Denna studie behandlar problemet med ojämn struktur och design hos lärplattformar, brist på struktur kan innebära svårigheter med att hitta information vilket kan ha negativ påverkan på studenters upplevelser. Därför blev forskningsfrågan: hur kan strukturen och designen på lärplattformar förbättras för att öka studenternas studieupplevelse? Syftet med studien är att belysa de problem och frustrationer som kan uppstå när universiteten använder sig av allt fler digitala verktyg samt sammanställa förbättringsförslag för framtida kurshemsidor. Studien är kvalitativ och använder sig av en design-baserad forsknings metodik där två tester utfördes. Det första testet utfördes på en befintlig kurshemsida och det andra testet utfördes på en prototyp. Den nya prototypen skapades för studien med en ökad grad av standardiserad struktur som sedan kom att testas av universitetsstudenter. Prototyputvecklingen var iterativ och för att utvärdera sidan användes användbarhetstester med CTA (Concurrent think aloud) och en uppföljande semistrukturerad intervju. Data samlades in och analyserades med hjälp av en tematisk analys. Urvalet bestod av 9 st IT-studenter från Stockholms Universitet med erfarenhet av iLearn och valdes ut med hjälp av ett strategiskt urval. Resultatet visade att studenter upplever att en ökad grad av standardiserad struktur och stilsättning leder till att kurshemsidorna blir enklare att navigera och att det är därför viktigt att ta hänsyn till dessa faktorer vid utvecklingen av nya kurshemsidor. På det första testet uppfattade studenter det som att kurshemsidan har en låg grad av standardisering och att det kan leda till bland annat att man missar viktig information vilket kan vara frustrerande och stressande. Det kom vidare fram att det finns problem när stilsättningen är inkonsekvent eftersom det skadar läsbarheten på sidan. Under det andra testet upplevdes de största problemen såsom ordningsföljden och stilen som lösta. Som resultat av studien upptäcktes ett flertal viktiga faktorer som kan innebära mindre stress och oro för studenter kopplat till kurshemsidans utformning. Av dessa faktorer upplever studenter att ordningsföljden av innehållet var mycket viktig. Innehållet bör ordnas efter 1) grad av generalitet 2) Hur viktig informationen är 3) I kronologisk ordning. Vidare upplever studenterna att stilsättningen även den är viktig. Fokus är där på att stilsättningen är konsekvent, att viktig information sticker ut och att innehållet av en rubrik eller länk har en tydlig beskrivning. En viktig slutsats som kan dras är att hur svårt det är att hitta information har en negativ påverkan på studenters studieupplevelse. Det visades vara viktigt att informationen kategoriseras på ett bra sätt där relaterat innehåll bör vara placerat på samma plats eftersom det annars finns en ökad risk att studenterna missar informationen. I övrigt upplevde studenter att en ny funktion med en samlad inlämningslåda är mycket positiv eftersom det skulle minska risken med att missa inlämningar när de är utspridda på flera sidor. Om utvecklare tar större hänsyn till dessa faktorer kan det leda till en förbättrad studieupplvelse för framtida studenter. / This study deals with the problem of the lack of structure and design of learning platforms. Lack of structure can mean difficulties in finding information which can have a negative impact on students' experiences. Therefore, the research question became: how can the structure and design of learning platforms be improved to increase the students' study experience? The purpose of the study is to shed light on the problems and frustrations that can arise when universities use more and more digital tools and to compile proposals for future course websites. The study is qualitative and uses a design-based research methodology where two tests were performed. The first test was performed on an existing course homepage and the second test was performed on a prototype. The new prototype was created with an increased degree of standardized structure which was then tested by university students. The prototype development was iterative, the prototype was evaluated with usability tests, CTA (Concurrent think aloud) and a follow-up semi-structured interview. Data were collected and analyzed using a thematic analysis. The sample consisted of 9 IT students from Stockholm University with experience of iLearn and were selected using a strategic selection. The results showed that students feel that an increased degree of standardized structure and style leads to course homepages becoming easier to navigate and that it is therefore important to take these factors into account when developing new course homepages. On the first test, students perceived that the course website has a low degree of standardization and that it can lead to, among other things, missing important information, which can be frustrating and stressful. It was further revealed that there are problems when the style setting is inconsistent because it damages the readability of the page. During the second test, the biggest problems such as order and style were perceived as solved. As a result of the study, a number of important factors were discovered that can lead to less stress and anxiety for students linked to the design of the course website. Of these factors, students felt that the order of the content was very important. The content should be arranged by 1) degree of generality 2) How important the information is 3) In chronological order. Furthermore, the students feel that style is also important. The focus is there on the style being consistent, that important information stands out and that the content of a heading or link has a clear description. An important conclusion that can be drawn is that how difficult it is to find information has a negative impact on students' study experience. It was therefore shown to be important that the information is categorized in a good way where related content should be placed in the same place because otherwise there is an increased risk of the students missing the information. Otherwise, students felt that a new feature with a consolidated submission box is very positive as it would reduce the risk of missing submissions when they are spread over several pages. If developers pay more attention to these factors, it can lead to an improved study experience for future students.

