Trots att överskuldsättning bland unga vuxna är ett växande problem är detta ett outforskat område och kunskapen kring problematiken är bristfällig. Det övergripande syftet med studien har varit att genom fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna (18-25 år), studera deras väg in i överskuldsättning, orsakerna bakom problematiken samt hur skulden har hanterats och tankarna bakom deras agerande. Resultatet av intervjuerna har analyserats i bakgrund av valda teorier och begrepp; utvecklingsekologi, det sociala arvet, roll och identitet, intrycksstyrning och idealisering. Studiens resultat visade att det finns flera bakomliggande orsaker till unga vuxnas överskuldsättning. De vanligaste orsakerna bakom överskuldsättningen visade sig vara arbetslöshet/låg inkomst, oförutsedda händelser/sjukdomar och överkonsumtion. Förändrade livsomständigheter till följd av dessa faktorer har medfört lån- och kredittaganden bland intervjupersonerna, vilket i sin tur har resulterat i skulder. Lån och krediter visade sig vara vanligt förekommande hos alla respondenter. Det visade sig även, enligt respondenterna, att den hjälp och de insatser som erbjudits dem är otillräckliga och till viss del olämpliga, vilket framförallt beror på den bristande kunskapen kring problematiken. Respondenterna upplever även brister i samhällets syn på överskuldsatta då de många gånger betraktas som oansvarsfulla och oförmögna att sköta sin ekonomi. Den bristande kunskapen och den otillräckliga hjälpen från samhället har i sin tur resulterat i att många överskuldsatta unga vuxna hamnat utanför samhället.

Studiens syfte är att undersöka vad livskvalitet innebär för döva unga vuxna i dagens samhälle samt förstå hur deras dövhet påverkar livskvaliteten. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fyra unga vuxna personer som är döva. Intervjuerna har syftat till att undersöka deras uppfattning om sin livskvalitet. Utgångspunkt har tagits i teorier kring det moderna och individualistiska samhället samt ett sociologiskt och psykologiskt perspektiv på begreppet livskvalitet. Slutsatser som framkommit är att diskriminering på arbetsmarknaden är en faktor som bidrar till negativ livskvalitet, både utifrån ekonomiska och känslomässiga aspekter på livskvalitet. Faktorer som inverkar positivt på livskvaliteten för undersökningsgruppen är goda sociala relationer och att kunna kommunicera fullt ut på teckenspråk med familj och vänner. Dessutom kan en positiv inställning till dövheten hos individerna och tilltro till den egna förmågan verka som en skyddsfaktor mot de yttre förhållanden som bidrar till en försämrad livskvalitet. Även dövidentiteten kan i vissa fall ha betydelse för livskvaliteten då individens känsla av samhörighet med andra döva personer upplevs som positivt. Att vara medveten om vilka livsvillkor unga vuxna döva har samt vad som bidrar till deras livskvalitet är relevant för socialt arbete för att kunna arbeta för deras delaktighet och lika villkor i samhället.

Då ungdomar begår brott så ska socialtjänsten skriva ett yttrande på begäran av tingsrätten. Vad som ska finnas med i yttrandet regleras i lagen (1964:176) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, LuL, men det finns även egna riktlinjer om vad som bör finnas med från socialstyrelsen. Dock har Brottsförebyggande rådet, Brå, uppmärksammat att det finns en problematik kring socialtjänstens yttrande då det saknas den information som lagstiftaren har tänkt sig, vilket försvårar det rättsliga arbetet (Westfelt & Öberg, 2002). För att ta reda på om det saknas information enligt LuL och socialstyrelsens riktlinjer så har avslutade offentliga domar med tillhörande yttranden gällande unga lagöverträdare slumpmässigt valts ut av registrator på fyra tingsrätter. Resultatet av studien visar att informationen i yttrandena innehåller vad som är lagstadgad men att det finns en stor variation kring innehållet i yttrandena. Resultatet blev även att mer fokus ligger på straff än att motverka fortsatt brottslig utveckling samt att tingsrätten följer socialtjänstens yttrande i hög grad.

