<p>Under de senaste åren har egenföretagandet växt markant. Mindre nischade företag konkurrerar på samma marknad som flera större. Dessa har ofta en högre grad av differentierade produkter och vänder sig till en specifik målgrupp. Idag är konkurrens en förutsättning för ekonomin och bidrar till en ökad stimulering av effektivitet hos de olika företagen. En öppen marknad leder till innovationer och de olika aktörerna gynnas därmed genom att uppnå uthålliga konkurrensfördelar.</p><p>För att utmärka sig på en marknad är det viktigt att aktörerna uppnår en uthållig konkurrensfördel. Det innebär att företaget har en affärsstrategi som ger en meningsfull fördel över både existerande och framtida konkurrenter. Differentiering är en viktig strategi för nischade företag och kan tillämpas för att uppnå en konkurrensfördel. En fragmenterad branschstruktur kännetecknas av många små och medelstora företag som har en svag förhandlingsstyrka gentemot sina köpare och leverantörer. Det finns många möjligheter till att skapa konkurrensfördelar men varje fördel är relativt liten. Problematiken med denna typ av branschstruktur ligger i formuleringen av konkurrensstrategier.</p><p>Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur nischade företag inom en fragmenterad bransch formulerar konkurrensstrategier samt om företagen med hjälp av valda konkurrensstrategier lyckas upprätthålla en uthållig konkurrensfördel.  Uppsatsen utgår ifrån fyra teorier: konkurrentanalysmodellen, kriterier för branschfragmentering, kriterier för bemästring av fragmentering och modell över en uthållig konkurrensfördel. Undersökningen är baserad på en kvalitativ och abduktiv flerfallstudie över tre nischade företag verksamma inom samma bransch.</p><p>Resultatet visar att branschen som undersöks är tydligt fragmenterad samt att de valda företagen tillämpar olika typer av bemästringsstrategier. Samtliga företag hävdar dock att de inte tillämpar någon särskild konkurrensstrategi utan utgår ifrån sin egen kompetens som anses vara det viktigaste. Utöver bemästringsstrategier och de strategier som finns formulerade inom modellen över en uthållig konkurrensfördel, finns det därmed ytterligare faktorer som leder till att nischade företag lyckas med sin verksamhet i praktiken.</p>

Under de senaste åren har egenföretagandet växt markant. Mindre nischade företag konkurrerar på samma marknad som flera större. Dessa har ofta en högre grad av differentierade produkter och vänder sig till en specifik målgrupp. Idag är konkurrens en förutsättning för ekonomin och bidrar till en ökad stimulering av effektivitet hos de olika företagen. En öppen marknad leder till innovationer och de olika aktörerna gynnas därmed genom att uppnå uthålliga konkurrensfördelar. För att utmärka sig på en marknad är det viktigt att aktörerna uppnår en uthållig konkurrensfördel. Det innebär att företaget har en affärsstrategi som ger en meningsfull fördel över både existerande och framtida konkurrenter. Differentiering är en viktig strategi för nischade företag och kan tillämpas för att uppnå en konkurrensfördel. En fragmenterad branschstruktur kännetecknas av många små och medelstora företag som har en svag förhandlingsstyrka gentemot sina köpare och leverantörer. Det finns många möjligheter till att skapa konkurrensfördelar men varje fördel är relativt liten. Problematiken med denna typ av branschstruktur ligger i formuleringen av konkurrensstrategier. Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur nischade företag inom en fragmenterad bransch formulerar konkurrensstrategier samt om företagen med hjälp av valda konkurrensstrategier lyckas upprätthålla en uthållig konkurrensfördel.  Uppsatsen utgår ifrån fyra teorier: konkurrentanalysmodellen, kriterier för branschfragmentering, kriterier för bemästring av fragmentering och modell över en uthållig konkurrensfördel. Undersökningen är baserad på en kvalitativ och abduktiv flerfallstudie över tre nischade företag verksamma inom samma bransch. Resultatet visar att branschen som undersöks är tydligt fragmenterad samt att de valda företagen tillämpar olika typer av bemästringsstrategier. Samtliga företag hävdar dock att de inte tillämpar någon särskild konkurrensstrategi utan utgår ifrån sin egen kompetens som anses vara det viktigaste. Utöver bemästringsstrategier och de strategier som finns formulerade inom modellen över en uthållig konkurrensfördel, finns det därmed ytterligare faktorer som leder till att nischade företag lyckas med sin verksamhet i praktiken.

