Cannabis är den mest använda drogen i världen och attityderna gentemot den blir allt mer liberala. Då många syntetiskt framställda cannabinoider ständigt dyker upp på marknaden visar studier på olika resultat angående utbredningen av drogen. Det är personer i de yngre åldrarna som i störst utsträckning använder cannabis. I dagens samhälle ställs det allt mer krav på unga vuxna, inte minst när det gäller att skaffa sig en utbildning. Syftet med denna studie var därför att undersöka om det fanns något samband mellan användningen av cannabis och upplevelser av studiesituationen bland studenter vid Linköpings universitet.Studiens teoretiska utgångspunkt utgjordes av Robert K. Mertons strainteori där fokus låg på huruvida studenterna upplevde sig ha förutsättningar och medel att uppnå sitt mål; att klara av en utbildning. Populationen för studien var alla studenter som var registrerade på ett program. En totalundersökning gjordes av de studenter som våren 2014 studerade på ett program i termin fyra. Det empiriska materialet samlades in via en onlineenkät som besvarades av 1 481 respondenter.Resultatet visade att 36,8 % av respondenterna någon gång hade testat cannabis, männen var signifikant överrepresenterade. De flesta hade testat cannabis första gången då de studerade på gymnasiet. Respondenterna var över lag nöjda med sin studiesituation. Det var inte möjligt att se något samband mellan användningen av cannabis och upplevelser av studiesituationen som helhet.

I dagens samhälle generellt och även inom forskningen framförs uppfattningen att individen själv är ansvarig för att skapa en stabil självkänsla. Detta menar vi blir problematiskt eftersom den sociala kontexten är av stor vikt. Tidigare forskning pekar på att det exempelvis finns genusskillnader i den upplevda självkänslan hos ungdomar. Syftet med denna studie är att från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och genusperspektiv undersöka hur unga män och unga kvinnor i grupp konstruerar föreställningar om självkänsla, utifrån frågeställningarna “Finnas det skillnader i hur unga kvinnor respektive unga män pratar om självkänsla?” och “Vilka faktorer kan generellt sett påverka självkänsla, enligt unga vuxna?”. Vi har i fokusgruppsintervjuer undersökt hur unga män och unga kvinnor pratar om självkänsla. De viktigaste resultaten vi kom fram till i studien är att det finns skillnader mellan hur unga män och unga kvinnor pratar om självkänsla, samt att båda grupperna menar att det är ett socialt skapat fenomen. Med denna studie vill vi synliggöra den sociala aspekten av självkänsla, det vill säga, att det inte enbart är upp till individen att skaffa sig stabil självkänsla utan att sociala faktorer och socialt konstruerade föreställningar om självkänsla och kön också spelar in, i alla fall när det handlar om unga vuxna.

During the last few decades the academic re-gendering has reached the field of rhetorical discourse and differences of speech and rhetoric has been determined. Another gender shift has occurred during the last few decades in the appointments of foreign policy representatives, from being one of the last patriarchal strongholds the change towards equality has been remarkably swift. However, the norms of masculinity and formality within the sphere of foreign policy are still persistent. The first aim of this thesis was to determine if the rhetorical style of men and women differed even in a context heavily laden with norms, such as the UNGA. The secondary aim is based upon the concept of masculinity and femininity in culture, to determine if the gender of culture influenced the speaker’s rhetorical style, even in the UNGA. This thesis generates its own theoretical framework from the works of rhetoric and linguistics to separate masculine and feminine rhetorical style. The method used is a qualitative textual analyze applied to transcribed speeches held by Swedish and U.S. representatives in UNGA. The analysis proved that there is a difference in rhetorical style between genders and culture, even in a context such as the UNGA, but only a small one.

Inom dagens samhällsplanering har det länge funnits tankar om en hållbar samhällsutveckling och den fysiska planeringens uppgift har varit att leda dessa tankar till en fysisk verksamhet. Hållbar utveckling består av tre dimensioner och de är ekonomisk-, ekologisk- och social hållbarhet. Det är den sociala hållbarhets dimensionen som arbetet kretsar kring eftersom den problematik som har uppmärksammats är om fysisk planering tillsammans med stadsodling kan främja social hållbarhet. Stadsodling och social hållbarhet inklusive barns upplevelse och välbefinnande av sitt närområde kommer vara en utgångspunkt för denna studie. För att förklara och beskriva om den bostadsnära naturen kan bidra till social hållbarhet i ett bostadsområde samt minskade hälsoskillnader som bland annat ger barnen förutsättningar för eget tänkande, eget skapande och egen aktivitet samt samspel med andra människor.  Kommunstyrelsen i Malmö beslutade 2010 att utveckla den sociala hållbarheten i Malmö varav Seved är ett av dessa och därför har den sociala hållbarheten studerats utifrån fallstudien som  gjorts av Odlingsnätverket Seved - Barn i stan.

