• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 121
  • 16
  • 5
  • 4
  • 1
  • Tagged with
  • 147
  • 147
  • 147
  • 75
  • 73
  • 65
  • 48
  • 29
  • 26
  • 26
  • 19
  • 18
  • 17
  • 16
  • 15
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
131

Patienters upplevelse av egenvård vid typ 2 diabetes mellitus : En litteraturstudie

Topal, Helin January 2022 (has links)
Background: Type 2 diabetes mellitus is one of the most common diseases globally and in Sweden. It is a chronic lifestyle disorder that requires self-care management. Self-care means that patients are responsible for managing their disease. Research shows that compliance with type 2 diabetes can be challenging. Purpose: The purpose was to describe patients' experiences with self-care in type 2 diabetes mellitus Method: A general literature review consisting of twelve qualitative scientific articles. The thematic analysis applied in the article analysis Results: Two identified themes: Living with type 2 diabetes mellitus with subthemes: Emotions associated with type 2 diabetes mellitus and lifestyle change. The other theme was patients' self-care experience for type 2 diabetes mellitus with subthemes: motivation, social support, knowledge, and counseling. Patients living with type 2 diabetes generally had positive self-care experiences in type 2 diabetes. Conclusion: Patients had different experiences of self-care in type 2 diabetes. Education contributed to increased knowledge about self-care for type 2 diabetes. By highlighting patients' experiences within diabetes care, healthcare professionals get the opportunity to improve the quality of care. / Bakgrund: Typ 2 diabetes mellitus är en av de vanligaste folksjukdomarna globalt och i Sverige. Det är en kronisk livsstilssjukdom som kräver egenvårdshantering. Med egenvård menas att patienteransvarar för hantering av sin sjukdom. Forskningen visar att följsamhet vid typ 2 diabetes kan vara svårt Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av egenvård vid typ 2 diabetes mellitus Metod: En allmän litteraturöversikt som består av tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Tematiskanalys användes vid analyseringen av artiklar. Resultat: Två tema identifierades: Att leva med typ 2 diabetes mellitus och subteman: Känslor som uppstår i samband med typ 2 diabetes mellitus och livsstilsförändring. Den andra tema: upplevelser av egenvård vid typ 2 diabetes mellitus och har subtema: motivation, socialstöd, kunskap och rådgivning. Patienter som lever med typ 2 diabetes hade överlag positiva upplevelser av egenvård vid typ 2 diabetes Slutsats: patienter hade olika upplevelser av egenvård vid typ 2 diabetes. Utbildningar bidrog till ökad kunskap om egenvård avtyp 2 diabetes. Genom att belysa patienters upplevelser inom diabetesvård, får vårdpersonalen möjligheten att öka kvalitet i omvårdnaden.
132

Motiverande samtal : Effekten på livsstilsförändringar och kliniska värden hos patienter med typ 2 diabetes mellitus - En litteraturöversikt / Motivational interviewing : The effect on lifestyle changes and clinical values in patients with type 2 diabetes mellitus - A review