In this paper, design decisions to improve usability in APIs for implementations of DUI applications has been investigated. Namely what abstractions an API like that should provide to the programmer, and how those abstractions should be presented syntax-wise to the programmer in the API. The exploration was done with a literature study, development of a game prototype with a DUI API, and three user sessions where an interview, and a sketch task was done with the participating developers.

A Design System is a single source of truth for an organisation’s products helping designers and developers realise an idea in an efficient workflow. Sometimes, a Design System can become inefficient, leading to problems like increasing design inconsistencies, delayed design workflow, unclear design guidelines, and increasing use of UI elements outside the Design System. A similar set of problems were identified in a rapidly growing electronics software startup, and out of all the Design System components, a checkbox is picked to showcase the redesign process. This led to the research question, “What are the key design challenges faced while redesigning a fragmented checkbox component in a startup?”. To tackle such problems, some methods like: Design System audit, stakeholder interviews, dot voting, secondary research, ideation, survey, and diary studies were used to gather insights. Five to ten internal stakeholders took part in most of the research activities. Four prominent challenges were discovered during the entire incremental redesign process. First is the difficulty in locating multiple instances of a UI component from various design files. Second is the difficulty in manually replacing the old with new UI components to visualise them in the context of many UI components and screens. The third is the difficulty in evaluating the redesigned UI components. Last is the challenge of transitioning the current UI screens with new UI components in bulk. It is challenging from the state of discovery until the test and transition. Consistent documentation and bulk action Figma plugins such as Similayer can be useful for a smooth transition. / Ett designsystem är en gemensam källa med anvisningar för en organisations produkter, som hjälper designers och utvecklare att förverkliga en idé i ett effektivt arbetsflöde. Ibland kan ett designsystem bli ineffektivt, vilket leder till problem som mer inkonsekventa designlösningar, försenat designarbetsflöde, oklara designriktlinjer och ökad användning av lånade UI-element från utanför designsystemet. En liknande uppsättning problem identifierades i en snabbt växande startup med fokus på elektronikprogramvara, och av alla designsystemkomponenter är en kryssruta markerad för att visa upp omdesignprocessen. Detta ledde till forskningsfrågan, "Vilka är de viktigaste designutmaningarna när manomdesignar en fragmenterad kryssrutekomponent i en startup?". För att ta itu med sådana problem användes metoder som: Designsystemrevision (Design System audit), intressentintervjuer, punktomröstning (dot voting), sekundär forskning, idéering, enkät och dagboksstudier för att samla in insikter. Fem till tio interna intressenter deltog i de flesta av dessa aktiviteter. Fyra huvudsakliga utmaningar upptäcktes under den inkrementella omdesignprocessen. Den första är svårigheten att hitta flera instanser av en UI-komponent från olika designfiler. Den andra är svårigheten att manuellt ersätta äldre UI-komponenter för att visualisera dem tillsammans med flera olika UI-komponenter och skärmar. Den tredje är svårigheten att utvärdera de omdesignade UI-komponenterna. Sist är utmaningen att enkelt uppdatera alla de existerande gränsnitten med nya UI-komponenter i ett svep. Vi ser med andra ord utmaningar ända från designprocessens initiala skede till testet och övergången. Konsekvent dokumentation och ”bulk action” Figma-plugins som Similayer kan vara användbara för en smidig övergång.

