Inom arbetslivet blir det allt vanligare att mäta och utvärdera prestation. För att motivera sina anställda använder sig en del företag av Performance Management, där mål utarbetas och arbetas mot i syfte att optimera prestationsnivå. Kvalitativa intervjuer genomfördes för att undersöka upplevelsen av att utvärderas, samt hur motivation påverkas av att arbeta utifrån ett Performance Managementsystem, vilket var studiens syfte. Utöver en beskrivning av Performance Management, utgörs teoriavsnittet av en fördjupning i Maslows behovsteori, samt inre- och yttre motivationsfaktorers påverkan. Resultatet visade på hur samtliga var positiva till den vägledande funktionen av målfokuserat arbete och motiverades av uppmärksamhet och ansvar, liksom delaktighet vid utarbetandet av mål. Systemet upplevdes dock som utanför det dagliga arbetet och svårtillgängligt. Det betygs-system som användes vid utvärderingen, tycktes inte utnyttjas till fullo och således ha begränsad effekt på användarnas motivation. Avslutningsvis diskuteras det kring hur större inflytande för de anställda skulle kunna gynna organisationen.

Syftet med denna studie är att forska kring förändringen i förskolan angående utvärdering och bedömning. Vi vill undersöka på vilket sätt förskollärare talar om och upplever just dessa begrepp. Studien analyseras och tolkas utifrån diskursanalytisk forskningsansats där materialet bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare. Resultatet visar att kontinuerlig utvärdering spelar en stor roll för arbetets progression där barnens och föräldrarnas inflytande är betydelsefullt. Barns och föräldrars delaktighet är väsentliga delar i utvärderingen för att föra verksamheten framåt. Att utvärdering tar tid från barngruppen och är mer påtaglig framkommer också i resultatet. Slutsatsen utifrån resultatet visar att det i förskolan finns strömningar både från den anglosaxiska och den nordiska diskursen och frågan var förskolan är på väg, dyker upp.

I uppsatsen utvärderas projektet Vägen in, som drevs av socialförvaltningen i Enköpingskommun 2007—2008. Deltagarna i projektet var individer med missbruksproblematik, oftatillsammans med en historia av kriminalitet och/eller psykisk ohälsa. Syftet med studien är attundersöka vilka kostnader och utfall Vägen in har gett upphov till i jämförelse medsocialtjänstens tidigare insatser för deltagarna, sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.Bakgrunden till studien är att det i princip saknas samhällekonomiska utvärderingar avmissbruksvård. I studien jämförs samhällets kostnader för deltagarna två år innan projektet(2005-2006) med motsvarande kostnader under projekttiden (2007-2008). Dessa kostnaderställs sedan mot förändringen i deltagarnas kriminalitet samt förändringen av deraslivssituation. Samhällets kostnader för deltagarna ökade med över 50 % under projekttiden. Deltagarnasmissbruk har minskat, men det går inte att se någon markant minskning av deltagarnaskriminalitet. Kostnaderna har skjutits över från staten till kommunen. I huvudsak harkostnaderna för psykiatrisk slutenvård och socialtjänstens öppenvård ökat, medanrättsväsendets kostnader har minskat. Samtidigt går det inte att se någon tydlig nedåtgåendetrend vad gäller deltagarnas kriminalitet. För att uttala sig om huruvida de ökade kostnadernakan motiveras med det utfall de ger upphov hade det krävts längre tidsserier med uppgifter omdeltagarnas inkomster. Med hänsyn till storleken på ökningen av samhällets kostnader fördeltagarna under projektet är det dock problematiskt att det inte går att se någon tydligminskning av deltagarnas kriminalitet.