Jusufi, Eleonora, Bremer, Martin January 2020 (has links)
Bakgrund: Typ 2 diabetes mellitus är en av de stora folksjukdomarna och förekomsten av sjukdomen ökar i hela världen. Typ 2 diabetes mellitus kan medföra allvarliga komplikationer om sjukdomen inte behandlas korrekt. Det går inte att bli frisk från sjukdomen, men genom livsstilsförändringar kan blodsockret sänkas till normala nivåer. Detta innebär att vården har en stor uppgift att hantera för att främja hälsan hos dessa patienter. För att stödja patienten i att hantera sin situation kan sjuksköterskan använda sig av motiverande samtal. Syfte: Beskriva effekten av motiverande samtal hos patienter med typ 2 diabetes mellitus gällande levnadsvanor. Metod: En kvantitativ litteraturöversikt med 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: Motiverande samtal visar en varierad effekt. Positiv effekt kunde ses på egenvård, midjemått samt fysisk aktivitet. Ingen effekt kunde påvisas gällande övriga utfallsmått. Vid summering av samtliga utfallsmått från artiklarna visade motiverande samtal endast ha 35% signifikant effekt. Konklusion: Trots varierande effekt av motiverande samtal kan det vara en möjlig metod för sjuksköterskor i mötet med patienter med typ 2 diabetes mellitus för att minska risken för komplikationer.Sjuksköterskan kan med hjälp av motiverande samtal främja motivation, men för att detta ska ha effekt krävs att patienten själv har motivationen att förändra sin livsstil. / Background: Type 2 diabetes mellitus is one of our primary public diseases, and the incidence of the disease is increasing worldwide. Type 2 diabetes mellitus can lead to severe complications if the disease is not controlled. It is not possible to cure the disease, but blood sugar can be lowered to normal levels through lifestyle changes. This means that healthcare has a major task to handle to promote the health of these patients. To support the patient in managing their situation, the nurse can use motivational interviewing. Aim:To describe the effect of motivational interviewing in patients with type 2 diabetes mellitus regarding lifestyle. Method: A quantitative review with 14 scientific articles. Result: Motivational interviewing showed a varying effect. The positive effects could be seen onself-care, waist measurements, and physical activity. No effect is shown regarding other outcome measures. When summarizing all outcome measures from the articles, motivational interviewing showed only a 35% significant effect. Conclusion: Despite the varying effect of motivational interviewing, it may be possible for nurses to use in care for patients with type 2 diabetes mellitus to reduce the risk of complications. With the help of motivational interviewing, the nurse can promote motivation, but for this to have an effect,the patient himself must have the motivation to change his lifestyle.
133

Longitudinale Assoziationen zwischen depressiven Symptomen und Typ-2-Diabetes sowie deren Auswirkung auf die Mortalität von Hausarztpatienten

Pieper, Lars, Dirmaier, Jörg, Klotsche, Jens, Thurau, Christin, Pittrow, David, Lehnert, Hendrik, März, Winfried, Koch, Uwe, Wittchen, Hans-Ulrich January 2011 (has links)
Es gibt widersprüchliche Befunde darüber, ob depressive Symptome Risikofaktoren für die Neumanifestation eines Diabetes sind oder ob umgekehrt auch Diabetes ein Risikofaktor für depressive Zustände ist. Daher untersuchen wir die längsschnittlichen wechselseitigen Assoziationen zwischen depressiven Symptomen und Typ-2-Diabetes (T2D) sowie die Auswirkungen des gemeinsamen Auftretens beider Erkrankungen auf die Mortalität anhand einer Stichprobe von Hausarztpatienten im Verlauf eines im Mittel 3,5-jährigen Beobachtungszeitraums. Die depressive Symptomatik wurde anhand des Depression Screening Questionnaire (DSQ) kategorial sowie dimensional betrachtet. Die Einteilung in Patienten mit normalem Nüchternblutzucker (NBZ), erhöhtem NBZ sowie T2D (unbehandelt, medikamentös, mit Insulin/kombiniert behandelt) erfolgte nach Arztangaben beziehungsweise nach Laborbefunden zur Baseline-Untersuchung. Die Inzidenz des T2D bei Patienten mit beziehungsweise ohne depressive Symptome betrug 25,6 und 20,9 pro 1000 Personenjahre. Bei dimensionaler Betrachtung des DSQ erhöhte sich das T2D-Risiko (unadjustiert) um das 1,03-Fache [KI (95%): 1,01–1,06] bei punktweisem Anstieg des DSQ. Die Inzidenz depressiver Symptome per 1000 Personenjahre betrug 30,5 für Patienten mit normalem, 34,2 für Patienten mit erhöhtem NBZ, 36,4 für unbehandelte, 32,3 für oral behandelte und 47,8 für insulinbehandelte T2D-Patienten. Verglichen mit Patienten mit einem normalen NBZ hatten insulinbehandelte Patienten ein höheres Risiko für depressive Symptome [HR: 1,71; KI (95%): 1,03–2,83] und oral behandelte T2D-Patienten ein niedrigeres Risiko [HR: 0,58; KI (95%): 0,36–0,96]. Verglichen mit Patienten ohne T2D und depressiver Symptomatik ist das Vorliegen beider Erkrankungen mit einer erhöhten Mortalität assoziiert [HR: 2,49; KI (95%):1,45–4,28]. Die Ergebnisse deuten an, dass vor allem eine Insulinbehandlung bei T2D-Patienten mit inzidenten depressiven Symptomen assoziiert ist. / It is unclear whether depressive symptoms are a risk factor for incident diabetes or diabetes is a risk factor for depressive conditions. Therefore, we examined the longitudinal bidirectional associations between depressive symptoms and type 2 diabetes (T2D) as well as the impact of both diseases on (all cause) mortality in a sample of primary care patients over a 3.5-years follow-up period on average. Depressive symptomatology, defined by the Depression Screening Questionnaire (DSQ), was examined both categorically and dimensionally. Patients were categorized as normal fasting glucose (NFG), impaired fasting glucose (IFG), and T2D (untreated, oral antidiabetics, insulin/combined treatment) according to physician ratings and baseline lab values. Incidence rates of T2D were 25.6 and 20.9 per 1000 person–years for those with and without depressive symptoms, respectively. The unadjusted risk of incident type 2 diabetes was 1.03 times higher (CI(95%): 1.01–1.06) for each 1-point increment in DSQ score. The incidence rates of elevated depressive symptoms per 1000 person–years were 30.5 for NFG, 34.2 for IFG, 36.4 for untreated T2D, 32.3 for oral treated T2D, and 47.8 for insulin/combined-treated T2D patients. Compared to NFG patients, insulin-treated patients had a higher risk of incident depressive symptoms (HR: 1.71; CI(95%): 1.03–2.83) and oral-treated patients had a lower risk (HR: 0.58; CI(95%): 0.36–0.96). Higher mortality rates were associated with both diseases compared to patients without T2D or depressive symptoms at baseline (HR: 2.49; CI(95%):1.45–4.28). Results indicate that especially insulin treatment in T2D patients is associated with incident depressive symptoms.
134