Syftet med denna avhandling var att undersöka och utvärdera vilka val utvecklare bör göra vid skapandet av mobila applikationer. Vidare var målet att hitta lämpliga ersättare för Android delen i kursen HI1033 Mobila applikationer och trådlösa nät på Kungliga Tekniska Högskolan. För att åstadkomma detta utvärderades de mest populära plattformsoberoenderamverken på marknaden, Flutter och React, tillsammans med traditionella och nya ’native’ alternativ som Jetpack Compose. Granskningen av mobilapplikationerna inkluderade utvärderingar av utseende, tidsåtgång, komplexitet, dokumentation, stabilitet, kodlängd samt genomförbarhet bland många. Applikationerna utvecklades med dessa i åtanke, men krävdes också att följa de obligatoriska kraven för mobila applikationskursen. Detta för att ge svar på om dessa varianter kunde anpassas i kursen för framtida klasser. Om applikationerna inte kunde följa kursens krav var tillvägagångsättet sannolikt inte ett genomförbart alternativ. Resultaten visade att, tillskillnad från Jetpack Compose är Flutter betydligt svårare och mer komplicerat att implementera. Det har potential, men det saknar komplex funktionalitet till Blåtand-sensorer och mer specifika ’native’ funktioner.  I jämförelsen med Jetpack Compose och traditionell Android utveckling i denna fråga visades det att Jetpack Compose var både enklare och mindre tidskrävande, kortare i kodlängd men även kunde replikeras på utseendet. Därför är Jetpack Compose ett bra alternativ för att bygga ’native’ applikationer samtidigt som det uppfyller kraven för HI1033 Mobila applikationer och trådlösa nät. / The purpose of this thesis was to study and evaluate what choices developers must make when creating mobile applications. Further, the aim is to find a suitable replacement for the Android part of the course in HI1033 Mobile Applications and Wireless Networks at the KTH Royal institute of Technology. To accomplish this, the most popular cross-platform frameworks on the market, Flutter and React, along with traditional and new native alternatives such as Jetpack Compose, were evaluated.  The examination of the mobile applications included evaluations of appearance, time consumption, complexity, stability, and feasibility among many. The applications were developed with this in mind, however, they needed to also follow the mandatory requirements of the mobile application course to provide answers as to whether these variants could be adapted in the course’s future classes. If the applications could not meet the course's requirements, then the approach was likely not a viable one. The results indicated that, unlike Jetpack Compose, Flutter is significantly more difficult and cumbersome to implement. It has potential, but it’s missing complex functionality for Bluetooth sensors and more specifically certain native functionalities. Comparing Jetpack Compose with traditional android development in this question proved that the newer Jetpack Compose was both easier, less time-consuming, and more stable to use. Therefore, Jetpack Compose is a good alternative for building native mobile applications, but also for the future classes in HI1033 Mobile Application and Wireless Networks.

Master of Science / Department of Computing and Information Sciences / Robby / This report is a case study of applying Model-Based testing approach using SpecExplorer, which is a model-based testing tool developed by Microsoft, to test a component of Microsoft Network Monitor. The system under test is the UI of the Network Monitor feature, Parser Profiles Management. Model-Based testing is a methodology for automated testing which not only automates the test execution, but the test design and generation. This approach starts by expressing an abstract model of the system which is a smaller subset of the product behavior, but retains essential elements which form the focus of the testing problem. A model-based testing tool creates a finite state machine from the model which is traversed to produce test cases. Thus, it provides more efficient coverage and flexibility in developing and maintaining test cases.

Grafisk design och illustration är en viktig del av grundskoleundervisningen, utan att en kanske tänker på det. Skolbarn är omgivna av bokstäver, typsnitt, färger, foton, illustrationer och får ofta arbeta med att komponera bild och text. Digitaliseringen i grundskolan har till största del gått ut på att ge varje skolbarn tillgång till en egen dator eller läsplatta. Men det är otydligt hur och med vilka program och appar som teknologin faktiskt ska användas. Lärare får på egen hand leta efter digitala läromedel som kan passa undervisningen. Detta leder till att de digitala läromedel och verktyg som används i grundskolor ofta kan vara på engelska, innehålla reklam, eller vara utvecklade för andra syften än undervisning. Typopa är en presentationsapp för läsplattor som skapats med just grundskolan i åtanke. Med appen ska skolbarn och lärare i grundskolan enkelt kunna samla ihop och komponera bild och text till presentationer som sedan kan projiceras på vägg eller skriva ut. Appens metodik och gränssnitt utgår ifrån grafisk design och typografi, men utan att använda sig av strikta regler eller avancerade termer.

Šio darbo tikslas yra sukurti metodą, kuris teiktų galimybę kuo didesnę vartotojo sąsajos dalį apibrėžti deklaratyviai (komponentų kūrimas, įvykių klausytojų registravimas, komponentų tarpusavio sąryšių apibrėžimas ir vizualus komponentų išdėstymas languose). Darbe išanalizuotos įvairios komponentinės architektūros bei išraiškingą vartotojo sąsajos apibrėžimą įgalinantys sprendimai. Apibrėžta ir įgyvendinta architektūra leidžianti kurti deklaratyviai apibrėžiamus vartotojo sąsajos komponentus, kurie deklaruoja savo elgesį ir gali bendrauti tarpusavyje pranešimų pagalba. Rezultate buvo sukurta sistema, kuri leidžia kurti taikomąsias programas su Java Swing vartotojo sąsaja, naudojantis beveik vien tik deklaratyviais taikomosios programos dalių apibrėžimais. Sukurtos sistemos konfigūracijos galimybės leidžia sumažinti komponentų manipuliacijai skirto Java kodo poreikį. / A part of a user interface can be created using declarative means. The main goal of this paper is to maximize that portion. To do that, said means would be used to create components, register event listeners, describe relationships between components and layout them in windows. Various component-based architectures and existing solutions for declarative user interface definition were analyzed. As a result, an architecture was defined which allows user interface components to be created using a declarative approach. These components define their behavior and use messages to communicate with each other. The outcome was a system, which can create Java Swing applications using mostly declarative definitions of various parts of said applications. This system provides various configuration options that reduce the need of writing Java code for component manipulation.

This thesis presents an exploration into current web browser technologies for graphicsdevelopment, and offers a framework-like solution to integrate WebGL basedgraphical features into any web application based on those findings. It is builtlargely of the 2017 investigative graduate work done at Explizit Solutions (an ITfirm based in Skellefteå, Sweden), where the goal was to discover how 3D graphicstechnology in web browsers could be incorporated into and improve the front-endof their booking system services. A refined version of the solution produced in thatwork is presented, discussed and evaluated in this dissertation along with the investigativework done to produce it.

Scholars generally agree that having social relationships provides an individual with a sense of psychological well-being. A solid social network can be critical in times of hardship, such as loss or chronic illness. When referring to social networking, the site, Facebook, will be used. In addition, students with disabilities are often stigmatized for their difference from other students and need the support from their perceived networks to maintain psychological well-being. Although much has been written about the relationship between electronic social networking and an individual's well-being, few studies investigated the relationship between disability, social networking and self-esteem. The purpose of this quantitative study was to explore the relationship between disability, Facebook usage and the self-esteem/well-being of University of Iowa (UI) REACH students. Participants included students with a documented disability (n=56) currently or formerly enrolled in the UI REACH program (a 2-year post-secondary program for students with intellectual and cognitive disabilities). The results of the descriptive correlational analysis, Analysis of Variance (ANOVA), and the linear regression found one major and one supplemental finding. First, the results indicated that there was not a significant relationship in the amount of Facebook friends UI REACH students had and their reported level of self-esteem. Second, the results of the study indicated that UI REACH students who spent more time on Facebook reported lower self-esteem. Hence, this result was found to be significant. Third, the results indicated that there was not a significant correlation between the overall Facebook Intensity Scale score and self-esteem. In addition, gender was examined by testing the interaction between Facebook Intensity to see if it had a unique effect on self-esteem/well-being. Age was examined alongside gender and Facebook Intensity Scale score to test their independent effects on self-esteem/well-being. The implications of this study are also discussed, since they can benefit post-secondary educators and rehabilitation counseling professionals develop interventions to increase the well-being of students with intellectual and/or cognitive disabilities in transitional programs. Keywords: disability, Facebook, social networking, well-being, self-esteem, UI REACH students

This master thesis is covering a project that focuses on developing both babysitting services and dog walking services and facilitating them through a mobile application. Only the user interface for the service of babysitting was created because the dog walking service was considered to be less of a complex service, and not add to more to the insights in this project. The project was started due to observations that the babysitting service is highly used in America, but it does not operate in a structured fashion. Many parents are new to babysitting which creates uncertainty when ordering and scheduling babysitter. Babysitter, on the other hand, are usually younger and inexperienced. The user interface is created with a service design approach. Developing the service though by creating stakeholder maps, customer journeys, and, service blueprints. Creating the user interface with the service blueprint as a reference. By taking this approach business insight where created and the babysitting service could be created as a hollow organization. An organization that combines more than one service to create greater value for the end user. / Den här examens rapporten innehåller arbetet att fram ta en barnvakts service och en service för att hjälpa hundägare att rasta hunden när de är frånvarande. Ett grönsint har designat för att tillgodo se användaren med servicen. Hund servicens användargränssnitt har dock inte designats på grund av att servicen ansågs mindre komplex och inte bedrog till insikterna i projektet. Projektet startade på grund av en observation baserad på barnvakts tjänster använd i Amerika. Observationen visade att många föreldar använder sig utav barnvakter men kommunikationen mellan föräldrar och barnvakter varierade mycket. Variationen skapar svårigheter i servicen. Mång föräldrar som aldrig använt sig av barnvakts tjänster har svårt att bedöma vad som kan begäras och hur mycket de ska betala. Barnvakter som oftast är unga människor är de som lider av situation. Unga och oerfarna som är drar sig för att säga till när allt inte stämmer överens. Användargränssnittet är skapat med en servicedesign approach. Arbeta fram en service genom att ska stakeholder maps, customer journeys och service blueprints. Användargränssnittet skapades genom att använda service blueprinten som en referens till vilka funktioner som ska finnas med. Genom att ta använda sig av servicedesign för att ta fram gränssnittet har insikter skapat ur en organisatorisk synpunkt. Insikter som lede till skapandet av en ”hollow” organisation. En organisation som combinera fler typer av service för att skapa mervärde till slutanvändaren.