Forskare menar att unga uppvisar en arbetsattityd som skiljer sig från den äldre generationen. Tidigare forskning visar på att tillfredställelse i relation till olika variabler, bland annat ålder, förekommer det konkreta skillnader mellan unga och äldre i deras sätt att resonera kring vilka faktorer som är viktiga i arbetslivet. Tidigare forskning visar även att samhället och arbetsmarknaden präglas allt mer av de postmaterialistiska värderingarna där unga i större utsträckning prioriterar faktorer såsom självutveckling och livskvalitet medan de äldre lägger större vikt vid anställningstrygghet och ekonomisk trygghet. Ungas attityd hänger samman med de förändringar som sker på arbetsmarknaden, det vill säga att man går mot en mer postmaterialistiskt marknad där arbetsformerna och arbetstiderna tenderar vara allt mer flexibla och diffusa. Utifrån Herzbergs teori om hygienfaktorer och motivationsfaktorer, är vårt syfte med denna studie att få en uppfattning och förståelse av hur några unga upplever sin arbetstillfredsställelse och prestation i arbetet. Undersökningen baseras på en kvalitativ ansats där vi genomfört individuella semistrukturerade intervjuer. Urvalet innehåller sammanlagt tio respondenter med olika typer av arbeten och anställningsformer. Samtliga respondenter är i 23-27 års ålder. Resultatet visar att vilka faktorer och i vilken ordning respondenterna väljer att prioriterar dessa har betydelse för deras tillfredställelse och prestation i arbetet. Bland de inre faktorerna var utvecklingsmöjligheter i arbetet en vanligt förekommande faktor bland respondenterna och lön var den faktor som prioriterades bland de yttre faktorerna. De som upplevde deras övergripande tillfredställelse som stark var de som lade lika stor vikt vid både motivationsfaktorerna och hygienfaktorerna. De övriga respondenterna som prioriterade annorlunda hade växlande tillfredställelse. Det framgår vidare att tillfredställelsen är starkt sammankopplad till prestationen. Ju högre tillfredställelse desto större är sannolikheten att man presterar bättre. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Background: The aim of this study is to investigate if the rural areas in the middle of Sweden offer the same possibilities for young artists/cultural workers to develop their art work in the same way as the bigger cities can do. Objective: I wanted to find answers to three questions: What is the meaning of a place for an artist/cultural worker? How is the artwork connected to attitudes, norms and values of a place? Is there a relation between existing cultural policy, the artwork and the importance of a place? Methods: The study is based on deep interviews with three cultural workers who have returned to their native place of birth after living in bigger cities for several years. The theoretical framework in the investigation is based on Richard Florida, Högni Kalsö Hansen, Lars Aronsson, Gun Jonsson among other researchers. Results: The study show the possibilities a place can offer are important for cultural workers. It doesn’t matter if the place is a small town or a big city. The result show that a smaller place even have better possibilities as it gives easier access to public authorities and to coworkers. The positive attitude towards entrepreneurs also give good condition for making your own business. The negative attitude that the rural areas are only for losers, and that the city is the place for those who want success, and also the way culture entrepreneurs have to deal with an attitude that culture is nothing to pay for, makes it difficult for those who want to make a living as a culture entrepreneur. These attitudes along with the lack of higher education locally within the field of culture, can contribute to the lack of human capital and cultural capital in the region. Conclusions: The analysis makes it clear that politicians have the responsibilities and the possibilities to make changes and to give support to these cultural workers who want to make a change in the society. Key words: creative class, rural areas, young artists, cultural workers, cultural policy.

Många av de köp som genomförs är såkallade impulsköp. Forskning kring det här ämnet ökade under 1950-talet dock finns än idag inte någon gemensam åsikt om vad som gör att konsumenter genomför impulsköp. Även om livsmedel ofta ses som en produktkategori som skapar ett lågt engagemang hos konsumenter har det konstaterats att det sker impulsköp även i den här produktkategorin.Forskning har visat på att åldern på konsumenter har en påverkan på impulsköp och att unga människor är en konsumentgrupp som genomför många impulsköp. Unga människor ställs för en rad olika nya situationer och när de flyttar hemifrån är inköp av livsmedel en sådan ny konsumtionssituation. Medan ålder är en faktor forskning har en relativt gemensam åsikt om är kön en faktor som det råder delade meningar om när det kommer till impulsköp.Den här studien har som mål att svara på följande frågeställningar:Vad är det som gör att unga människor genomför impulsköp av livsmedel?Finns några skillnader mellan unga kvinnor och unga män när det gäller anledningar till varför de impulsköper livsmedel?Studien har utförts med hjälp av 20 stycken semistrukturerade intervjuer med respondenter i åldrarna 20 till 30 år. Tio stycken unga kvinnor och tio stycken unga män intervjuades och respondenterna valdes ut med hjälp av ett kvoturval. Under intervjutillfällena ombads respondenterna att beskriva situationer där de genomfört ett impulsköp av livsmedel samt allmänt om deras köpbeteenden.Av studien framkom det att konsumenters egna tankegångar, känslomässiga tillstånd och shoppingmiljön påverkar dem när det gäller impulsköp av livsmedel. Det visade sig även att det var unga konsumentens egna tankegångar och känslomässiga tillstånd som påverkade i en högre grad än shoppingmiljön – framförallt för unga kvinnor. Unga män däremot hade en relativt jämn fördelning mellan deras tankegångar och känslomässiga tillstånd kontra shoppingmiljön. Studien visade även på att det nästan aldrig endast är en anledning som ligger bakom att det sker ett impulsköp utan flera anledningar samspelar med varandra och skapar en hel situation. / Program: Civilekonomprogrammet