Upplevelser av egenvård hos patienter med typ 2 : En litteraturstudie / Experiences of Self-management in Patients with Type 2 Diabetes : A literature review

Tran, Van, Lindskog, Claes January 2021 (has links)
Bakgrund: Diabetes typ 2 har utvecklats till en global folksjukdom och utgör cirka 90 % av all diabetes. Kända orsaker till att insjukna i T2D är ärftlighet, ålder och dåliga levnadsvanor. En stor del av behandlingen består av egenvård och patienten har eget ansvar över sin sjukdom. För att kunna utföra egenvård på rätt sätt krävs det att patienter har kunskap om hur kost, motion och andra faktorer påverkar deras blodsockernivåer. Utmaningar och svårigheter som patienter upplever vid utförande av egenvård kommer att styra deras behov av kunskap samt stöd och därför är det viktigt att som sjuksköterska ha en förståelse om detta.   Syfte: Denna studies syfte var att beskriva patienter med diabetes typ 2 upplevelser av sin egenvård.  Metod: Systematisk litteraturöversikt som utgick från 14 vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Den analysmetod som användes var innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och 7 subkategorier kunde synliggöras. De tre kategorierna var Upplevelser av inre faktorer som hindrar genomförandet av egenvård, Upplevelser av inre faktorer som främjar genomförandet av egenvård samt Upplevelser av yttre faktorer som påverkar genomförandet av egenvård.  Konklusion: För att kunna erbjuda personcentrerad vård måste sjuksköterskan ha en förståelse för de hinder som patienter upplever vid utförandet av egenvård. Resultatet i denna studie visade att många patienter saknade kunskap om kosthållning och motion vilket inverkade negativt på deras sjukdomshantering. Patienter upplevde även utmaningar i att hantera de känslor som var vanligt förekommande samt de utökade krav som sjukdomen bidrog till. Faktorer som främjade genomförandet av egenvård var motivation, självinsikt samt acceptans och patienter upplevde att omgivningen hade en stor påverkan på deras förmåga att göra livsstilsförändringar. I och med komplexiteten på sjukdomen är det viktigt att behandlingen utformas och anpassas efter varje patients individuella behov och önskemål. / Background: Type 2 diabetes has developed into a global public disease and may account for about 90 percent for all diagnosed cases of diabetes. Known causes of T2D disease are heredity, older age and unhealthy lifestyle behaviors. Self-management is an important part of diabetes treatment and the patients have a responsibility over their illness. To be able to manage self-care in the right way requires that patients have knowledge about how diet, exercise and other factors affect their blood sugar levels. The challenges and difficulties that patients experience while managing self-care will control their need for knowledge and support and that is why it is important for nurses to have an understanding of these issues. Aim: The aim of this study was to describe how patients with type 2 diabetes experience their self-management.  Method: Systematic literature review based on 14 scientific studies with a qualitative approach. The analysis method used was content analysis. Result: Three categories and seven subcategories were identified and presented in this study. The three categories were Experiences of internal factors that hinder the implementation of self-care, Experiences of internal factors that promote the implementation of self-care and Experiences of external factors that affect the implementation of self-care.   Conclusion: To be able to offer patient centered care nurses need an understanding of the obstacles that patients experience when practicing self-care. The result of this study showed that a lot of patients lacked knowledge about nutrition and physical exercise which had a negative effect on their self-management behaviors. Patients also experienced challenges in dealing with common emotions and the increase of requirements that came along with the disease. Supporting factors that promoted self-care were motivation, self-perception and acceptance and patients experienced that the social environment had a major impact on their ability to make lifestyle changes. As a result of the complexity of the disease it is important that treatment is designed and adapted to every patient’s individual needs and wishes.
135