Under de senaste årtiondena har digitaliseringen utvecklats kontinuerligt i den svenska skolan. Men hur har den utvecklingen påverkat undervisning i svenskämnet? Denna text ämnar utreda hur digitala hjälpmedel kan användas av lärare i läsundervisning och vilka faktorer som påverkar  ̶  positivt eller negativt  ̶  den användningen.

Mot bakgrund av en pågående fragmentisering av städer, likt den somidag förekommer i Malmö har frågor väckts kring möjligheten att stärkakopplingarna mellan stadsdelar samt möjligheten att bidra till fler mötesplatseri staden. Bristen på kopplingar i form av stråk mellan innerstadenoch de södra och östra stadsdelarna av Malmö, samt bristen påväldefinierade och livliga mötesplatser, har väckt frågor kring segregationoch ifrågasatt Malmö som en trygg stad att leva och bo i.I kandidatarbetet belyser vi begreppen stråk och plats. Vårt syfte medkandidatarbetet är att utforska hur man genom fysisk planering kan bidratill ökad trygghet och livlighet på stråk och platser. Vi vill tillämparesultatet av forskningen i ett förslag på ett stråk och en mötesplats iFosieby, mellan Lindängen och Fosie industriområde i Malmö. / In light of the ongoing fragmentation of cities, like the one that currentlyexists in Malmo has raised questions about the possibility of strengtheningthe linkages between neighborhoods and the opportunity to contributeto more venues in the city. The lack of links, like a string betweendowntown and the south and east parts of Malmö, as well as the lack ofwell-defined and lively venues has raised questions about segregationand challenged Malmo as a safe city to live in.The bachelor work analyze the concepts of string and place. Our purposein this work is to research how design can promote safety and livelinesson the string and places. We want to apply the results of the research toa proposal on a string and a venue in Fosieby, between Lindängen andFosie industrial area in Malmö.

The purpose of this essay is to investigate the deformed Viking swords as seen in the historical Swedish province of Uplands during the Late Iron Age.Three sites have been selected for their concentration of deformed and fragmented swords,as well as other phenomena that are part of the phenomenon. Birka,Kiplingeberg and Söderby are the three choose parts of Upland chosen for the similarities and difference of the swords appearing in cremation graves. To get a deeper understanding of the phenomenon beyond “killing of an object”, the theoretical perspective of charismatic objects, personhood and ritual theories have been used to approachthe swords.This will allow the essay to address the question of why different forms of swords appear and discuss who the form was for.

