<p><em><strong>Bakgrund: </strong>Självskadebeteende hos unga kvinnor är ett fenomen som har blivit allt vanligare under de senaste åren. Dessa patienter söker sig till alla delar av vården, vilket gör att det som sjuksköterska är viktigt att kunna bemöta dem på bästa sätt. <strong>Syfte:</strong> Syftet var att utifrån självbiografier beskriva självskadande unga kvinnors upplevelser av lidande och välbefinnande. <strong>Metod:</strong> Vi använde oss av en kvalitativ innehållsanalys, där vi utgick från fem självbiografier. <strong>Resultat:</strong><strong></strong> Resultatet visar på två huvuddrag som kännetecknar de unga kvinnornas upplevelser av ohälsa och hälsa. Dessa är relationen till de närstående, om denna var god kände de sig tillfreds. Det andra huvuddraget var att makt/vanmakt påverkade dem negativt när vårdpersonalen tog makten.</em><em><strong>Slutsats:</strong> Närståendes betydelse för de unga kvinnornas upplevelse av lidande och välbefinnande är viktigt därför bör ökat stöd till närstående prioriteras i vården. Vidare bör vårdpersonalen använda sin makt till att lindra de unga kvinnornas sjukdomslidande istället för att åsamka ett vårdlidande.</em></p>

Bakgrund: En positiv kroppsuppfattning är relaterat till välmående medan en negativ kroppsuppfattning är relaterat till ohälsa. I genomsnitt är det fler kvinnor än män som har en negativ kroppsuppfattning. Främst sker det en ökning i de yngre åldersgrupperna. I västerländska länder råder ett smalt kroppsideal för kvinnor. En smal kropp förknippas med attraktion, hälsa och lycka samtidigt som en överviktig kropp är föraktad. Omgivningen har därmed en central roll i vilka värderingar kvinnor får och vilka åtgärder kvinnor tar i sin strävan eller i sitt motstånd mot den normativa kroppen. Syfte: Att undersöka unga kvinnors (16-18 år) kroppsuppfattning i relation till deras nivå av känsla av sammanhang (KASAM), användning av sociala medier och familjemiljö. Metod: Totalt delades 176 enkäter ut, varav 166 användes i analysen. Resultat: Majoriteten av kvinnorna hade hög KASAM och stark kroppsuppfattning. Av dem som hade låg KASAM var det betydligt fler som kände sig obekväma i sina kroppar. Att vara bekväm i sin kropp relaterade till stark kroppsuppfattning. En association mellan att ofta tänka på sin vikt och att vara obekväm i sin kropp framkom även. Kvinnor som talade mycket om kost och motion hemma tenderade att tänka ofta på sin vikt. Huvudsakligen följde kvinnorna utseendeinriktade konton/bloggar på sociala medier. Konklusion: För att stärka och främja kvinnors kroppsuppfattning föreslår författaren av denna studie att hälsoarbetare aktivt arbetar med att ifrågasätta kroppsidealet genom att i sitt hälsoarbete till exempel inkludera fler kroppsstorlekar och former.

Child abuse is a major public health problem which is largely hidden in the society. The main aim of the thesis was to study child maltreatment from children’s and young people’s perspectives focusing on prevalence, health, disclosure and support. The thesis is based on four studies. Quantitative and qualitative data from three national surveys of child maltreatment, including children in different age groups and young adults, have been analysed. The results showed that child maltreatment is prevalent and there is a large degree of overlap between maltreatment types. Neglect and witnessing intimate partner violence were the types that overlapped most with other types of maltreatment. Child maltreatment was strongly associated to psychosomatic symptoms and impaired quality of life. Young people who have been victims of child maltreatment described the psychological consequences, such as painful memories, low self-esteem and depression. The psychological abuse was described as particularly detrimental. Victims of sexual abuse expressed feelings of shame and guilt. About half of the severely abused children did not disclose the abuse, mainly because of lack of trust in adults. Many children felt that they did not receive adequate support when they disclosed the maltreatment, particularly because they experienced a lack of child perspective among professionals. Children and young people experienced positive support from the school health services which they considered to have a particularly important role in the detection and support of maltreated children. The results emphasize an increased awareness among professionals to recognise and respond to child maltreatment. / Barnmisshandel är ett omfattande folkhälsoproblem som bryter mot de mänskliga rättigheterna. Det är också ett dolt problem då det sällan avslöjas eller upptäcks. Avhandlingens övergripande syfte var att undersöka barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv med fokus på omfattning, hälsa, avslöjande och stöd. Avhandlingen bygger på fyra delstudier som baseras på nationella kartläggningar av barnmisshandel. Resultaten visar att barnmisshandel är vanligt förekommande och att olika former av barnmisshandel i stor utsträckning överlappar varandra. Vidare visar resultaten att barnmisshandel påverkade barns och ungas hälsa negativt ur ett biopsykosocialt perspektiv. Den psykiska misshandeln uttrycktes som särskilt svår och ouppmärksammad. De som utsatts för sexuella övergrepp uttryckte känslor av skam och skuld. En stor andel barn och unga som varit utsatta för barnmisshandel avslöjade inte misshandeln, framförallt på grund av brist på tillit till vuxna. Många upplevde att de inte fått tillräckligt med stöd när de berättat om misshandeln, huvudsakligen på grund av att de upplevt ett saknat barnperspektiv hos professionella. Barn och unga hade goda erfarenheter av elevhälsan och ansåg den ha en särskilt viktig roll för upptäckt och stöd.