Denna c-uppsats syftar att genom kvalitativ metod undersöka vilka föreställningar som universitetsstudenter som läser samhällsorienterade program har kring ålderspensionärers roll i samhället. Till grund för denna uppsats genomfördes fyra fokusgruppsintervjuer som analyserats med hjälp av kvalitativ konventionell innehållsanalys och teorierna politisk ekonomi, ålderism och rollteori. Studiens material bygger på de diskussioner som fördes i fokusgrupperna. Urvalet utgörs av 16 personer som studerar på samhällsorienterade program. Resultatet visar att bilden av pensionärer skiljer sig beroende på om man ser till grupp- eller individnivå, där diskussionen kring grupp tar mer negativa uttryck och diskussionen kring individer är mer positiv. Sett till vad tidigare forskning kommit fram till, så stämmer vårt resultat till viss del, men indikerar på att vidare forskning behövs.

Bakgrund: Suicid anses idag vara ett stort globalt hälsoproblem då det är en av de vanligaste dödsorsakerna bland unga i åldrarna 15-25 år. I Sverige begår ca 150 unga personer suicid varje år. Syfte: Syftet var att beskriva viktiga faktorer i sjuksköterskans omvårdnad av unga med suicidalt beteende samt att beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupper. Metod: Föreliggande litteraturstudies resultat är en sammanställning av totalt 11 vetenskapliga artiklar, med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna är hämtade ur databaserna PsycINFO, PubMed och CINAHL och granskade enligt anvisningar i Polit och Beck (2016). Resultat: Sjuksköterskor saknar resurser så som tid och kunskap i hur de ska hantera och bemöta unga med suicidalt beteende för att kunna ge en god omvårdnad. Både patienter och sjuksköterskor vittnar själva om bristande kompetens. Flera patienter beskriver hur viktigt det är att det finns någon där som lyssnar och tar dem på allvar. Slutsats: Det är svårt att peka ut en enskild faktor som den viktigaste i omvårdnaden av unga med suicidalt beteende. Det är tydligt att de identifierade faktorerna är beroende av varandra. Sjuksköterskan bör ha en icke-dömande attityd, ett holistiskt förhållningssätt och sträva efter att bygga en tillitsfull relation. Det är viktigt med utbildning och reflektion för att ökad kompetens samt en anpassad miljö. Tid och suicidscreening är ytterligare faktorer av vikt i omvårdnaden av unga med suicidalt beteende. / Background: Suicide is today recognized as a big global health problem being one of the most common causes of death among young people in the age range of 15 to 25. In Sweden approximately 150 young persons commit suicide every year. Purpose: The purpose of the study was to describe factors of importance in the nursing care of young people with suicidal tendency. The further purpose was to describe the study groups of the selected articles. Method: 11 research articles, of both qualitative and quantitative design, where identified for this literature review searching the databases PsycINFO, PubMed and CINAHL. The articles included where reviewed according to Polit and Beck (2016). Findings: There is a lack of resources, such as time and knowledge, for nurses in how to respond and treat young people with suicidal tendencies, in order to provide good care. Both patients and nurses testify to the lack of skills. Many patients describe how they perceive it positively when there is someone available to listen to them and take them seriously. Conclusion: It is difficult to identify one single factor as the most important in the nursing care of young people with suicidal tendency. It is clear that the factors identified are depending on each other. The nurse should have a non-judging attitude, a holistic approach and should strive to build a trusting relation. It is important with education and reflection to increase the nurse’s skills and with an adapted environment. Further factors of importance in the nursing care of young persons with suicidal tendency are time and suicide screening.

