No description available.

AMA- Arbetsmarknad(AMA) är en offentlig organisation inom Västerås Stad som arbetar med arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I ett led att kvalitetssäkra verksamheten finns planer på att implementera dvs. införa och börja använda en ny metod för validering av de arbetslösa deltagarnas informella kompetenser. Detta med förhoppningen att det med metoden ska bli lättare att fånga upp den tysta kunskap som deltagarna besitter men ej har dokumenterad. Syftet med undersökningen är att, innan ett beslut om att börja använda metoden har tagits, undersöka vilka omständigheter som påverkar och hindrar implementeringsprocessen. Om metoden som heter Open College Network(OCN) medför att AMA blir effektivare med att få ut deltagarna på den öppna arbetsmarknaden blir det en mycket bra investering för AMA som verksamhet, deltagarna och samhället. Det är således av betydelse att implementeringen verkligen lyckas och blir hållbar. Implementering av nya metoder inom offentlig sektor är en komplicerad process där det ofta uppkommer svårigheter som utgör hinder för implementeringsprocessen. Forskningsmetoden som denna kvalitativa undersökning stödjer sig på är Grundad Teori. Anledningen till att göra en kvalitativ undersökning/utvärdering grundar sig på att det vid enbart kvantitativa utvärderingar av offentliga organisationer kan uppstå oönskade bieffekter, som har en negativ påverkan på människor och organisationers beteende. Resultatet visar att anställda inom AMA har en föreställning om att tiden utgör det största hindret. Att tid avsätts för mänskliga resurser, information, kommunikation, utbildning och användning är avgörande för att implementeringen av OCN- metoden ska bli lyckad och hållbar.

Sjukvården har stora krav på förbättrings- och effektiviseringsarbete. På många sjukhus i landet implementeras lean som ett sätt att uppnå dessa mål. Här liksom i allt förändringsarbete är det viktigt att följa upp och utvärdera resultatet. Syfte: Att undersöka om vårdtiden förändrats för patienter som genomgått hjärtkirurgi (kranskärls- eller hjärtklaffskirurgi) samt om de upplever någon skillnad på utskrivningsinformation och uppföljning efter hemkomst, efter att lean införts. Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie. Undersökningsgruppen bestod av 60 patienter opererade före (n=30) och efter (n=30) att leanmodellen implementerats. Svarsfrekvensen var 95 %. Resultat: Ingen skillnad har påvisats i vårdtid före och efter leaninförandet. Patienterna är i huvudsak nöjda med utskrivningsinformationen och uppföljningen efter hemkomst och upplevelsen skiljer sig inte före och efter att lean införts. Enda undantaget är att vid samtalet med läkare ses en skillnad där smärta diskuterades mera efter leaninförandet (35 %) än innan (12 %). Patienter opererade innan lean införts var mera nöjda med tiden som avsatts för utskrivningssamtal med läkare. Efter leaninförandet var det färre som hade fått träffa ansvarig läkare och likaså blivit kontaktade av denne efter hemkomst. Data visar att de flesta hade fått boken ”Vägen tillbaka” och att samma ämnesområden behandlades med sjuksköterska och läkare. Slutsats: Studiens resultat visar att vårdtiden såväl som patientens upplevelse av utskrivningsinformation och uppföljning är i stort sett oförändrad efter att lean har införts i verksamheten.

Syftet med denna studie var att undersöka åtta pedagogersuppfattningar om åtgärdsprogram som ett pedagogiskt verktyg och hur de arbetarmed åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd, hur pedagoger upprättardokumentet, hur pedagoger uppfattar arbetet med åtgärdsprogram och omåtgärdsprogram förändrar pedagogens arbetssätt samt vilka möjligheter/hinderpedagogerna ser med åtgärdsprogram. Undersökningen bygger på kvalitativasamtalsintervjuer utifrån ett relationellt, hermeneutiskt synsätt med åttapedagoger. Resultatet visade att pedagogerna uppfattade arbetet medåtgärdsprogram som något positivt. Arbetet med dokumentet gav pedagogernastruktur i arbetet och de flesta av de intervjuade pedagogerna ansåg attdokumentet påverkade både deras och elevernas arbetssätt. Undersökningen visaratt åtgärdsprogram hjälper eleven att nå målen i undervisningen men att ettåtgärdsprogram inte innebär någon garanti för måluppfyllelse. Vidare visartidigare forskning att delaktighet underlättar elevernas måluppfyllelse ochdenna undersökning visar att många skolor brister i Skolverketsrekommendationer att elev och föräldrar ska ha möjlighet att vara delaktiga iarbetet med åtgärdsprogram. Pedagogerna var fullt medvetna omrekommendationerna och hade en önskan att förändra detta.