Young carers are a hidden group in the social society. Studies show that children who hasparents with an addiction problem and/or mental health issues, often take a bigresponsibility in the home which can lead to negative consequences through childrens life.The purpose of this study was therefore to investigate how professional work with youngcarers look like in a middlesized city in the middle of Sweden in families where there isaddictionproblems and/or mental health issues. The study was conducted with a qualitativeapproach with help of semi-structured interviews, were five employees working for the city ofchoice were interviewed. The empirical material which the interviews resulted in, wereanalyzed with the help of relevant concepts which are being brought up bychildhoodsociology. The result confirms that young carers are a hidden group, and that thereis no preventing and supporting work specifically for young carers as the one that can be seeninternationally. On the other hand might young carers be included in the support that the cityoffers to all children. The study also gives suggestions on a combination of participation andcaring in the work with young carers.

No description available.

Sociala medier har på senaste fått ett uppsving i dagens samhälle. Det är allt fler individer som använder sig av sociala medier och det har visat sig vara unga kvinnor som är mest aktiva på nätet. Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse om unga kvinnor kan uppleva att deras självförtroende och syn på kroppsideal påverkas av sociala medier. Studien byggde på en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom fokusgrupper. Det var tre grupper som bestod av unga kvinnor i åldrarna 20-25 år, som var aktiva på sociala medier minst två timmar om dagen. Det var även ett krav att de skulle studera på universitetsnivå. Vi har fått fram resultatet genom att använda oss av en kvalitativ innehållsanalys med fyra passande teman. Av resultatet framgick det att unga kvinnors självförtroende och självkänsla blir påverkade, men inte lika mycket i äldre ålder som när de var yngre. Det framkom även att man jämfört sig med andra individer på sociala medier och påverkats av samhällets kroppsideal. / <p>2019-01-15</p>

Trafikolyckor är ett globalt folkhälsoproblem som leder till svåra ekonomiska konsekvenser och psykiskt lidande. Ungdomar mellan 15-24 år och framförallt män är en särskilt utsatt grupp av olika anledningar. De har ofta en övertro på sin egen körförmåga, kör ofta över hastighetsgränserna och är överrepresenterade i alkoholrelaterade trafikolyckor. Vissa socioekonomiska skillnader finns i risken att råka ut för trafikolyckor. Ungdomar med låg utbildning samt barn från lägre socioekonomiska grupper, framförallt barn till lantbrukare, är överrepresenterade i motorfordonsolyckor. Syftet med denna uppsats är att beskriva uppfattningar av trafiksäkerhet, risker i trafiken samt den egna omgivningen bland unga, nya eller blivande manliga körkortstagare. Frågeställningarna lyder: Hur uppfattar unga män sig själva som bilförare? Vad har unga män för uppfattning av risker i trafiken? Vad har unga män för uppfattning av sin omgivning? Åtta enskilda djupgående intervjuer med gymnasieelever mellan 17-18 år, samtliga män, har gjorts. Flertalet av dessa är uppväxta i lantbrukarfamilj. Intervjuerna har behandlat frågor om den egna körerfarenheten, trafiksäkerhet, risker samt uppfattning av samhället och tillit tillandra människor. Resultaten visar att intervjupersonerna uppfattar sig som bättre förare jämfört med jämnåriga men något sämre än äldre. Det förekommer skilda uppfattningar om vadrisker i trafiken innebär och hur risker skall kunna förebyggas. Vidare finns en generell tillit till trafikregler och myndigheter som upprätthåller dessa. Uppfattningar av dagens samhälle och känslan av att vara delaktig speglas till viss del av intervjupersonernas egen bakgrund som lantbrukarbarn. Generellt har de även en när relation till familj och släkt. / <p>ISBN: 91-89556-62-3</p>