Syftet med denna studie är att studera hur arbetet med ensamkommande barn och unga påverkar socialsekreterarprofessionen. Det ökade antalet ensamkommande barn och unga i Sverige skapade ett behov av kunskaper om hur man ger stöd och omsorg till barn och unga i krissituationer. Detta behov kunde inte uppfyllas inom ramen för Migrationsverkets verksamhet så det praktiska ansvaret för ensamkommande barn och unga flyttades 2006 till kommunernas socialtjänst. Arbetet med ensamkommande barn och unga har sedan vuxit och nu blivit en stor del av socialtjänstens arbete. Den teoretiska grunden för denna studie är Thomas Brante (2009) definition och beskrivning av professioner. Hans teori har operationaliserats så att man kan mäta förändringar i socialsekreterarprofessionen. Genom ”most likely metod” studerar studien socialtjänsten i en mellanstor svensk stad, Uppsala, som har fått ta emot näst flest ensamkommande barn och unga i hela Sverige. Om effekter av arbetet med ensamkommande barn och unga på socialsekreterarprofessionen borde synas någonstans borde det vara Uppsala, eftersom staden har tagit emot så många ensamkommande barn och unga i relation till invånarantal. Semi-strukturerade intervjuer har hålls med bland annat socialsekreterare och enhetschefer på ensamkommande barn och unga enheterna på Uppsala kommuns Socialförvaltning. Analys av intervjuerna har visat att arbetet med ensamkommande barn och unga har påverkat socialsekreterarprofessionen. Genom att använda Brantes teori kan man dra slutsatsen att socialsekreterarprofessionen har stärkts av arbetet med ensamkommande barn och unga.

Background The Sami are the indigenous people in Scandinavia. They have a long history of discrimination, racism and conflict which has had a significant impact on Sami self-esteem and possibly also on their health, especially mental health. There are some recent studies on the mental health of reindeer herding Sami in Sweden showing a high prevalence of self reported depression and anxiety compared to other Swedes in the area. Also a moderately elevated risk of suicide amongst reindeer herding male Sami exists. Several studies on the health of young Norwegian Sami have not found any major differences between the young Sami and young Norwegians in the majority population. This is the first study on the health and living conditions of young Sami in Sweden with a special reference to mental health. Subjects and methods Two groups of young Sami have been approached; schoolchildren aged 13-18 years participating in special school programs for Sami children (N=121) and a national sample of young adult Sami aged 18-28 years (N=516) with an explicit Sami identity. The schoolchildren responded to questions about wellbeing and functioning measured by a self report version of Kidscreen-52 and some questions about enculturation and experience of being badly treated because of ethnic background. The young adults responded to a questionnaire about living conditions, Sami identity, health and suicidal expressions, and about experiences of bad treatment because of ethnic background. Data were compared with data from other Swedish youngsters. Main findings Being a young Sami in Sweden – Living condition, identity and life satisfaction (Paper I) A majority of the young adult Sami were proud of being Sami, they had a positive self perception and expressed a wish to preserve their culture. Bad treatment because of Sami background was frequent, about half of all respondents reported this experience and among reindeer herders seventy percent. The Sami experienced that they had to explain and defend the Sami culture and Sami way of living to a high degree, it become obvious that there is lack of knowledge about Sami and Sami culture among Swedes. The health of young Swedish Sami with special reference to mental health (Paper II) A majority of the young adults reported feeling healthy but close to half of the group often had worries, often forget things and often experienced lack of time for doing needed things. Women and those living alone reported more negative health. Sami with experience of bad treatment due to Sami background also reported a worse health i.e. more worries, more lack of time to do needed things and not feeling calm and relaxed. Healthrelated quality of life in Sami schoolchildren in Sweden (Paper III) The Sami children reported lower health-related quality of life (HRQL) compared to Swedish children in general. Girls had lower physical and psychological wellbeing than boys. Sami school children with experience of ethnicity related bad treatment reported a lower HRQL compared to those without this experience. Suicidal expressions in young Swedish Sami (Paper IV) Both young adult Sami and a reference group of young Swedes from the same geographical area (N=218) reported suicidal ideation, life weariness and death wishes to a high degree (30-50 %) but this was more common among Sami. The prevalence of suicide attempts did not, differ between Sami and other young Swedes, but subgroups of the Sami (reindeer herders and those being badly treated due to ethnicity) reported a higher degree of suicide attempts and having had plans to take own life compared to Sami without this experience. Conclusion The less favourable wellbeing (HRQL) of the Sami children in this study compared to Swedish children in general is worrisome and might partly be explained by experiences of ethnic related bad treatment, which can be especially troublesome in the turbulent adolescent years. The young adult Sami however seem to have a rather good or even better health compared to other young Swedes. They are proud of being Sami, have a close connection to the Sami community and strong connections to family and relatives. These are possible protective factors partly explaining the wellbeing of this group in spite of the high degree of ethnic related bad treatment reported. / <p>Funded by Country Council of Norrbotten reseach fund</p>