Det finns en känsla av att fritidshemmen står utanför den övriga skolverksamheten. Fritidsverksamheten lyder under samma mål- och styrdokument som skolan men känslan av att inte riktigt tillhöra någonstans skapar funderingar kring om deras måluppfyllelse verkligen uppnås. Vi har fått i uppdrag av Västerviks kommuns barn- och utbildningsnämnd att undersöka om det nationella uppdraget för fritidshemmen följs. De områden som vi har valt att inrikta oss på är kvalitetsredovisning, resursfördelning och kompetens. För att kunna ta del av vad rektorer, fritidshemspersonal och föräldrar till barn i fritidsverksamheten anser om dessa tre olika områden har vi valt att genomföra intervjuer med var och en. Detta för att få en personlig uppfattning om vad de tycker och tänker kring detta. Resultatet av studien visar att fritidshemsverksamheten egentligen inte får något utrymme alls i den kvalitetsgranskning som genomförs i skolan varje år, detta påpekas av både rektorer och personalen, trots att denna verksamhet lyder under samma läroplan och skolplan som skolan. Föräldrars medverkan i denna är obefintlig fastän de bör få delta i utvärderingen av denna. De rapporter som informerar oss om att personaltätheten minskar och att barnantalet ökar stämmer inte med det resultat som vi fick fram genom vår undersökning, tvärtom så verkar både rektor, fritidshemspersonal och föräldrar nöjda med situationen som den är. Att personalen i fritidshemsverksamheten har god och varierad utbildning anses vara positivt från alla parter. De ekonomiska tillgångarna för fritidshemsverksamheten visar sig inte alls så knappa som vi informerats om, personal och rektor anser att de kan göra aktiviteter som de önskar dock finns det en önskan från föräldrarna sida att denna verksamhet kunde satsas lite extra på.

Rapportens syfte är dels att göra en samlad beskrivning och en kritisk granskning av två hälsoprojekt som baseras på samverkan mellan olika aktörer, dels att undersöka den valda projektformens möjligheter för ett hälsofrämjande arbete. Projektet Hälsoarbete i samverkan bygger på samverkan mellan olika aktörer i en kommun, från förskola till näringsliv, och projektet Idrott och folkhälsa mellan idrottsrörelsen och flera landsting.Projekten har bedrivits under relativt lång tid och därför är det empiriska materialet i form av skriftligt material, som bl.a. prospekt, projektplaner, protokoll, utvärderingar och utbildningsmaterial, omfattande. Utöver detta har intervjuer gjorts. Dessutom har jag som utvärderare också haft en delvis operativ roll i projekten som givit en god kännedom.Analysen visar att hälsoprojekten bedrivit en betydande verksamhet som nått många, inte minst barn och ungdomar. Samtidigt är hälsoarbete svårdefinierat och komplext. För att bedriva ett gediget och långsiktigt arbete behövs både ett brett angreppssätt utifrån en systemteoretisk grund och tydlighet i ansvar, ledning och dokumentering. Utöver detta är närhet till ledningspersoner angeläget för legitimiteten och förankringen.

Den här studien är en inventering av hur svensk elithandboll ser ut idag. Skälet till detta är att vi är två, väldigt handbollsintresserade personer som helt enkelt vill få en inblick i hur svensk elithandboll ser ut idag. Studien är en blandning av en kvalitativ och kvantitativ studie baserad på information av tränare och sportchefer inom svenska elitföreningar, förbundspersoner samt även en handbollsjournalist. Då detta i sig inte är ett vetenskapligt område har vi valt att utgå från teorier kring utvärdering samt att vi även lyfter vissa teoretiska begrepp och modeller i den avslutande diskussionsanalysen för att försöka knyta ihop allting. Det tydligaste resultatet av studien har varit att respondenterna ansett att media har en stor inverkan på handbollens framtid och ett av nyckelorden som använts är marknadsföring av sporten. Det framkommer även andra tankar och åsikter som är mycket intressanta och som visar att det finns många idéer och potentiella lösningar för att stärka svensk elithandboll på sikt. Det är dock komplicerat och det är svårt att ge specifika svar. Dels på grund av komplexiteten då alla svarat utifrån egna erfarenheter, referensramar samt förutsättningar kring den verksamhet respondenterna rör sig inom, men också då svarsfrekvensen i studien dessvärre är väldigt låg. Trots detta så vill vi dock påstå att arbetet har gett åsikter och tankar som kan lyftas och vara positivt för svensk elithandboll.