Patienter med typ 2-diabetes upplevelser och erfarenheter av hinder och stöd vid livsstilsförändringar : En kvalitativ intervjustudie / Patients with type 2 diabetes experiences of obstacles and support while making lifestyle changes : A qualitative interview study

Erikers, Lina, Fogd, Monica January 2023 (has links)
Bakgrund: Typ 2-diabetes är en allvarlig sjukdom som ökar kraftigt världen över. Övervikt och ohälsosamma levnadsvanor är de största riskfaktorerna för att utveckla sjukdomen och risken att drabbas av komplikationer är stor. Genom hälsosamma levnadsvanor kan dock risken för komplikationer minska påtagligt. Syfte: Syftet var att beskriva patienter med typ 2-diabetes upplevelser och erfarenheter av hinder och stöd vid livsstilsförändringar. Metod: En empirisk, kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes där åtta patienter med typ 2-diabetes intervjuades. Intervjumaterialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa manifesta innehållsanalys. Resultat: Personliga, sociala samt vårdrelaterade hinder och stöd framkom som betydande faktorer vid arbetet med livsstilsförändringar. Symtom relaterade till sjukdomen ökade motivationen till att genomföra livsstilsförändringar, medan fysiska besvär relaterade till andra sjukdomar och smärttillstånd ansågs vara betydande hinder. Kunskap om sjukdomen och dess komplikationer, engagemang hos närstående samt kontinuerliga besök med personcentrerad information hos diabetessjuksköterskan ansågs stödjande, medan en stressig vardag upplevdes hindra genomförandet av livsstilsförändringar. Slutsats: Patienters genomförande av livsstilsförändringar påverkas av diverse upplevda hinder och stöd. Studiens resultat belyser bland annat betydelsen av den regelbundna, personcentrerade vården och kan användas som vägledning för vårdpersonal i deras hälsofrämjande arbete med patienter med typ 2-diabetes. / Background: Type 2 diabetes is a severe disease that is increasing worldwide. Obesity and unhealthy lifestyle is the main risk factor to developing the disease and the risk of developing further complications are high. Leading a healthy lifestyle, the complications can be significantly reduced. Purpose: The aim was to describe patients with type 2 diabetes experiences of obstacles and support while making lifestyle changes. Method: An empirical, qualitative interview study with an inductive approach was conducted, where eight persons with type 2 diabetes were interviewed. The study material was analyzed according to Graneheim and Lundman’s qualitative manifest content analysis. Results: Personal, social and health care-related obstacles and support emerged as important factors when working with lifestyle changes. Symptoms related to the disease increased the motivation to implement lifestyle changes, while physical complaints related to other diseases and pain conditions were considered to be hindering factors. Having knowledge about the disease and its complications, involvement of relatives and continuous visits with person-centered information from the diabetes nurse were considered to be supportive, while a stressful everyday life was perceived to hinder the implementation of lifestyle changes. Conclusion: Patients' implementation of lifestyle changes is affected by several perceived obstacles and support. The study's results highlight the importance of regular, person-centered care and can be used as guidance for health care professionals in their health promotion work with patients living with type 2 diabetes.
136

Diabetes typ 2 och kognitiv dysfunktion: hur ser sambandet ut och vilka riskfaktorer kan förebyggas genom distriktssköterskans hälsofrämjande omvårdnad? : En studie baserad på Swedish National study on Aging and Care i Blekinge – SNAC-B.

Erixon, Hanna January 2023 (has links)
Bakgrund: Diabetes typ 2 innebär ökad risk för kognitiv sjukdom. Forskning visar att båda sjukdomarna kommer öka markant de kommande 20 åren, framför allt på grund av en allt äldre befolkning men också av den kraftig ökningen av livsstilssjukdomar som fetma och insulinresistens. Distriktssköterskor har en viktig roll när det kommer till att begränsa den utvecklingen. Genom det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet kan distriktssköterskan synliggöra hälsoproblem, ta hänsyn till patientens unika livssituation med copingstrategier och därefter tillsammans med patienten utarbeta en plan för förändringsarbete mot en mer hälsosam livsstil. Samarbetet och det delade ansvaret stärker patientens position och självkänsla. Under förändringsarbetet kan sjuksköterskan finnas för att ge stöd och råd för att personen ska komma vidare i adaptionsprocessen. En framgångsrik modell som kan användas för ett personcentrerat sjukdomsförebyggande arbete är Riktade hälsosamtal. Syfte: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av diabetes typ 2 och/eller kognitiv dysfunktion hos personer över 60 år i SNAC-B-studien, om det finns ett samband mellan sjukdomarna samt vilka riskfaktorer som har stor betydelse för att förebygga sjukdomarna. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats som utgått från data ur SNAC-B (The Swedish National study on Aging and Care) i Blekinge. Resultat: Studien visade inget statistiskt samband mellan diabetes typ 2 och kognitiv dysfunktion men det finns ett antal riskfaktorer som har stor betydelse för respektive sjukdom och flera av dessa är kopplade till levnadsvanor. Slutsats: Ohälsosamma levnadsvanor ökar risken för diabetes typ 2 och kognitiv dysfunktion. Högt långtidsblodsocker, visceralt fett och övervikt ökar risken mest för diabetes typ 2. Utöver ålder och utbildningsnivå var det alkoholvanor, fysisk aktivitet och högt långtidsblodsocker som mest ökar risken för kognitiv dysfunktion. / Background: Type-2 diabetes implies an increased risk of cognitive disease. Research shows that both diseases will increase significantly over the next 20 years, primarily due to an increasingly elderly population, but also due to the considerable increase in lifestyle diseases such as obesity and insulin resistance. District nurses play an important role when it comes to limiting that development. By health promotion and disease prevention efforts, the district nurse can make health problems visible, take into account the patient's unique life situation with coping strategies and then, in cooperation with the patient, frame a plan for change towards a healthier lifestyle. The cooperation and the shared responsibility strengthen the patient's position and self-esteem. During the work for change, the nurse is able to be there to provide support and advice for the person to progress in the adaptation process. A successful model that can be used for person-centred disease prevention work is ‘Individual health dialogue’. Aim: The aim of the study was to investigate the occurrence of type-2 diabetes and/or cognitive dysfunction in people over 60 years of age in the SNAC-B study, whether there is a connection between the diseases and which risk factors are of great importance in preventing the diseases. Method: The study was a descriptive cross-sectional study with a quantitative approach, based on data from SNAC-B (The Swedish National study on Aging and Care) in Blekinge. Results: The study showed no statistical relationship between diabetes type-2 and cognitive dysfunction, but it showed a number of risk factors that are of great importance for the respective disease, and several of these are connected to lifestyle habits. Conclusion: Unhealthy lifestyles increase the risk of type-2 diabetes and cognitive dysfunction. High long-term blood sugar, visceral fat and obesity increase the risk of developing type-2 diabetes. In addition to age and education level, alcohol habits, physical activity and high long-term blood sugar increase the risk of cognitive dysfunction.
137

An exploration of the relationship between skeletal muscle mass and glucose intolerance in healthy young adults

