The BlackPearl in the Computer Engineering Department is an Automotive Demonstrator, which has a variety of sensors, and users can control these via the server. The server is responsible for the remote interaction, the Smart Queue, and the Raspberry Pi display for human interaction. The Automotive Demonstrator consists of four components, which are installed on the CE-Box: Main QML Application, Main Server, Live Stream, and Smart Queue. All of these servers are running on three single-board computers (Raspberry Pi 3B): Main, BlackPearl, and Camera servers. The Automotive Demonstrator is built with the latest version from both Qt and NodeJS, and the components can access, store and exchange the data in JSON format. The BlackPearl will be controlled via four types of interaction methods: Web server, Voice commands (Sparrow), Pi Display, and Gamepad. The outcome of this thesis is a configurable and adaptive User Interface for Automotive Demonstrator, and this can be easily updated, customized, and accessible for new applications without the need to update or rebuild the program.

Táto práca sa zaoberá vytvorením knižnice znovapoužiteľných komponent a utilít určené na použitie v dátavo-intenzívnych aplikáciach. Jednou typickou komponentou pre také aplikácie je tabuľka, ktorá je považovaná za hlavnú komponentu knižnice. Pre zaistenie vysokej kohezie sú všetky ostatné komponenty a utility sú s nou úzko prepojené. Výsledná sada komponent je použiteľná deklaratívným spôsobom a umožnuje rôzne konfigurácie. Uživateľské rozhranie je tiež prizpôsobené na dátovo-intenzívne aplikácie s rôznymi prvkami.

This degree project is a design project that investigates digitization in the real estate industry and examines how far the real estate industry has come regarding the integration of new technology. The study highlights how companies work today and what problems and needs can be facilitated through digitization, more specifically the technology IoT (Internet Of Things). IoT makes it possible to connect different devices and sensors to the Internet in order to read information or control the functionality. The study is based on qualitative interviews which are analyzed through methods within User Experience (UX). The target group for the study is people who work with operation and maintenance of real estates. By creating personas and scenarios for the relevant target group, a greater understanding is created of how they work today along with what problems and needs they experience within their professional roles. Through methods within the User Interface (UI) a prototype is created which illustrates the information that is significant to the target group. The information from the properties is communicated via IoT devices. To enable communication between devices and prototype, the system Yggio is used, an API (Application Programming Interface) which is provided by the company Sensative. The study shows how a user-friendly interface can look, function and facilitate work in the real estate industry.

The onboarding process is one of the most critical moments to ensure theproductiveness of new employees, and companies are constantly striving to maketheirs better and more effective. One way to achieve this is to create a moreengaging and memorable experience for the employee but without the expenseof feedback to the employer.This thesis aims to create a reliable way for a company to oversee the progressof their new employee and efficiently get them up to speed through developinga back­end system for a new onboarding application. The application shows theemployee lists of tasks they can complete, earning experience and leveling up asthey complete them. The employer view should give oversight of how far along anew employee is and create new introductory tasks if they so desire.The thesis managed to build a modular back­end system by utilizing RESTarchitecture and MVC design and technologies such as ORM’s and HTTP todisplay information to the employer through a web interface and interact withthe mobile application. / Onboardingprocessen är ett av de mest kritiska ögonblicken för att säkerställaproduktiviteten hos nyanställda, och företag strävar ständigt efter att göra derasbättre och mer effektiv. Ett sätt att uppnå detta är att skapa en mer engagerandeoch minnesvärd upplevelse för den anställde men utan bekostnaden för feedbacktill arbetsgivaren.Denna uppsats antar problemet att skapa ett tillförlitligt sätt för ett företag attövervaka utvecklingen över nya medarbetare och effektivt få dem att kommaigång. Detta genom att utveckla ett backend­system för en ny onboardingapplikation. Applikationen visar de anställda flertal listor över uppgifter värdaolika poäng som de kan utföra för att intjäna erfarenhetspoäng och uppnå nyanivåer. Arbetsgivarens syn bör ge en överblick över hur långt en ny anställdhar kommit och möjligheten till att skapa nya introduktionsuppgifter om de såönskar.Projektet lyckades bygga ett modulärt backend­system genom att användaREST­arkitektur och MVC­design och tekniker som ORM och HTTP för attvisa information till arbetsgivaren via ett webbgränssnitt och interagera medmobilapplikationen.