Det saknas i dagsläget en samlad redovisning av erfarenheter rörande påverkan pågrundvattennivåer samt ytvattennivåer och flöden vid grundvattenbortledning från Svenskaberganläggningar. Det saknas även en utvärdering av olika prognosmetoders tillämpbarhetbaserad på prognoser kontra utfall.Det finns ett brett spektrum av metoder för att prognostisera effekterna, från relativt enklabedömningar baserat på vattenbalanser, analytiska lösningar, till avancerade numeriskamodelleringsverktyg. Vilken eller vilka metoder som används i det enskilda fallet styrs idealtav faktorer som exempelvis anläggningstyp, hydrogeologiska förhållanden och dekonsekvenser som grundvattenbortledning potentiellt kan ge upphov till i omgivningen. Ensamling av branscherfarenheter skulle således kunna leda till en effektivisering samt enkostnadssänkning vid framtida bergbyggen.Det saknas även en kartläggning av befintliga berganläggningar i norden. Det finns mängdermed bergrum, tunnlar och gruvor i norden men i dagsläget finns ingen sammanställning avdessa. En sammanställning som redovisar relevant information om området somberganläggningen ligger i som t.ex. berggrund, jordtyp och potentiell grundvattenbildningskulle även det kunna effektivisera arbetet och minska framtida kostnader då en jämförelsesnabbt kan göras med befintliga anläggningar.En analys av ett enklare prognosverktyg som uppskattar uppfyllnadstiden för olikaberganläggningar endast baserat läckvattenmängd och berganläggningens totala volym visadeatt dessa enklare metoder ofta underskattar uppfyllnadstiden.En metod för teoretisk beräkning av påverkansavståd och kvot mellan grundvattenbildning tilljord och berg undersöktes och påvisades gå att använda i områden med tätt berg, dock medstor osäkerhet.

Vårt arbete handlar om att ta reda på hur och var de specialpedagogiska insatserna utvärderas i förskolan och var de finns. Vår förförståelse som förskollärare och blivande specialpedagoger är att utvärderingen är otydlig. Utan utvärdering sker ingen framåtsyftande utveckling med verksamheten. Meningen med utvärdering är att ta reda på nuläge, mål och vägen dit. Vi har i föreliggande studie valt att intervjua några specialpedagoger och förskolechefer i tre olika kommuner för att sedan jämföra likheter och skillnader dem emellan. Frågorna vi ställde handlade om utvärdering och specialpedagogik i förskolan. Vi har även tittat på de dokument om pedagogisk utvärdering som kommer till nämnderna i kommunerna. Vad står där om specialpedagogik och utvärdering? I vårt arbete har vi även tagit del av flera artiklar och en hel del litteratur, samt tagit del av några tidigare gjorda examensarbeten. Vi har fått börja att definiera vad specialpedagogik är. Ett av svaren är fördjupad kompetens inom pedagogik och förhållningssätt. Ett gemensamt drag i alla dessa olika källor är att den specialpedagogiska utvärderingen inte är tydlig. Om inte alla som tar beslut som påverkar förskolan, från pedagoger till utbildningsnämnd är medvetna om vad specialpedagogik är och hur specialpedagoger kan användas är det svårare att utvärdera.

FORTBILDNING SOM SYSTEM Syftet med studien var att undersöka hur lärares åsikter och inställningar ser ut när det kommer till fortbildning inom den egna verksamheten. Följande frågeställningar har legat till grund för undersökningen: Vilka attityder har lärarna till fortbildningen som de deltar i? Hur upplever lärarna att fortbildningen påverkar deras kompetens? I vilken mån uppger lärarna att de kan påverka fortbildningen i sina verksamheter? För att få svar på frågeställningarna användes en kvantitativ metod tillämpad med en enkät. Enkäten delades ut i fem olika skolverksamheter i Småland med totalt 71 deltagande respondenter. Resultatet av undersökningen visar att respondenterna överlag är relativt nöjda med verksamhetens fortbildning, men kring vissa faktorer framkommer även ett missnöje. Resultatet redovisas utifrån respondenternas medelvärde kring enkätens påståenden och frågor. Slutsatsen som dras i denna undersökning är att respondenterna visar både ett nöje och missnöje kring verksamhetsförlagd fortbildning. Respondenterna upplever att fortbildningen höjer deras kompetens, gynnar undervisningen och är relevant för verksamheten. Det respondenterna är missnöjda med gällande fortbildningen är dess inriktning, organisation och möjligheten att påverka.

Mål: Enligt svensk lag måste veterinärer dokumentera information om alla patientbesök. Patientjournaler är användbara för att samla uppgifter om hälsotillståndet hos de djur som behandlats. Syftet med denna studie var att utvärdera och upptäcka användbarhetsproblem i ett befintligt elektroniskt patientjournalsystem som används av veterinärer. Metoder: Fyra olika metoder användes för att uppnå målen med studien under en tidsperiod av 14 veckor. Första metoden var fältstudier och observationer som genomfördes på två olika kliniker nära Stockholmsområdet. Tänka-högt-metoden användes för att utvärdera fyra tester, representerande användarflöden, i systemet för att lokalisera användbarhetsfrågor. Fem personer deltog i testet, tre läkarsekreterare och två personer med en teknisk bakgrund. