The aim of this study was to examine the depiction of juvenile delinquents who were charged with battery or assault in swedish court cases and analyse how the delinquents are constructed in swedish court cases. Moreover we study how concepts of ethnicity and gender individually and together affect the depiction of juvenile delinquents in swedish court cases. Through a document study of nine swedish court cases, the use of intersectional theory and a content analysis of the depictions in those cases, we found that there are depictions based on stereotypes of ethnicity and gender in the swedish court cases. While reading the court cases we were able to find different categories of depictions based on skin color, background, gender roles and violence. Furthermore the we have found that social services depict the juvenile delinquents in different ways, sometimes focusing on the delinquents alcohol- and drug habits and other times on their diagnosis or state of mind. In conclusion we argue that these depictions based on stereotypical concepts of ethnicity and gender in combination with social services’ unequal depiction contribute to a construction of some juvenile delinquents as more deviant than others. We argue that this construction contribute to an increased risk of discrimination for some juvenile delinquents in the swedish courts.

This study aims to understand how young-adults, residents Hallunda-Norsborg, relate to the police’s definition of their residential area as “particularly vulnerable”. Do the young adultsagree with the term or is there any tension between their descriptionand the police’s definition? In previous research, it appears that residents of an area referred to as “particularly vulnerable” are described as cut off and isolated from the remaining majority society. We consider it relevant to gain an understanding ofthe residents' view of their residential area in comparison with the police authority's term. The study is based on qualitative semi-structured interviews with three young men and women aged 20-25. The study uses stigmatization and critical-urban theory, as well as social exclusion as theoretical starting points. The result shows that the residents experience a stigma towards Hallunda-Norsborg through the media's presentation, the treatment from others and within the labor market. They are partly in line with the police's definition of a "particularly vulnerable area" and that it corresponds to Hallunda-Norsborg. However, the definition is considered to be negatively emphasized as it creates a stamp of “vulnerability”that affects the majority society’s view of Hallunda-Norsborg. The conclusion is that young-adults in Hallunda-Norsborg relate in part to the police’s term but that they can also relate their experiences to it. The experiences that are highlighted is that the term isnegative creates a feeling of “exclusion” that affects the young-adultsrelationship with majority society.

No description available.

The aim of the study is to examine children and young people's access to performing arts in the school through the infrastructure and communication process that exists in Värmland. To distinguish this, Dorte Skot-Hansen, Gier Vestheim and Ole Hylland's legitimacy are used, as well as Claude Elwood Shannon and Warren Weaver's communicative model. The method is carried out with a qualitative and hermeneutic perspective through four interviews and four documents that are analyzed with a substantive idea analysis. The result reports the interviews' answers and an analysis of the results. The conclusions present further results that can be drawn from the study data. In the discussion of the results, the interpretations I have drawn from the results and other relevant discussions are addressed to address the study.

Tanken med de påföljder som ungdomar kan dömas till är att de ska motverka fortsatt brottslighet. I svensk lagstiftning återfinns lagrum om särskild bedömning av unga lagöverträdare och särskilda påföljder såsom ungdomstjänst och ungdoms­vård. För att en ungdom ska kunna dömas till påföljden ungdomsvård krävs att det föreligger särskilt vårdbehov, vilket socialtjänsten skriver yttrande om. Det har väckts kritik mot att det inte finns någon klar definition för vad särskilt vårdbehov innebär. Det har inneburit att det inte råder någon samsyn mellan socialtjänsterna i Sverige vilket lett till skiljaktiga yttranden för när särskilt vårdbehov bedöms föreligga. Eftersom syftet med ungdomspåföljderna är att motverka fortsatt brottslig­het anser vi det problematiskt att det inte finns tydligt formulerat vad särskilt vårdbehov innebär. Det har väckt reflektioner hos oss om hur det går att förstå tingsrättens val av påföljd och huruvida det leder till att ungdomen återfaller i brottslighet. Syftet med studien är tvåfalt, dels att beskriva hur särskilt vårdbehov och val av påföljd förstås utifrån brottslig handling och påföljd, dels att kritiskt granska vad val av påföljd kan ha för konsekvenser för ungdomar i relation till aktuell forskning. Studien har således en kvalitativ tolkande ansats och analysen grundas på ett empiriskt material bestående av 18 tingsrättsdomar. För att bearbeta materialet utefter studiens syfte har vi tillämpat diskursteori i kombination med RBM-modellen som består av riskprincipen, behovsprincipen och mottaglighets­principen. Av resultatet framkommer att tingsrätten vid val av påföljd tar stor hänsyn till socialtjänstens yttrande om särskilt vårdbehov. Det framkommer även att både socialtjänsten och tingsrätten brister i hänsynstagande till ungdomens hela livssituation och individuella förutsättningar vid bedömning.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur sociala medier bidrar till att forma unga kvinnorsidentitet med fokus på följande frågeställningar: Hur upplever unga kvinnor att sociala medier påverkar dem, hur framställer sig unga kvinnor på sociala medier och hur väl upplever unga kvinnor att deras identitet på sociala medier speglar dem när de är offline. Studiens teoretiska ramverk har utgått ifrån Ervin Goffmans (2014) dramaturgiska perspektiv samt Judith Butlers(2007) performativitetsteori. Den metod som legat till grund för att uppfylla studiens syfte har utgått från ett netnografiskt tillvägagångssätt i form av kvalitativa intervjuer samtnätobservationer. Studiens resultat visar på att sociala medier har en påverkan på unga kvinnors identitetsskapande. Detta utifrån det genomgående tema som till synes verkar vara en oskriven regel i hur unga kvinnors representation på sociala medier bör se ut. Temat framgår främst genom den representation som sker på Instagram i form av bilder samt utifrån det perspektiv Snapchat visar, där individen utför ett handlande som nästintill verkar tvunget. Uppfattningenär att detta beteende på lång sikt kan skapa problem för individen att uttrycka sin egen identitet, då individen snarare följer ett normativt beteende över vilken identitet som bör uppvisas. Det går att konstatera efter kopplingar gjorda till Ervin Goffmans (2014) teori om det dramaturgiska perspektivet att individen spelar olika rollframträdanden i olika sociala situationer i livet, vilket även deltagarna bekräftar då deras identitet skiljer sig i sin representation online respektive offline. Ämnet för studien är aktuellt och viktigt, då sociala medier endast funnits sedan 90-talet men på denna korta tid blivit något var och varannan individ använder dagligen och ser som en självklar del av livet. Med tanke på det resultat som framkommit anser jag vikten av att lyfta detta ämne för att se över de konsekvenser användandet av sociala medier kan bidra till, främst hos den yngre generationen när det kommer till skapandet av sin identitet och individens välmående.

I samband med samhällsförändringarna från traditionella samhällen till moderna ställs individer inför möjligheten att välja vilka liv de ska leva. Denna valmöjlighet är ett kännetecken för moderniteten och avspeglas även i människors kärleksliv. Teoretiker menar att intima relationer inte längre grundas på kvinnors ekonomiska beroende av män, utan ingås av fri vilja. Till följd av kärleksrelationens omvandling ämnar denna uppsats empiriskt illustrera hur unga vuxna kan uppfatta och uppleva kärleksrelationer. Syftet behandlas genom att undersöka varför informanterna önskar ingå kärleksrelationer, vilken funktion kärleksrelationer fyller i deras liv och varför kärleksrelationer tar slut. Studiens metodologiska ansats består av fenomenologisk forskningsstrategi och har en abduktiv utgångspunkt. Materialet utgörs av 10 semistrukturerade intervjuer med informanter i åldrarna 21-32 år. Undersökningen behandlar heterosexuella kärleksrelationer. För att förstå varför unga vuxna önskar ingå kärleksrelationer används teorier om kärleksrelationers idealisering, identitetsskapande samt stigmatisering. Kärleksrelationers funktion studeras med stöd från intimitetsteorier om trygghet och otrygghet. Uppbrott undersöks med teorier om valfrihet och framtidsplanering. Undersökningen visar att informanterna uppfattar ensamhet som en negativ upplevelse och ser det som rationellt eftersträvansvärt att ingå kärleksrelationer. Kärleksrelationer upplevs både som en möjlighet till trygghet, men även otrygghet. Att ha olika förväntningar på framtiden och valfrihet kan orsaka uppbrott.

The aim of this thesis is to examine whether the youth section, named ‘Young adults’, in the library in our study is justified or not. We will do this by examining connections between society’s and the library’s views on youth and youth culture. In our study we examine the purpose of the young adult-department and which measures are taken to reach the purposes. Furthermore our intention is to study which fields of use the young adult-department offers and how they correlate to the users needs. To gather information we have used a qualitative method based on interviews with the librarian responsible for the department and with 15 users. We have also taken notes and made observations to complement the interviews. We have analysed our material by using Ove Sernhede’s theories of society’s view on youths as a threat and Marianne Andersson’s and Dorte Skot-Hansen’s theories on the possible areas of use that a library offers. Our study shows that there are clear connections between society’s and the library’s view on young adults. In our material we notice a change in the way young adults are viewed; society and libraries are moving towards seeing youth culture as something positive and creative. However, this change of view does not include all youth cultures. A provocative collection that is built on requests from users is part of the aim to attract more young adults to the library. We come to the conclusion that the use of the department is mostly cultural and to some extent social.The department shows consideration regarding the requests of their users, and are tolerant towards different kinds of youth cultures. A majority of the books and other types of media in the department bring up subjects that are of interest and concern to the users. Therefore we consider the Young adult-department to be justified. / Uppsatsnivå: D

The aim of this Master’s thesis is to investigate the library habits of young people, age 15 to 24. Our empirical data are gathered in a survey distributed to 104 young men and women at three different public libraries. The questions are about how young people use the public library, what media and services they use and whether or not they are content with what the public library can offer them. In our analysis we have compared our results to previous research and used a model by Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen to determine how they use the library. The previous research we have found deals with the library habits of young people, and their music, movie and book preferences. The model describes different ways in which you can use the public library. This model divides the functions of the public library in four different categories. These four categories are the cultural center, the knowledge center, the information center and the social center. The result of our survey shows that the young people use the library to borrow books and to study. Our result was in most parts consistent with what previous research have shown. Finally we came to the conclusion that the young people in our study use the library mostly like a knowledge center or a cultural centre. / Uppsatsnivå: D

Föreliggande studie har haft för avsikt att undersöka unga arbetande människors inställning till ett fackligt medlemskap. Den fackliga organisationsgraden bland unga människor minskar mer och mer och av den anledningen har vi sökt nå ökad förståelse för varför unga människor i åldern 20-24 år inte är medlemmar i facket. Det tycks ej ha gjorts så mycket tidigare forskning på varförunga människor väljer att stå utanför facket. Nio semistrukturerade intervjuer gjordes på unga arbetande människor. Det vi kom fram till var att unga inte är intresserade av att vara fackligt anslutna, eftersom de dels inte har någon kunskap om facket eller vad de gör, men också dels föratt de har en osäker position på arbetsmarknaden. Detta resulterar i att de anser att en fackavgift blir en onödig utgift för dem, eftersom de inte vet hur länge de kommer att arbeta kvar på denarbetsplatsen eller inom den branschen. De unga har en instrumentell inställning till sitt arbete och ingen av respondenterna vill arbeta kvar där i framtiden. Senare i livet kan merparten av respondenterna tänka sig att gå med i facket. När deras arbete är mer meningsfullt för dem och när de har nått en trygg anställning inom det som är relevant för deras utbildningar.