Studiens syfte är att undersöka unga mammors erfarenheter av omgivningens attityder mot ett ungt föräldraskap och hur det påverkat dem. Intervjupersonerna är mödrar som fick barn eller blev gravida innan de fyllt 20 år. Resultaten visar att de flesta mödrar på något vis möts av negativitet till sin ålder och mödraskapet från sin omgivning. Negativiteten kommer till största del från den egna familjen där mamman blir ifrågasatt om hon klarar av ett barn och ifrån andra äldre mödrar rörande deras uppfostring av barnen. Negativiteten är dock inget som påverkar dem märkbart utan de lär sig att hantera motgångar och att vända det negativa till något positivt. Alla hade dock en positiv upplevelse av mötet med socialtjänsten.

Under de senaste tjugofem åren har det framkommit i tidigare forskning att andelen flickor i årskurs 9 som haft olika symtom på nedsatt psykiskt välbefinnande ökat oroväckande mycket. Syftet med denna studie är att beskriva kuratorers erfarenheter och definitioner av psykisk ohälsa bland dagens unga tjejer i årskurs 7-9, samt vilka påverkansfaktorer de anser finnas och om de anser att det har förändrats över tid. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av 5 kuratorer, varav intervjuerna genomfördes på fyra stycken skolor och en ungdomsmottagning i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga kuratorer upplever att det psykiska måendet hos ungdomarna är det generellt ingen större skillnad på idag, gentemot tidigare. Däremot att antalet som söker hjälp ökar. Resultatet visade även på att kuratorerna anser att det är lättare att kunna prata om psykisk ohälsa idag. Att det är mera tillåtande att berätta att man inte mår bra. Påverkansfaktorer till att unga tjejer mår dåligt idag menar kuratorena är beroende på sociala medier, stress över skolprestationer och sociala faktorer.

Psykisk ohälsa rapporteras vara en betydande orsak för unga kvinnor till förlorade år av friskt leverne, och komorbiditet mellan olika psykiatriska tillstånd beskrivs som vanligt förekommande. Trots det finns inte särskilt mycket vetenskaplig dokumentation över de unga kvinnornas psykiska hälsa på ett mer övergripande plan. Syftet med studien var att undersöka hälsotillståndet hos kvinnor i åldern 18-25 år med avseende på stress, utbrändhet, ångest, depression, sömnproblem och somatisering. Detta jämfördes med män 18-25 år och individer i åldern 26-79 år, med data från en omfattande populationsbaserad enkätundersökning. Resultaten från självskattningsformulären visade att unga kvinnor rapporterade högre nivåer av stress, utbrändhet, ångest och somatisering än unga män och övriga åldrar, högre nivåer av dålig sömnkvalitet än unga män samt av icke-restorativ sömn än övriga åldrar. Andelen som uppnådde antagna gränsvärden för ångest och insomni var signifikant högre för unga kvinnor än för unga män och övriga åldrar. Resultatet bidrar med en övergripande bild av unga kvinnors psykiska hälsotillstånd, och betonar vikten av tidiga interventioner. / Mental disorders are reported to be a major cause of disability in young women, and comorbidity between psychiatric conditions is described as common. Still it does not exist much scientific documentation on mental health in young women in a comprehensive way. The objective of the study was to investigate mental health conditions in women aged 18-25 years concerning stress, burnout, anxiety, depression, sleep problems, and somatization. This was compared to men aged 18-25 years and individuals aged 26-79 years, with data from a large population-based survey. The results from the self-reported inventories shows that young women had higher levels of stress, burnout, anxiety and somatization than young men and additional ages, higher levels of poor sleep quality than young men, and non-restorative sleep than additional ages. The percentage of young women that reached the cut off-points that were adopted for anxiety and insomnia were significantly higher than it was for young men and additional ages. The result contributes to an overall picture of the mental health condition in young women, and emphasizes the importance of early interventions.

Föreliggande uppsats syftade till att undersöka hur elever som gick sista året på gymnasiet upplevde det kommande vuxenlivet, med aspekter som ansvar, framtid, identitet och krav. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes i studien och verktyget var en intervjuguide. Nio tjejer och fyra killar från två olika gymnasieskolor intervjuades. Alla deltagare gick sista året på gymnasiet och var 18 år gamla. Det insamlade materialet analyserades utefter Burnards (1991) innehållsanalys i 14 steg. Resultatet visade att unga vuxna ställs inför många val i framtiden som både upplevdes som skrämmande, men också spännande. Att skaffa ett jobb och resa till flera platser i världen prioriterades innan en eventuell utbildning skulle påbörjas. En oro fanns över att misslyckas med flera aspekter av livet eller att göra fel val i framtiden som kunde bidra till ett olyckligt liv. Slutsatsen som drogs från den föreliggande uppsatsen var att unga vuxna hade stora möjligheter och många val i framtiden, men att ålder, erfarenhet och ekonomi kunde begränsa möjligheterna och att valen kunde upplevas betungande och skrämmande.

Uppsatsen avser att undersöka unga nyanställdas motivation till att bli chefer i dagens samhälle. Frågeställningarna som används i uppsatsen är: Hur ser föreställningarna ut hos nyanställda om chefskap i relation till ledarskap? Hur ser nyanställda på de förväntade kraven som ställs på chefer idag? Vill nyanställda bli chefer i framtiden, och i sådana fall varför/varför inte? Syftet med uppsatsen är att undersöka unga nyanställdas motivation till att bli chef och även undersöka vilken ledarstil som uppskattas mest hos en chef utifrån de anställdas perspektiv. I teorikapitlet behandlas därför ledarskapets utveckling samt olika ledarstilar. Vi har även belyst begreppet chef och vad det representerar, samt skillnaden mellan en chef och en ledare. Med frågeställningarna som utgångspunkt har vi genomfört en kvalitativ studie och använt oss av intervjuer. Vi har intervjuat sex respondenter från två olika IT-företag där intervjuerna var halvstrukturerade. Den halvstrukturerade intervjun underlättade utvecklandet av vår intervjuguide i samband med respondenternas svar för att på ett tydligare sätt kunna tolka tankar och reflektioner kring ämnet. Det har varit viktigt för oss att använda följdfrågor som gav mer innehåll och relevans i sammanhang med intervjusvaren. Det materialet utvisade i samband med studien var att den yngre generationen inte sökte sig mot en chefsposition. Orsaker till att respondenterna inte strävar efter en chefsposition förklarar vi i analyskapitlet där det framgår att det ställs höga krav på chefer gällande tillgänglighet som ger stor inverkan på privatlivet. Enligt vårt material framkommer det att framtidens ledare främst använder sig av den demokratiska ledarstilen med inslag av den auktoritära. Uppsatsen avslutas sedan med en diskussion gällande konsekvenser som följer av brist på motivation hos unga nyanställda gentemot chefskapet, samt förslag på förebyggande arbete.

The aim of this thesis is to examine how two young adult departments at two public libraries work and what profiles the young adult departments have. To examine the work and profiles at the young adult departments I have used the following questions: What are the ideas about working with young adults? How are the two departments in this study working whit young adults? What or which are the profiles of the young adult departments in this study?To answer the questions above I used a qualitative method based on interviews with the librarians responsible for the young adult departments. To complete the interviews I studied the libraries Internet sites and official documents. The examined departments are located at two city libraries and were chosen manly for their focused age group, 15-25 years and that the departments are well established.To analyse the results I used the theoretic model of Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen about the role of the public library. The model describes library profiles from four perspectives: the library as a cultural centre, a knowledge centre, an information centre and a social centre. I also used previous studies about the work with young adults at public libraries to analyse the results from the empiric studies.The analytical findings show many similarities in young adult services between theory and my study. Marketing, user treatment, user influence, the selection of activities and media and finally co-operation are the five categories in which the libraries focus their work with young adults. This is according to the results from my study and previous studies. The results from the analysis of the departments profiles show that the departments have traces from three of the categories but the main profile of both departments are the departments as a cultural centre.

Bakrund:I Sverige har självskadebeteende hos kvinnor i åldrarna 15-24 år ökat avsevärt sedan 90-talet fram till 2007. Självskadebeteende definieras med att medvetet skada sin egen kropp. Det kan upplevas som ångestlindrande men många har också i avsikt att ta sitt eget liv. Syfte: Syftet är att belysa unga kvinnors upplevelser av att leva med självskadebeteende. Metod: Studien har gjorts med en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv och baseras på fem bloggar. Bloggarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundman innehållsanalys (2004). Resultat: Ur resultatet framkom fem kategorier som beskriver de unga kvinnornas känslor av att leva med ett självskadebeteende. De fem kategorierna är att uppleva ångest, trygghet, uppgivenhet och smärta, samt att i efterhand begrunda sin situation. Slutsats: Ur reslutatet framkom att de vanligaste förekommande känslorna i samband med självskadebeteende är ångest, smärta, ensamhet och uppgivenhet. Kvinnorna beskriver att de vill göra den psykiska smärtan fysisk. Självskadebeteende kan även ses som ett beroende. Som sjuksköterska är det viktigt att ta del av kvinnans livsvärld för att kunna möte henne på bästa sätt.