CareLigo is a medical technology company that supplies heart failure patients with a home-based care solution called OPTILOGG. OPTILOGG helps patients to keep track of their symptoms, provides medication instructions and educates them about their illness. CareLigo requested an expansion of OPTILOGG which would allow patients to talk to care providers via video communication. This thesis describes the creation of this video communication solution and how this can be done in the best way for both patients and caregivers. Based on literature studies on human-computer interaction, user interface (UI) and user experience (UX) design, a standalone Android application was developed for care providers as well as an extension in OPTILOGG taking into account that the users of OPTILOGG are often elderly with multimorbidity. Three accessibility aids were added to the extension of the OPTILOGG Android application in addition to the video solution. The first helping addition was a touch area expansion for buttons. The second aid was a screen reader feature that vocally describes objects the user clicks on. The third tool was a speech recognition feature that allowed patients to navigate in OPTILOGG with voice. The video communication between the standalone care provider application and OPTILOGG was based on WebRTC and was developed using a software development kit from a cloud communications provider called Sinch. / CareLigo är ett medicintekniskt företag som tillhandahåller hjärtsviktspatienter med en hembaserad vårdlösning kallad OPTILOGG. OPTILOGG hjälper patienter att hålla koll på deras symptom, ger medicineringsanvisningar och utbildar dem om sin sjukdom. CareLigo eftersökte en utökning av OPTILOGG vilket skulle ge patienterna möjlighet att prata med vårdgivare via videokommunikation. Detta examensarbete beskriver skapandet av denna videokommunikationslösning och hur detta kan göras på bästa sätt för både patienter och vårdgivare. Utifrån litteraturstudier gällande människa-dator-interaktion samt användargränssnitts (UI)-och interaktionsdesign (UX) utvecklades en fristående Androidapplikation för vårdgivare och en utökning i OPTILOGG med hänsyn tagen till att användarna av OPTILOGG ofta är multisjuka och äldre. Tre tillgänglighetshjälpmedel tillades i utökningen av OPTILOGG. Det första hjälpmedlet var en förstoring av klickareor runt knappar. Den andra tillgänglighetsåtgärden var en skärmläsarfunktion som beskriver objekt som användaren klickar på. Det tredje verktyget var en funktion för taligenkänning som gjorde det möjligt för patienter att navigera i OPTILOGG med röst. Videokommunikationen mellan den fristående vårdgivarapplikationen och OPTILOGG baserades på WebRTC och utvecklades med hjälp av ett utvecklingsverktyg från en molnkommunikationsle-verantör som heter Sinch.

Manipulativa designstrategier har blivit alltmer närvarande på applikationer online. Strategierna kallas dark patterns och är ett sätt att utnyttja gränssnittet för att skapa fördelar för företag på användarens bekostnad. Den här studien syftar till att förstå huruvida användaren noterar den här typen av designstrategier, samt att förstå vilka konsekvenser fem olika typer av dark patterns har på användarens interaktioner. För att besvara detta skapades en prototyp med fem olika typer av dark patterns utplacerade. Prototypen testades på tio testdeltagare vilka sedan intervjuades efter testet. Resultatet av de utförda användartesterna och intervjuerna bidrar till en förståelse för hur de olika typerna av dark patterns skiljer sig åt när det kommer till användarens interaktioner och reaktioner. Studien kunde konkludera att användarens förmåga att notera dark patterns påverkas av hur mycket strategin stör användarflödet. De mönster som noterades skapade också starkare känslor, exempelvis frustration, än de som gick användaren förbi. Vidare gick det att se att tidigare erfarenheter å ena sidan kan göra att användaren noterar mönstren lättare, men å andra sidan kan skapa en blindhet för mönstrens närvaro och påverkan. / Manipulative design strategies, known as dark patterns, have become increasingly prevalent on online applications, exploiting the interface to benefit companies at the expense of users. This study aims to understand whether users notice this type of design strategy, and to understand the consequences of five different types of dark patterns on user interactions. To address this, a prototype with five different types of dark patterns was created and tested with ten participants, who were subsequently interviewed. The results of the user tests and interviews contribute to an understanding of how different types of dark patterns differ in terms of the users interactions and reactions. The study concludes that users ability to notice dark patterns is influenced by how much the strategy disrupts the user flow. The patterns that were noticed also generated stronger emotions, such as frustration, than those that went unnoticed. Furthermore, the study can conclude that previous experiences can both make users more likely to notice the patterns but might also create a blindness to their presence and impact.