Evans, Philip Richard January 2023 (has links)
Background Type 2 diabetes mellitus (T2DM) is a globally prevalent disease anticipated to double from 500 million diagnosed cases in 2021 to more than one billion by 2050. The investigation of the potentially protective effects of skeletal muscle mass on glucose intolerance may lead to the development of more precise screening protocols. Purpose This thesis aimed to address the lack of clear consensus in existing literature by exploring the relationship between skeletal muscle mass and glucose intolerance. Methods Fifteen healthy young adults were recruited to partake in a prospective correlational study. The participants underwent anthropometric measurements and an oral glucose tolerance test (OGTT). Anthropometric data was collected using an bioelectrical impedance analysis (BIA) scale. Blood glucose levels were measured using capillary sampling before and after ingestion of a 75 g/200 mL glucose solution. Statistical analysis included Spearman’s rank correlation test and Pearson’s correlation coefficient test. Results All associations between skeletal muscle mass and glucose intolerance were of moderate strength. Skeletal muscle mass (SMM) correlated significantly with glucose concentrations two hours (2hPG) following ingestion of the glucose solution and an adjusted measure of SMM was significantly associated with glucose area under the curve (AUC). Statistical significance was also found between Sex and incremental glucose area under the curve (iAUC). Conclusion This thesis suggests an inverse relationship between skeletal muscle mass and glucose intolerance in a group of healthy young adults. The results imply the potential usefulness of incorporating muscle mass when determining the glucose load during an OGTT, especially in preventive contexts. Nevertheless, further research with larger samples is crucial to establish precise cutoff levels for clinical applications. / Bakgrund Typ 2 diabetes mellitus (T2DM) är en global sjukdom och antalet diagnostiserade individer förväntas fördubblas från 500 miljoner fall 2021 till över en miljard år 2050. En undersökning av muskelmassans potentiellt skyddande effekt på glukostolerans kan leda till utvecklandet av noggrannare screeningmetoder. Syfte Syftet med denna uppsats var att bemöta den bristfälliga konsensus som råder bland befintlig forskning genom att undersöka sambandet mellan muskelmassa och glukosintolerans. Metod Femton friska yngre vuxna rekryterades för att delta i en prospektiv korrelationsstudie. Deltagarna genomgick antropometriska mätningar samt ett oralt glukostoleranstest (OGTT). Antropometriska värden mättes med hjälp av en bioelektrisk impedansanalysvåg. Blodglukosnivåer mättes kapillärt före och efter intag av en 75 g/200 mL glukoslösning. Statistisk analys inkluderade Spearmans rangkorrelationstest och Pearsons korrelationskoefficientstest. Resultat Alla samband mellan muskelmassa och glukosintolerans var av måttlig styrka. Muskelmassa (SMM) korrelerade signifikant med blodglukos två timmar (2hPG) efter intag av glukoslösningen och ett justerat SMM-mått (adjSMM) var signifikant associerat med arean under glukoskurvan (AUC). Statistisk signifikans hittades även mellan kön och den inkrementella arean under glukoskurvan (iAUC). Slutsats Resultaten från denna uppsats antyder att ett omvänt samband existerar mellan muskelmassa och glukosintolerans hos en grupp friska yngre vuxna. Resultatet innebär en potentiell möjlighet att använda muskelmassan vid bestämmandet av mängden glukos som administreras vid ett OGTT, särskilt i preventiva syften. Ytterligare forskning med fler studiedeltagare är avgörande för att fastställa exakta gränsvärden för klinisk tillämpning.
138

Vårdpersonals upplevelser av att arbeta med förändring av levnadsvanor hos personer med typ 2 diabetes : En litteraturstudie / Healthcare professionals' experiences of working with lifestyle change in people with type 2 diabetes : A literature review