Tidigare forskning har belyst att positiva attityder kan leda till lojalitet hos kunder. Däremot finns ingen enighet i vad för slags faktorer som påverkar attityd till e-handel. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse om vilka faktorer som påverkar unga konsumenters attityd till e-handel, samt undersöka om det finns någon skillnad i attityd mellan generationstillhörighet hos unga konsumenter. Genom att ta fram fyra faktorer, Upplevda fördelar, E-kvalitet, eWOM och Förtroende ville författarna se hur unga konsumenter förhåller sig till dessa faktorer samt se om de påverkar attityd till ehandel. En kvantitativ undersökning genomfördes för att undersöka dessa faktorers påverkan, samt huruvida generationstillhörighet har en påverkan hos unga konsumenters attityd till e-handel. Resultatet visar att tre av fyra faktorer, Upplevda fördelar, E-kvalitet samt Förtroende påverkar attityd till e-handel hos unga konsumenter men att eWOM inte har direkt påverkan. Generationstillhörighet visade sig inte ha effekt på attityd till e-handel.

Sammanfattning Studien består av en integrativ forskningsöversikt om risk- och skyddsfaktorer, där vetenskapliga artiklar analyseras tematiskt i kombination med socialekologisk systemteori, copingstrategier och anknytningsteori. Forskningsöversikten ämnar till att undersöka vilka risk- och skyddsfaktorer som ökar risken respektive verkar förebyggande för utvecklandet av depression. Den tematiska analysen genomfördes genom att göra ett diagram över de vetenskapliga artiklarna och sedan strukturera risk- och skyddsfaktorerna under teman från de teoretiska utgångspunkterna. I forskningsöversiktens resultat framkommer riskfaktorer som bristande copingstrategier i form av stress över skolbetyg. Låg självkänsla, lågt självförtroende och dålig självbild framkommer också som bidragande riskfaktorer till att utveckla depression. Andra riskfaktorer är bristande hemförhållanden, vilket kan bottna i bristande engagemang från föräldrar, vilket påverkar ungdomar och barn negativt. Skyddsfaktorerna visade sig vara god sömn och kost, men även motsatsen till riskfaktorerna i form av god självkänsla, gott självförtroende, goda hemförhållanden. Goda hemförhållanden som skyddsfaktorer är trygg anknytning, goda relationer till föräldrar och stöd från närstående. Andra skyddsfaktorer som anges i resultatet tillhör skolvärlden och utgörs av utbildning samt goda relationer till klasskamrater.

People of various cultural and linguistic backgrounds seek refuge in Sweden. Policy documents for public libraries state that prioritized areas of operation are children and young people, but also cultural and linguistic diversity. In recent years, the spatial aspects of library buildings have been the subject of major research, especially in Scandinavia. The purpose of this study is to broaden knowledge of how public libraries can design spaces by considering diverse cultural and linguistic backgrounds. In this study, library spaces for children and young people are researched. The methods applied in this research were semi-structured interviews with librarians; observations in library spaces for children and young people in three public libraries in Västra Götaland, Sweden; and a review of policy documents from these public libraries. The theoretical framework for this research is Hans Elbeshausen's and Peter Skov's "Public libraries in a multicultural space: a case study of integration processes in local communities." Elbeshausen and Skov describe the transnational: how people are linked to two or more cultures. This was the theoretical foundation for the transnational screen, a tool for analysis, in which support of multiculturalism and integration would promote a sound transnational. This tool was used to analyze the results of the observations. Findings indicate that public libraries already support both multiculturalism and integration, which means public libraries also reinforce transnationalism. Using the transnational screen for analysis facilitates practical suggestions for improvement in the operation of public libraries.