Ålder är en diskrimineringsgrund som inte fått lika mycket uppmärksamhet som exempelvis etnicitet och kön. När åldersdiskriminering uppmärksammas är det ofta fokus på hur äldre drabbas och inte yngre. Denna uppsats har därför som syfte att ta reda på hur unga med högre utbildning upplever att deras ålder påverkar dem i arbetslivet, samt om vissa upplevelser kan ses som ålderistiska. För att undersöka detta har en kvalitativ metod i form av intervjuer använts. Resultatet från intervjuerna har förklarats med hjälp av de teoretiska perspektiven ålderskodning, ålderism och intersektionalitet. Det som framkommit är att ungas ålder påverka dem i arbetslivet på många olika vis. Påverkan har både framförts som positiv och negativ. Ibland upplever också intervjupersonerna sig diskriminerade och orättvist behandlade. Några exempel på detta är att inte väljas vid anställning, att det finns skillnad i yrken/arbetsuppgifter och negativt bemötande. En diskussion om när skillnad utifrån ålder kan bedömas vara ålderism förs i samband med detta. I upplevelserna framkommer det också hur ålder samverkar med andra aspekter. De tre aspekter som lyfts fram är kön, erfarenhet och arbetsroll. De som utövar skillnad utifrån ålder har framförts vara chefer, klienter/kunder och äldre kollegor.

Socialstyrelsen rapporterar om en ökning av den psykiska ohälsan hos barn och unga vuxna. Mycket tyder på att orsakerna är de livsvillkor unga har som omfattar skolperioden och vidare mot vuxenlivets arbetsmarknad. De vårdsökande har ökat till BUP och allt yngre söker sig till VUP. Undersökningar visar att det är ett avstånd mellan BUP och VUP. Det kan vara en stor omställning för patienterna att föras över från BUP till VUP, man går från att bli behandlad som barn till vuxen. Här ställs det stora krav på de berörda vårdenheterna. Personer med psykisk ohälsa löper stor risk för återfall, därför är det av vikt att dessa personer följs upp aktivt med en planerad och ny kontakt. En god kontinuitet ökar följsamheten och förbättrar prognosen över tid. Syftet med studien är att beskriva patienternas upplevelse av överföringen från BUP till VUP. En kvalitativ design med intervjuer valdes. Induktiv innehållsanalys tillämpades som analysmetod. Resultatet delades in i tre teman; informationens betydelse, att själv ta beslut om sin behandling samt att inte veta vad som ska hända. Slutsatsen är att det behövs ytterligare information om överföringen och vården vid VUP. Att bytet av behandlare är svårt samt att individens mognad är av betydelse hur den unge klarar ansvaret att själv ta beslut angående sin behandling.

Denna kvalitativa studie syftar till att utifrån unga personers perspektiv undersöka deras erfarenheter av att söka vård för psykisk ohälsa genom primärvården. Detta genomfördes genom tre övergripande teman relaterade till Socialstyrelsens (2016) riktlinjer och rekommendationer för behandling av psykisk ohälsa. Dessa var följande: tid och tillgänglighet, bemötandet med vårdpersonal samt kompetens hos vårdpersonal. Målet med studien är således inte att generalisera resultatet till samtliga unga personer som söker hjälp för psykisk ohälsa genom primärvården, utan belysa hur behandlingen sker och om den följer de riktlinjer och rekommendationer som Socialstyrelsen (2016) tagit fram. Det empiriska materialet består av fem kvalitativa intervjuer med fem stycken unga personer som alla har sökt hjälp genom primärvården för sin psykiska ohälsa samt genomgått behandlingen. Samtliga intervjuer har ägt rum under hösten 2017. Sedan har studien utgått från de unga personernas berättelser för analys. Det teoretiska ramverk som nyttjas är Max Webers (1947) teori om en byråkratisk organisationsform samt den subjektiva erfarenheten av Alfred Schütz (2002). Resultatet har bland annat belyst att de riktlinjer och rekommendationer som Socialstyrelsen (2016) givit inte har präglat behandlingen av de flesta av informanternas möte med primärvården. Detta syftar huvudsakligen på att informanterna upplevt ett opersonligt bemötande, lång väntetid samt brist på hjälp.   Nyckelord: Primärvården, unga vuxna, psykisk ohälsa