<p>Problem. Sponsorship has increased continuously during the 21st century, however, at the same time the public interest of traditional promotion has been diminishing. The meaning of sponsorship is a very diffuse and therefore the concept needs to be investigated. Due to the multitude of sponsorship and its impreciseness about its financial value, it is difficult to evaluate sponsorship for companies, especially when there is a difficulty in choosing a decent method for evaluation.</p><p>Purpose. The purpose of this thesis is to investigate the concept of sponsorship, motives for sponsorship and evaluation of sponsorship according to the theory and give empirical examples of how these areas are being managed by companies.</p><p>Method. On the basis of the purpose, a qualitative method was chosen with personal interview and telephone interviews as tools. The choice of method and tool was based on the demand for rich and deep information, since this was needed to solve the purpose. Volvo Event Management, SEB, Assa Abloy and Djuice were the sample of the thesis, and have all been involved in sponsoring of the Volvo Ocean Race.</p><p>Results. The concept of sponsorship has no universal definition, though it is important that companies understand the concept. By stating some cornerstones of the definition it might help explaining the problem and the indistinctness with sponsorship. Sponsorship as a communication tool is unique and therefore makes it possible for companies to differentiate on the market, since the public is getting tired on traditional promotion. Additionally, there are numerous motives to use sponsorship, but exposure is one of the most common according to the participating companies in this study, closely followed by relations. Motives can further on be categorized in two different groups, internal and external, which simplify and give a better perspective of companies’ motives. Finally, the study has shown that companies evaluate sponsorship using different theoretical tools, however, according to literature and theorists companies are not evaluating. Hence, a disagreement arises between the academic and the real world. In spite of the progression that has been made, there are still doubts concerning the trustworthiness surrounding the translation of exposure to a financial value, which contributes to that the value of sponsorship becomes more uncertain.</p> / <p>Problem. Sponsring är ett kommunikationsverktyg som ökat avsevärt under 2000-talet, i takt med att allmänhetens intresse för traditionell reklam har mättats. Sponsring som verktyg är ett mångfacetterat begrepp på grund av olika definitioner i kombination med olika motiv till att sponsra vilket gör att begreppet behöver utredas. På grund av sponsringens mångfald och oklarheter kring dess finansiella värde är det svårt att utvärdera sponsringsinsatser för företag, framförallt när det finns en svårig-het att välja lämplig metod för utvärdering.</p><p>Syfte. Syftet med denna uppsats är att utreda begreppet sponsring, motiv till sponsring och utvärdering av sponsring enligt teorin samt ge exempel på hur dessa områden hanteras av företag i praktiken.</p><p>Metod. Utifrån syftet med uppsatsen valdes en kvalitativ metodansats, med personlig intervju och telefonintervju som verktyg. Val av metodansats och verktyg grundades på att rik och djup information efterfrågades, då det krävdes för att lösa vårt syfte. Urvalet bestod av Volvo Event Management, SEB, Assa Abloy och Djuice som alla varit delaktiga i sponsring av Volvo Ocean Race.</p><p>Resultat. Begreppet sponsring har inte någon universal definition, däremot är det viktigt att företag förstår begreppet och genom att vissa hörnstenar ingår i definitionen kan det klargöra problemet och otydligheten med sponsring. Sponsring som kommunikationsverktyg är unikt och gör att företag på ett bra sätt kan differentiera sig på marknaden eftersom allmänheten allt mer tröttnar på traditionell reklam. Vidare finns det ett flertal motiv med att använda sponsring, varav exponering är det vanligast förekommande enligt studiens företag, följt av relationer. Motiv kan vidare delas in i två olika kategorier, nämligen interna och externa, som förenklar och ger en mer överskådlig bild av företags motiv som vidare underlättar hela processen med spons-ringsarbetet. Slutligen har studien visat att företagen i praktiken utvärderar i stor utsträckning i enlighet med de modeller som finns i teorin, även om litteraturen hävdar motsatsen. Trots att framsteg gjorts råder det dock fortfarande tvivel om trovärdigheten kring att översätta exponering till ett finansiellt värde vilket gör att värdet av sponsring blir osäkrare.</p>

