fiction is often blurred, and the emergence of shows where the crew claims to pursue a serious investigation was inevitable. One of the most successful such shows is the British Most Haunted, airing since 2001. In this thesis, the presentation of occult phenomena in three episodes of Most Haunted is analyzed and discussed in light of this framework of traditions.</p><p>One main result is that the distinction between fact and fiction is indeed often blurred in Most Haunted. Reconstructions and purported evidence are similar to each other as well as to the historical ghost pictures, and sometimes the crew's reactions or lack of reactions is the only means to tell them apart. Elements aiming at creating a "ghost feeling" are abundant throughout both investigative and other parts of the show, and include monochrome (and sometimes inverted) imagery, blue or green light tones, modified motion speed, and perspectives that let the spectator "be the ghost". Black and white imagery is also a part of the usage of analogue or pseudo-analogue technology to convey connotations of authenticity. Filming the crew's reactions is the most common means of broadcasting a sense of hauntedness, as is often the case in traditional horror motion pictures.</p>

In the 19th century, photography was often employed in attempts to objectively capture evidence of paranormal phenomena. With the advent of television, this tradition came to be coupled with the apparent mystery of distant communication through electromagnetic waves. The television set has often been depicted as intrinsically occult or even haunted. It is therefore natural that television has proven to be an ideal medium to present beliefs, tales, and investigations about paranormal phenomena. Most such presentations have been openly ficticious, but in television the distinction between fact and fiction is often blurred, and the emergence of shows where the crew claims to pursue a serious investigation was inevitable. One of the most successful such shows is the British Most Haunted, airing since 2001. In this thesis, the presentation of occult phenomena in three episodes of Most Haunted is analyzed and discussed in light of this framework of traditions. One main result is that the distinction between fact and fiction is indeed often blurred in Most Haunted. Reconstructions and purported evidence are similar to each other as well as to the historical ghost pictures, and sometimes the crew's reactions or lack of reactions is the only means to tell them apart. Elements aiming at creating a "ghost feeling" are abundant throughout both investigative and other parts of the show, and include monochrome (and sometimes inverted) imagery, blue or green light tones, modified motion speed, and perspectives that let the spectator "be the ghost". Black and white imagery is also a part of the usage of analogue or pseudo-analogue technology to convey connotations of authenticity. Filming the crew's reactions is the most common means of broadcasting a sense of hauntedness, as is often the case in traditional horror motion pictures.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärarrollen karaktäriseras i filmer och TV-serier under 2000-talet. I undersökningen görs en framställning av karaktärernas utmärkande drag samt en indelning i kategorierna: The Good, The Saint, The Sad och The Bad. I resultatet ställs karaktärernas drag i förhållande till människosyn och etiksyn. Sist men inte minst dras några tänkbara slutsatser utifrån resultatet. / The purpose of this essay is to highlight how the popular culture, focusing on film and TV-series during the 2000's, describes the characterization of the teachers' role. The survey gives a description of the character´s significant features and the character´s are placed in one of these four categories: The Good, The Saint, The Sad and The Bad. In the result, these features are set in relation to the vision of human beings and the vision of ethics. Last but not least, some conceivable conclusions are drawn from the result.