A Design System is a single source of truth for an organisation’s products helping designers and developers realise an idea in an efficient workflow. Sometimes, a Design System can become inefficient, leading to problems like increasing design inconsistencies, delayed design workflow, unclear design guidelines, and increasing use of UI elements outside the Design System. A similar set of problems were identified in a rapidly growing electronics software startup, and out of all the Design System components, a checkbox is picked to showcase the redesign process. This led to the research question, “What are the key design challenges faced while redesigning a fragmented checkbox component in a startup?”. To tackle such problems, some methods like: Design System audit, stakeholder interviews, dot voting, secondary research, ideation, survey, and diary studies were used to gather insights. Five to ten internal stakeholders took part in most of the research activities. Four prominent challenges were discovered during the entire incremental redesign process. First is the difficulty in locating multiple instances of a UI component from various design files. Second is the difficulty in manually replacing the old with new UI components to visualise them in the context of many UI components and screens. The third is the difficulty in evaluating the redesigned UI components. Last is the challenge of transitioning the current UI screens with new UI components in bulk. It is challenging from the state of discovery until the test and transition. Consistent documentation and bulk action Figma plugins such as Similayer can be useful for a smooth transition. / Ett designsystem är en gemensam källa med anvisningar för en organisations produkter, som hjälper designers och utvecklare att förverkliga en idé i ett effektivt arbetsflöde. Ibland kan ett designsystem bli ineffektivt, vilket leder till problem som mer inkonsekventa designlösningar, försenat designarbetsflöde, oklara designriktlinjer och ökad användning av lånade UI-element från utanför designsystemet. En liknande uppsättning problem identifierades i en snabbt växande startup med fokus på elektronikprogramvara, och av alla designsystemkomponenter är en kryssruta markerad för att visa upp omdesignprocessen. Detta ledde till forskningsfrågan, "Vilka är de viktigaste designutmaningarna när manomdesignar en fragmenterad kryssrutekomponent i en startup?". För att ta itu med sådana problem användes metoder som: Designsystemrevision (Design System audit), intressentintervjuer, punktomröstning (dot voting), sekundär forskning, idéering, enkät och dagboksstudier för att samla in insikter. Fem till tio interna intressenter deltog i de flesta av dessa aktiviteter. Fyra huvudsakliga utmaningar upptäcktes under den inkrementella omdesignprocessen. Den första är svårigheten att hitta flera instanser av en UI-komponent från olika designfiler. Den andra är svårigheten att manuellt ersätta äldre UI-komponenter för att visualisera dem tillsammans med flera olika UI-komponenter och skärmar. Den tredje är svårigheten att utvärdera de omdesignade UI-komponenterna. Sist är utmaningen att enkelt uppdatera alla de existerande gränsnitten med nya UI-komponenter i ett svep. Vi ser med andra ord utmaningar ända från designprocessens initiala skede till testet och övergången. Konsekvent dokumentation och ”bulk action” Figma-plugins som Similayer kan vara användbara för en smidig övergång.

Tidigare studier har problematiserat förändringar på företag via hur förändringsledare implementerar dem och att motvilja till förändringar finns hos de berörda. Studien i rapporten fokuserar därför på att förstå hur ett konsultbolag inom samhällsbyggnad arbetar med interna utvecklingsförändringar. Genom att analysera förändringsledares tillvägagångssätt vid implementation av förändringar kan studien föreslå faktorer som bidrar till en mer effektiv ledning av internt förändringsarbete.Kvalitativa data har samlats in genom intervjuer med förändringsledare som tidigare har lett interna förändringar. Intervjuerna var semistrukturerade och frågorna var utformade via det teoretiska ramverket som rapporten belyser. Intervjuerna har analyserats med hjälp av teoretiska begrepp. Det empiriska resultatet bidrog till att slutsatser om vilka faktorer som är centrala för ett konsultbolag inom samhällsbyggnad vid implementering av förändringar samt vilka utvecklingspotentialer som finns.Slutsatsen kan stödja ett konsultbolag inom samhällsbyggnad att kartlägga vad som är viktigt för dem samt vilka delar de kan utveckla för en mer effektiv förändringsledning.Resultaten visar att fyra faktorer och ett utvecklingspotentialområde kan utläsas ur materialet om de förändringsledarnas tillvägagångssätt för implementation av interna utvecklingsförändringar. De fyra faktorerna är, ‘Kommunikation’, ‘Bemöta de berörda’, ‘Flexibilitet’, ‘Attityd’. Där varje faktor beskriver den generella uppfattningen som de intervjuade ledarna gett uttryck för. Utvecklingspotentialen är ‘Planera’ och slutsatsen belyser hur och varför man som förändringsledare bör planera för förändringar. Utvecklingspotentialen är en generalisering av vad de förändringsledarna tillsammans anser är viktigt samt vad teorin förstärker.De teoretiska implikationerna säger att samtliga aktiviteter inom det teoretiska ramverket inte är lika aktuella och relevanta för denna sortens företag. Resultaten visar också att de förändringsledarnas attityd till förändringen är en viktig faktor för företaget vilket det teoretiska ramverket inte belyser. De praktiska implikationerna beskriver att man som bolag kan förstå sina mest viktiga faktorer och vilka områden man inom implementeringen av interna utvecklingsförändringar behöver utveckla. / Previous studies have problematized changes in companies through how leaders implement change. Further, studies have also shown that changes can affect those who are involved in the change process by a resistance towards the new change. Therefore, the study in this report focuses on understanding how a consultancy company works with internal development-changes. By analysing formal leaders' approaches to implementing changes, the study can propose standpoints and potentials for development too be more effective within change management.Qualitative data has been collected through interviews with formal leaders who have previously led changes at the company. The interviews were semi-structured, and the questions were designed through the theoretical framework that the report highlight. The empirical result shows how the formal leaders were leading change. By analysing the findings through the theory that the writers choose as framework they found out what is important for the formal leaders when leading change and what they can do better.The conclusion should contribute to how leaders at a consultancy company works with change, what is important for them and what they can do better for a more effective change management. The results show that four standpoints and one potential of development have been discovered in the formal leaders' approach to implementing internal development-changes. The four positions are, ‘Communication’, ‘Attending the concerned’, ‘Flexibility’ and ‘Attitude’. Where each position is a generalization of what the formal leaders consider to be important during the implementation process. The potential of development is ‘Planning’ and the conclusion highlights how and why a formal leader could apply this. The potential of development is a generalization of what the formal leaders together believe is important and what the theory reinforces.The theoretical implications say that all activities within the theoretical framework are not as relevant to this typical company. It has also been found that the formal leaders' attitude towards change is important for the company, which the theoretical framework does not elucidate. The practical implications describe that a company can understand their most important standpoints and which areas they need to develop within the implementation of internal development-changes.

Konceptet open banking i EU är resultatet av införandet av det andra betaltjänstdirektivet och de kompletterande tekniska standarderna för sträng kundautentisering och säker kommunikation. Regelverket syftar till att upprätta en harmoniserad betaltjänstmarknad som balanseras mellan en hög nivå av säkerhet och en generös åtkomst till kunddata, för att främja innovation och konkurrens. I framställningen som görs i uppsatsen presenteras marknadens utveckling, de huvudsakliga aktörerna, den tidigare betaltjänstregleringen, samt motiven bakom och syftena med den nya regleringen. Genom att ge tredjepartsleverantörer direkt åtkomst till kontoinstitutens kontosystem förändras betaltjänstmarknaden i grunden. Det redogörs även för hur betaltjänstmarknaden har, och framöver sannolikt kommer att, förändras till följd av kravet på införandet av öppna API:er, men även hur konsekvenserna förhåller sig till de uttalade syftena. Regleringen har goda möjligheter att få ämnad effekt, men det faktum att ansvaret för harmoniseringen till stor del har överlämnats till marknadens aktörer är problematiskt. Det är i huvudsak två områden som är centrala; harmoniseringen av öppna API:er och förbudet mot datahämtningsmetoden screen scraping. I uppsatsen riktas kritik mot avsaknaden av lagstiftade gemensamma standarder för API:er och den förskjutning av ansvaret som har skett från lagstiftaren till marknadens aktörer. En brist som potentiellt skulle kunna leda till en fragmenterad betaltjänstmarknad. Det klargörs även att det traditionella användandet av screen scraping nu inte är tillåtet eftersom förfarandet inte uppfyller de krav som ställs på datainhämtning i RTS:en. Övergången till öppna API:er innebär en stor förändring för alla aktörer. Det återstår ännu en viss osäkerhet avseende harmoniseringen och implementeringen av öppna API:er, samt hur bestämmelserna och dess effekter förhåller sig till regelverkets syften. I uppsatsen presenteras en potentiell lösning på harmoniseringsproblematiken i form av de långt gångna och till stora delar anammade standardiseringsinitiativen som har utvecklats av marknaden. Det är framledes av största vikt att de marknadsdrivna initiativen för gemensamma standarder anammas av kontoinstituten för att åstadkomma en harmoniserad miljö med open banking.

No description available.