Ingemarsson, Elin, Strid, Emily January 2022 (has links)
Bakgrund: Typ 2 diabetes är en folksjukdom som ökar både globalt och i Sverige. Bidragande faktorer för att utveckla sjukdomen är bland annat ohälsosamma kostvanor och stillasittande livsstil. Vid noggrann egenvårdsbehandling kring framför allt kost och motion kan blodsockernivåerna hållas jämna, vilket minskar risken för diabeteskomplikationer. Genom utbildning, stöd och motivation av vårdpersonal kan personer med typ 2 diabetes få hjälp att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Syfte: Beskriva vårdpersonals upplevelser av att arbeta med förändring av levnadsvanor hos personer med typ 2 diabetes. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturstudie baserad på artiklar med kvalitativ ansats. Genom databaserna Cinahl och PubMed utvanns 10 artiklar vilka kvalitetsgranskades enligt SBU:s Granskningsmall för kvalitativ forskning och analyserades utifrån Fribergs analysmetod. Resultat: Efter analys av samtliga artiklar identifierades tre huvudkategorier; organisationens betydelse, kompetens hos vårdpersonalen och utmaningar i patientmötet där resultatet presenteras i 8 underkategorier. Slutsats: Vårdpersonalen upplevde flera faktorer, både positiva och negativa som påverkade arbete med livsstilsförändring hos personer med typ 2 diabetes. Samverkan i multiprofessionellt team, god relation till patienter och patienters stöd av närstående upplevdes främja följsamhet hos patienter. Negativa faktorer som kan ses som hinder vid förändring av levnadsvanor var tidsbrist i arbetet, otillräckliga organisatoriska verktyg i form av vårdprogram och riktlinjer samt kunskapsluckor hos såväl vårdpersonal som hos patienter. / Background: Type 2 diabetes is a public health disease that increases both globally and in Sweden. Contributing factors to the development of the disease include unhealthy eating habits and sedentary lifestyle. With accurate self-care, especially regarding diet and exercise, blood sugar levels can be kept even, which reduces the risk of diabetic complications. Through education, support and motivation from health care professionals people with type 2 diabetes can get help to change unhealthy lifestyle habits. Purpose: Describe healthcare professionals’ experiences of working with lifestyle change in people withtype 2 diabetes. Method: This degree project was conducted as a literature review based on articles with a qualitative approach. The literature study was based on ten scientific articles found in the databases Cinahl and PubMed. Quality review of the articles according to SBU’s Review template for qualitative research and data analysis based on Friberg’s analysis method was conducted. Findings: After analysis of all articles, three main categories were identified; the importance of the organization, competence of the healthcare professionals and challenges in the patient meeting. The results were categorized into a total of 8 subcategories. Conclusion: The healthcare professionals experienced several factors, both positive and negative that influenced the work with lifestyle changes in people with type 2 diabetes. Collaboration in a multi-professional team, good relationship with the patients and patient support from relatives were experienced to promote patient compliance. Negative factors that can be seen as obstacles to lifestyle change were lack of time, insufficient organizational tools such as health care programs and guidelines and knowledge gaps in both health care staff and patients.
139

Personer med typ 2-diabetes : att främja hälsosamma levnadsvanor och hälsa med motiverande samtal / People with type 2 diabetes : to promote healthy lifestyle habits and health with motivational interviewing

Bergman, Louise, Halvorsen, Tina January 2024 (has links)
Bakgrund  Förekomsten av typ 2-diabetes ökar globalt. Att ha ohälsosamma levnadsvanor ökar risken för komplikationer och följdsjukdomar av diabetes samt bidrar till höga samhällskostnader och sjukdomsbördan i Sverige. Till levnadsvanor hör kostvanor, fysisk aktivitet, rökning och alkoholbruk. Sjuksköterskor har en viktig roll att främja hälsosamma levnadsvanor och hälsa hos personer med typ 2-diabetes. Stigmatisering och bristande kommunikation kan försvåra och utgöra ett hinder i sjuksköterskans arbete och bemötande. Motiverande samtal är en personcentrerad rådgivningsstil som kan användas för att stärka personens motivation till förändring. Det finns ett behov av att sammanställa aktuell forskning för att se hur motiverande samtal fungerar i detta sammanhang.  Syfte  Syftet var att beskriva motiverande samtal för att främja hälsosamma levnadsvanor och hälsa hos personer med typ 2-diabetes.  Metod  För att besvara syftet genomfördes en icke-systematisk litteraturöversikt där 11 vetenskapliga artiklar inkluderades. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. De inkluderade artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning i enlighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultatet analyserades utifrån en integrerad dataanalys.  Resultat  I resultatet har det framkommit att motiverande samtal kan fungera för att främja hälsosamma kostvanor och fysisk aktivitet hos personer med typ 2-diabetes. Vidare visades att kommunikationen samt relationen förbättrades mellan sjuksköterskor och personer med typ 2-diabetes där även förbättrad fysisk, psykisk och social hälsa kunde ses. Resultatet diskuterades utifrån Travelbees omvårdnadsteori om mellanmänskliga aspekter av omvårdnad som handlar om att se personen bakom sjukdomen.  Slutsats  Denna litteraturöversikt belyser hur motiverande samtal kan fungera för att främja hälsosamma levnadsvanor och hälsa hos personer med typ 2-diabetes. Sammanställningen av aktuell forskning visar att det finns positiva samband mellan motiverande samtal och förbättrade kostvanor och fysisk aktivitet. Detta kan appliceras i sjuksköterskans profession för att stödja personer till förändrade levnadsvanor och hälsa. / Background  The prevalance of type 2 diabetes is increasing globally. Having unhealthy lifestyle habits increases the risk of complications and sequelae of diabetes and contributes to high social costs and the burden of disease in Sweden. Lifestyle habits include diet, physical activity, smoking and alcohol use. Nurses have an important role in promoting healthy lifestyles and health in people with type 2 diabetes. Stigmatization and lack of communication can make it difficult and constitute a barrier in the nurse's work and approach. Motivational interviewing is a person-centered counselling style that can be used to strengthen the person's motivation to change. There is a need to compile current research to see how motivational interviewing function in this context.  Aim  The aim was to describe motivational interviewing to promote healthy lifestyle habits and health in people with type 2 diabetes.  Method  In order to answer the purpose, a non-systematic literature review was made in which 11 scientific articles were included. The scientific articles were obtained from the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo. The included articles have undergone a quality review in accordance with Sophiahemmet University's assessment documents. The result was analyzed based on an integrated data analysis.  Results  In the result, it has emerged that motivational interviewing can work to promote healthy dietary habits and physical activity in people with type 2 diabetes. Furthermore, it was shown that communication and the relationship improved between nurses and people with type 2 diabetes, where improved physical, mental and social health could also be seen. The result was discussed based on Travelbee's nursing theory about interpersonal aspects of nursing which is about seeing the person behind the illness.  Conclusions  This literature review highlights how motivational interviewing works to promote healthy lifestyle habits and health in people with type 2 diabetes. The compilation of current research shows that there are positive connections between motivational interviewing and improved dietary habits and physical activity. This can be applied in the nursing profession to support people to change lifestyles and health.
140

Multi-omics profiling of living human pancreatic islet donors reveals heterogeneous beta cell trajectories towards type 2 diabetes

Wigger, Leonore, Barovic, Marko, Brunner, Andreas-David, Marzetta, Flavia, Schöniger, Eyke, Mehl, Florence, Kipke, Nicole, Friedland, Daniela, Burdet, Frederic, Kessler, Camille, Lesche, Mathias, Thorens, Bernard, Bonifacio, Ezio, Legido-Quigley, Cristina, Barbier Saint Hilaire, Pierre, Delerive, Philippe, Dahl, Andreas, Klose, Christian, Gerl, Mathias J., Simons, Kai, Aust, Daniela, Weitz, Jürgen, Distler, Marius, Schulte, Anke M., Mann, Matthias, Ibberson, Mark, Solimena, Michele 21 January 2022 (has links)
Most research on human pancreatic islets is conducted on samples obtained from normoglycaemic or diseased brain-dead donors and thus cannot accurately describe the molecular changes of pancreatic islet beta cells as they progress towards a state of deficient insulin secretion in type 2 diabetes (T2D). Here, we conduct a comprehensive multi-omics analysis of pancreatic islets obtained from metabolically profiled pancreatectomized living human donors stratified along the glycemic continuum, from normoglycemia to T2D. We find that islet pools isolated from surgical samples by laser-capture microdissection display remarkably more heterogeneous transcriptomic and proteomic profiles in patients with diabetes than in non-diabetic controls. The differential regulation of islet gene expression is already observed in prediabetic individuals with impaired glucose tolerance. Our findings demonstrate a progressive, but disharmonic, remodelling of mature beta cells, challenging current hypotheses of linear trajectories toward precursor or transdifferentiation stages in T2D. Furthermore, through integration of islet transcriptomics with preoperative blood plasma lipidomics, we define the relative importance of gene coexpression modules and lipids that are positively or negatively associated with HbA1c levels, pointing to potential prognostic markers.

Page generated in 0.0661 seconds