<p>Abstract</p><p>The concept project is today used in several contexts and has different meaning in different contexts. Lately, projects have been seen as a form of organization and more companies convert from traditional organizing to organizing in a project form. The purpose and focus of today’s project is not only to increase quality and competence development for management but also to integrate different actors in order to e.g. increase customer value.</p><p>LänsTeknikCentrum AB (LTC) in Jönköping is running different projects in order to support companies in Jönköping County. One of these projects is called Trainee in TIME where the word TIME stands for Technique, IT, Marketing, and Economy. The project is supposed to support and help unemployed people, possessed with an academic education to increase their ability to be employed, through individual adjusted trainee places in small- and medium sized companies. The assignment to evaluate the project Trainee in TIME was given to us by LTC.</p><p>The purpose with the thesis is to evaluate and examine a stakeholder perspective in a project since the focus often is on the management of the project. We have chosen to concentrate the study on two different stakeholders, who both have been participating in the project Trainee in TIME.</p><p>The Project Implementation Profile is a model used to evaluate project, and since this model focuses on the project management, we have chosen to redesign the model in order to make it fit the stakeholder perspective. This new redesigned model consists of nine different areas which we consider are relevant to evaluate. The questionnaire we made is based on the new model and was implemented on all trainees and companies, as well as the project management in order to compare the different views on the project.</p><p>The respondents were also asked to value which three areas they considered most important in order to make a successful project, and also the three least important areas.</p><p>It appears from the result of the study that the trainees, companies and project management are satisfied with the project. However, it can be seen that the trainees and the project management are somewhat more satisfied since their results are slightly better or higher in relation to the companies. According to the investigation, LTC should focus more on customer deliberation and customers’ acceptance.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Begreppet projekt används idag i alltfler sammanhang och har olika innebörd i olika sammanhang. På senare år har dock projekt setts som en organisationsform och alltfler företag övergår, från det traditionella sättet att organisera, till projektform. Syfte och fokus med projektorganisation är att öka kvalitet och kompetensutveckling för ledning och styrning, men även att integrera olika aktörer för att till exempel öka kundvärdet.</p><p>LänsTeknikCentrum AB (LTC) i Jönköping driver olika projekt till stöd för företagsutveckling i Jönköpings län. Ett av projekten heter Trainee in TIME där ordet TIME står för teknik, IT, marknad och ekonomi. Projektet ska hjälpa högskoleutbildade och arbetslösa personer till ökad anställningsbarhet genom individuellt anpassade traineeplatser på små- och medelstora företag. Vi fick i uppdrag av LTC att utvärdera projektet Trainee in TIME.</p><p>Syftet med uppsatsen är att utvärdera och undersöka intressentperspektivet i ett projekt då fokus i projektutvärderingar oftast ligger på projektledningen. Vi vill istället inrikta oss på olika intressenter och har valt trainee och företag som har medverkat i projektet Trainee in TIME.</p><p>Project Implementation Profile är en modell använd för att utvärdera projekt. Då denna modell främst är inriktad på utvärdering av projektledningen har vi valt att arbeta om den till en modell som är mer anpassad till utvärdering av intressenters syn på projektet. Den nya modellen består av nio olika områden som vi anser vara relevanta att utvärdera. En enkätundersökning, baserad på den nya modellen, genomfördes bland samtliga trainee och företag samt av LTC för att kunna jämföra intressenternas syn på projektet i relation till projektledningen. Respondenterna ombads även att värdera vilka tre områden de ansåg viktigast för att ett projekt ska anses lyckat respektive tre områden de anser minst viktigast för ett lyckat projekt.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att samtliga parter, som blivit undersökta, är nöjda med projektet. Mest nöjda är dock trainee och LTC då deras resultat är aningen högre jämfört med företagen. Undersökningen visar att LTC borde fokusera på kundens godkännande genom att presentera projektet tydligt för intressenterna. LTC bör även förbättra kundöverläggningen mellan LTC och intressenter genom att vara lyhörd vid eventuella synpunkter samt att tillhandahålla information under projektets gång.</p>

<p>Den här studien är en inventering av hur svensk elithandboll ser ut idag. Skälet till detta är att vi är två, väldigt handbollsintresserade personer som helt enkelt vill få en inblick i hur svensk elithandboll ser ut idag. Studien är en blandning av en kvalitativ och kvantitativ studie baserad på information av tränare och sportchefer inom svenska elitföreningar, förbundspersoner samt även en handbollsjournalist. Då detta i sig inte är ett vetenskapligt område har vi valt att utgå från teorier kring utvärdering samt att vi även lyfter vissa teoretiska begrepp och modeller i den avslutande diskussionsanalysen för att försöka knyta ihop allting. Det tydligaste resultatet av studien har varit att respondenterna ansett att media har en stor inverkan på handbollens framtid och ett av nyckelorden som använts är marknadsföring av sporten. Det framkommer även andra tankar och åsikter som är mycket intressanta och som visar att det finns många idéer och potentiella lösningar för att stärka svensk elithandboll på sikt. Det är dock komplicerat och det är svårt att ge specifika svar. Dels på grund av komplexiteten då alla svarat utifrån egna erfarenheter, referensramar samt förutsättningar kring den verksamhet respondenterna rör sig inom, men också då svarsfrekvensen i studien dessvärre är väldigt låg. Trots detta så vill vi dock påstå att arbetet har gett åsikter och tankar som kan lyftas och vara positivt för svensk elithandboll.</p>