<p>Ungdomsbrottsligheten ökar och en allmän uppfattning i samhället råder, att ungdomar begår brott i sällskap av kamrater. Undersökningens syfte var att söka förståelse och kunskap för upplevda bidragande faktorer inom kamratgruppen som gör att vissa unga killar begår brott. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju killar mellan 16 och 25 år, alla med erfarenhet av brottslighet. Råmaterialet analyserades utifrån tematisk analysmetod. Resultatet visade att gruppen uppfyllde individernas identitetsskapande behov. Likaså var grupptillhörigheten en faktor där individerna sökte sig till en fristad med likasinnade personer att känna gemenskap med. Lojalitet var även ett framträdande begrepp, som bottnade i oviljan att svika kamratgruppen liksom hederskodexet att inte ”gola”. Resultatet vittnar om att upplevelsen av sitt egenvärde, bilden av vad vänskap är samt strävan efter gemenskap kan dras till det yttersta och därmed leda till brottsligt beteende, allt för att passa in – ”<em>jag gjorde ju bara som alla andra</em>”.</p>

<p>Sluten ungdomsvård infördes som påföljd för unga lagöverträdare 1999. Påföljden ersatte till stor del möjligheten att döma ungdomar till fängelse. 30 ungdomar som genomfört verkställigheten av sluten ungdomsvård tvångsomhändertogs direkt efteråt. Individen går då från straffrätt till socialrätt. Ingen tidigare forskning har genomförts kring denna övergång. Uppsatsens syfte var att klargöra och jämföra de olika lagstiftningarna. Syftet var vidare att undersöka hur personal på ungdomshemmen arbetar med och hanterar de svårigheter som kan uppstå då ungdomarna går från sluten ungdomsvård till socialvård. Uppsatsen är en rättsligt inriktad kvalitativ studie. Lagtext, förarbeten och betänkanden har studerats och därefter kompletterats med intervjuer med personal på ungdomshemmen. Studien visade att det finns grundläggande skillnader i de två olika lagstiftningarna, men att de påminner om varandra i verkställigheten. Resultaten visade vidare att behandlingspersonalen upplever svårigheter med övergången från sluten ungdomsvård till tvångsvård. Resultaten analyserades utifrån sociologiska teorier som satte forskningsproblemet i ett samhälleligt perspektiv. Utifrån Foucaults teorier kan övergången ses som en förlängning av straffet. Garland resonerar kring hur andra aktörer inlemmats i det straffande systemet. Studien har visat att socialrätten kan ses som ett exempel på detta.</p>

<p>Denna studie har till syfte att undersöka vad som är specifikt med de ungdomar som begått det sexuella övergreppet gruppvåldtäkt, samt ge en bild av den behandling som erbjuds dem. Studien består av en redogörelse för aktuell forskning och teori samt av intervjumaterial med två experter som arbetat med unga förövare.</p><p>Aktuell forskning både i Sverige och utomlands, främst England och USA, har studerats och valts ut till den teoretiska bakgrunden. Studien utgår från tre teoretiska förklaringsmodeller, en psykologisk, en sociologisk och en utvecklingsekologisk samt ett juridiskt perspektiv. En stor del av teorin fokuserar på området enskilda unga förövare som förgriper sig sexuellt på mindre barn. Det har varit svårt att hitta forskning och litteratur kring uppsatsens specifika område vilket också genomsyrar materialet. Detta har gjort att även litteratur kring angränsande områden tagits med.</p><p>Studien innehåller två intervjuer med experter som är valda med utgångspunkt från sina respektive positioner i vårdkedjan kring unga förövare. En av de intervjuade är en före detta socialchef från Södertälje med stor erfarenhet från målgruppen både i sin roll som chef men även som behandlare. Den andra intervjun är gjord med en psykolog och terapeut på Rädda Barnen som har lång och bred erfarenhet av att arbeta med unga förövare.</p><p>Den bild som framträder i studien pekar på att det rör sig om ungdomar som ofta har en kriminell bakgrund och som är kända av socialtjänsten redan innan de begår gruppvåldtäkt. De har till skillnad från ungdomar som begår enskilda övergrepp på små barn inte samma psykologiska bakgrund. Det handlar oftare om den påverkan sociala aspekter har såsom den kriminella värld de lever i och den rådande samhällssynen. Viss forskning tyder på att riskfaktorer såsom missbruk och/eller kriminalitet hos föräldrar, anknytningsproblematik och neurologiska skador hos barnet bidrar till en ökad risk att individen ska utveckla ett kriminellt beteende. Detta gör också att risken för att begå sexuella brott ökar då det ser ut att finnas en koppling mellan att begå sexuella brott i grupp och annan kriminalitet.</p><p>Det som framkommit är att det råder en tydlig brist på behandlingsalternativ för gruppen ungdomar som begår gruppvåldtäkt. De alternativ som finns vänder sig främst till de ungdomar som begår övergrepp på mindre barn. Enligt de experter som intervjuats borde samarbetet mellan olika instanser utökas och det borde också ingå förebyggande åtgärder för att nå målgruppen i ett tidigt skede.</p><p>Studien visar på ett ökat behov av forskning inom området samt uppföljning av de insatser som redan finns för att utveckla behandlingen. Det har också blivit tydligt att det krävs mer resurser för att kunna erbjuda dessa ungdomar en bra vård.</p>