Psykisk ohälsa är något som har stort inflytande på människors dagliga rutiner där de drabbade kan sakna motivationen för att hålla sig till sina vardagliga uppgifter. På marknaden finns det idag appar som ska motivera användare till att ta hjälp och skapa nya rutiner. Hos dessa appar fattas det dock önskvärda funktioner eller så ligger de bakom en betalvägg vilket kan göra att man tappar motivationen till att använda apparna. UX- och UI-design kan vara väldigt viktigt för att användare ska kunna skapa nya användningsrutiner, speciellt vid appar för psykisk ohälsa. Vi har därför skapat en app-prototyp, med inspiration från analysmetoden kognitiv beteendeterapi (KBT), som har en UX- och UI-design som ska uppmuntra till rutinskapande och vara lättillgänglig. För att validera vårt arbete samt utveckla vår gestaltning har vi haft ett flertal itereringstester, samtal med psykologer och kuratorer samt utfört anonyma användartester. Undersökningens resultat visar att applikationer för kontinuerligt bruk uppmuntrar till rutinskapande och användning via enklare funktioner samt en estetiskt tilltalande UI-design. / Mental illness is something that has a big influence on people's everyday routines where the affected person may lack the motivation to abide by their daily tasks. On today's market there are apps which are for motivating users to get help and make new routines, but there is a lack of desirable features or they’re behind a paywall which can affect the motivation to use the apps. UX- and UI-design can be very important for the making of routines for users, especially when it comes to apps for mental illness. Therefore we have created an app-prototype, with inspiration from Cognitive Behavioral Therapy (CBT), which has an UX- and UI-design that will encourage routine making and be more available. To validate our work and develop our design we have had several iteration tests, conversations with psychologists and social workers, and anonymous user tests. The result of the study shows that applications for continuous usage encourage new routines and utilization through simplified features and an aesthetically pleasing UI-design.

Denna studie behandlar problemet med ojämn struktur och design hos lärplattformar, brist på struktur kan innebära svårigheter med att hitta information vilket kan ha negativ påverkan på studenters upplevelser. Därför blev forskningsfrågan: hur kan strukturen och designen på lärplattformar förbättras för att öka studenternas studieupplevelse? Syftet med studien är att belysa de problem och frustrationer som kan uppstå när universiteten använder sig av allt fler digitala verktyg samt sammanställa förbättringsförslag för framtida kurshemsidor. Studien är kvalitativ och använder sig av en design-baserad forsknings metodik där två tester utfördes. Det första testet utfördes på en befintlig kurshemsida och det andra testet utfördes på en prototyp. Den nya prototypen skapades för studien med en ökad grad av standardiserad struktur som sedan kom att testas av universitetsstudenter. Prototyputvecklingen var iterativ och för att utvärdera sidan användes användbarhetstester med CTA (Concurrent think aloud) och en uppföljande semistrukturerad intervju. Data samlades in och analyserades med hjälp av en tematisk analys. Urvalet bestod av 9 st IT-studenter från Stockholms Universitet med erfarenhet av iLearn och valdes ut med hjälp av ett strategiskt urval. Resultatet visade att studenter upplever att en ökad grad av standardiserad struktur och stilsättning leder till att kurshemsidorna blir enklare att navigera och att det är därför viktigt att ta hänsyn till dessa faktorer vid utvecklingen av nya kurshemsidor. På det första testet uppfattade studenter det som att kurshemsidan har en låg grad av standardisering och att det kan leda till bland annat att man missar viktig information vilket kan vara frustrerande och stressande. Det kom vidare fram att det finns problem när stilsättningen är inkonsekvent eftersom det skadar läsbarheten på sidan. Under det andra testet upplevdes de största problemen såsom ordningsföljden och stilen som lösta. Som resultat av studien upptäcktes ett flertal viktiga faktorer som kan innebära mindre stress och oro för studenter kopplat till kurshemsidans utformning. Av dessa faktorer upplever studenter att ordningsföljden av innehållet var mycket viktig. Innehållet bör ordnas efter 1) grad av generalitet 2) Hur viktig informationen är 3) I kronologisk ordning. Vidare upplever studenterna att stilsättningen även den är viktig. Fokus är där på att stilsättningen är konsekvent, att viktig information sticker ut och att innehållet av en rubrik eller länk har en tydlig beskrivning. En viktig slutsats som kan dras är att hur svårt det är att hitta information har en negativ påverkan på studenters studieupplevelse. Det visades vara viktigt att informationen kategoriseras på ett bra sätt där relaterat innehåll bör vara placerat på samma plats eftersom det annars finns en ökad risk att studenterna missar informationen. I övrigt upplevde studenter att en ny funktion med en samlad inlämningslåda är mycket positiv eftersom det skulle minska risken med att missa inlämningar när de är utspridda på flera sidor. Om utvecklare tar större hänsyn till dessa faktorer kan det leda till en förbättrad studieupplvelse för framtida studenter. / This study deals with the problem of the lack of structure and design of learning platforms. Lack of structure can mean difficulties in finding information which can have a negative impact on students' experiences. Therefore, the research question became: how can the structure and design of learning platforms be improved to increase the students' study experience? The purpose of the study is to shed light on the problems and frustrations that can arise when universities use more and more digital tools and to compile proposals for future course websites. The study is qualitative and uses a design-based research methodology where two tests were performed. The first test was performed on an existing course homepage and the second test was performed on a prototype. The new prototype was created with an increased degree of standardized structure which was then tested by university students. The prototype development was iterative, the prototype was evaluated with usability tests, CTA (Concurrent think aloud) and a follow-up semi-structured interview. Data were collected and analyzed using a thematic analysis. The sample consisted of 9 IT students from Stockholm University with experience of iLearn and were selected using a strategic selection. The results showed that students feel that an increased degree of standardized structure and style leads to course homepages becoming easier to navigate and that it is therefore important to take these factors into account when developing new course homepages. On the first test, students perceived that the course website has a low degree of standardization and that it can lead to, among other things, missing important information, which can be frustrating and stressful. It was further revealed that there are problems when the style setting is inconsistent because it damages the readability of the page. During the second test, the biggest problems such as order and style were perceived as solved. As a result of the study, a number of important factors were discovered that can lead to less stress and anxiety for students linked to the design of the course website. Of these factors, students felt that the order of the content was very important. The content should be arranged by 1) degree of generality 2) How important the information is 3) In chronological order. Furthermore, the students feel that style is also important. The focus is there on the style being consistent, that important information stands out and that the content of a heading or link has a clear description. An important conclusion that can be drawn is that how difficult it is to find information has a negative impact on students' study experience. It was therefore shown to be important that the information is categorized in a good way where related content should be placed in the same place because otherwise there is an increased risk of the students missing the information. Otherwise, students felt that a new feature with a consolidated submission box is very positive as it would reduce the risk of missing submissions when they are spread over several pages. If developers pay more attention to these factors, it can lead to an improved study experience for future students.