Syftet med studien har två delar. Första delen handlar om att belysa hur några arbetslösa unga vuxna, som deltar i ett arbetslöshetsprojekt, ger uttryck för sitt engagemang och förutsättningar för att ta sig ur sin arbetslöshet. Därefter syftar studien till att belysa ledares, för arbetslöshetsprojektet, förhållningssätt och agerande i förhållande till gruppen arbetslösa unga vuxna utifrån ledarnas egna perspektiv. Metoden Studien har utgått från en kvalitativ ansats och studiens data samlades in i form av intervjuer. Deltagarna i studien var tre stycken arbetslösa unga vuxna samt två stycken ledare från ett arbetslöshetsprojekt. Teorier som studien använder sig utav är Känsla av sammanhang (KASAM) och Habitus. Studien använder KASAM för att kunna förstå hur de unga vuxna klara av de påfrestningarna som finns under arbetslösheten. Habitus kommer användas för att se om individens vägval och framtidsplaner har formats utifrån socioekonomiskt område och familj, utifrån deras berättelser. Studiens resultat visade att arbetslösa unga vuxna hade ett engagemang att förändra situationen som arbetslös. Förutsättningarna att ta sig in på arbetsmarknaden var olika beroende på stöd och bakgrund. Ledarna för projektet arbetade med att motivera, informera och stödja deltagarna. Slutsatsen är att att förutsättningarna för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden ser olika ut beroende på vilket socioekonomisk område de är uppvuxna i samt familjeförhållande. Ledarna för arbetslöshetsprojektet individanpassar stödet för att kunna möta individens behov av stöd. Det stödet som de unga vuxna får har en betydelse för att individen ska kunna ta ansvar för sin situation som arbetslös.

Sammanfattning Bakgrund: Förekomsten av födoämnesallergi ökar och det finns ännu ingen medicinsk behandling som botar födoämnesallergi och en allergisk reaktion kan handla om liv eller död. Födoämnesallergi finns över hela världen och de vanligaste allergierna är mot mjölk, ägg och jordnötter. Bristen på utbildad personal inom födoämnesallergi medför att primärvårdens ansvar ökar. Syfte: Syftet är att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelser av att leva med födoämnesallergi. Metod: Litteraturstudien har en beskrivande design. Från databasen Pubmed Medline inkluderades nio kvalitativa, en kvantitativ artikel och en mixad design. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades, kunskap och resurser, socialt, känslomässig påverkan samt kontroll och säkerhet. Individerna upplevde att samhället hade en brist på kunskap och förståelse för deras allvarliga tillstånd och speciella behov. Regelbunden kontakt med specialistvård tycktes leda till bättre hanteringen av sjukdomen. Endast ett fåtal hade goda erfarenheter av primärvården. Födoämnesallergi innebar emellertid en psykologisk påverkan och det var inte ovanligt att tonåringarna blev mobbad eller trakasserad i samband med allergin. Slutsats: Tonåringar och unga vuxnas upplevelser av att leva med födoämnesallergi har visat sig ha en negativ inverkan på individens psykiska mående och sociala liv. Sjuksköterskan har därför en betydande roll i omvårdnaden av tonåringar och unga vuxna med födoämnesallergi.

Syftet med denna studie var att undersöka vad unga tjänstemän upplevde att defick ut av medarbetarsamtal och vilka aspekter av medarbetarsamtal som upplevdesmest givande. Datainsamlingen gjordes genom intervjuer som utfördes med åttarespondenter. Samtliga respondenter arbetade på ett tjänsteföretag beläget i centralaStockholm. Genom en tematisk analys kunde fyra huvudteman fastställas i resultatet:feedback, avstämning, upplevelse av chef och arbetsmotivation. Utifrån dessa temankunde slutsatsen dras att det är flera komponenter som påverkar den anställdesupplevelse såsom chefens inställning, möjlighet till fri dialog och konstruktiv kritik. Desom fick ut mest av medarbetarsamtalen var de som hade en god relation till sin chefoch därmed kunde ha en öppen dialog. Ett flertal upplevde dock att medarbetarsamtalenkändes forcerade och ostrukturerade. Det som upplevdes mest givande under samtalenvar att få konkret feedback och tydliga mål vilket även upplevdes som främjade förarbetsmotivationen.