In this paper, design decisions to improve usability in APIs for implementations of DUI applications has been investigated. Namely what abstractions an API like that should provide to the programmer, and how those abstractions should be presented syntax-wise to the programmer in the API. The exploration was done with a literature study, development of a game prototype with a DUI API, and three user sessions where an interview, and a sketch task was done with the participating developers.

A Design System is a single source of truth for an organisation’s products helping designers and developers realise an idea in an efficient workflow. Sometimes, a Design System can become inefficient, leading to problems like increasing design inconsistencies, delayed design workflow, unclear design guidelines, and increasing use of UI elements outside the Design System. A similar set of problems were identified in a rapidly growing electronics software startup, and out of all the Design System components, a checkbox is picked to showcase the redesign process. This led to the research question, “What are the key design challenges faced while redesigning a fragmented checkbox component in a startup?”. To tackle such problems, some methods like: Design System audit, stakeholder interviews, dot voting, secondary research, ideation, survey, and diary studies were used to gather insights. Five to ten internal stakeholders took part in most of the research activities. Four prominent challenges were discovered during the entire incremental redesign process. First is the difficulty in locating multiple instances of a UI component from various design files. Second is the difficulty in manually replacing the old with new UI components to visualise them in the context of many UI components and screens. The third is the difficulty in evaluating the redesigned UI components. Last is the challenge of transitioning the current UI screens with new UI components in bulk. It is challenging from the state of discovery until the test and transition. Consistent documentation and bulk action Figma plugins such as Similayer can be useful for a smooth transition. / Ett designsystem är en gemensam källa med anvisningar för en organisations produkter, som hjälper designers och utvecklare att förverkliga en idé i ett effektivt arbetsflöde. Ibland kan ett designsystem bli ineffektivt, vilket leder till problem som mer inkonsekventa designlösningar, försenat designarbetsflöde, oklara designriktlinjer och ökad användning av lånade UI-element från utanför designsystemet. En liknande uppsättning problem identifierades i en snabbt växande startup med fokus på elektronikprogramvara, och av alla designsystemkomponenter är en kryssruta markerad för att visa upp omdesignprocessen. Detta ledde till forskningsfrågan, "Vilka är de viktigaste designutmaningarna när manomdesignar en fragmenterad kryssrutekomponent i en startup?". För att ta itu med sådana problem användes metoder som: Designsystemrevision (Design System audit), intressentintervjuer, punktomröstning (dot voting), sekundär forskning, idéering, enkät och dagboksstudier för att samla in insikter. Fem till tio interna intressenter deltog i de flesta av dessa aktiviteter. Fyra huvudsakliga utmaningar upptäcktes under den inkrementella omdesignprocessen. Den första är svårigheten att hitta flera instanser av en UI-komponent från olika designfiler. Den andra är svårigheten att manuellt ersätta äldre UI-komponenter för att visualisera dem tillsammans med flera olika UI-komponenter och skärmar. Den tredje är svårigheten att utvärdera de omdesignade UI-komponenterna. Sist är utmaningen att enkelt uppdatera alla de existerande gränsnitten med nya UI-komponenter i ett svep. Vi ser med andra ord utmaningar ända från designprocessens initiala skede till testet och övergången. Konsekvent dokumentation och ”bulk action” Figma-plugins som Similayer kan vara användbara för en smidig övergång.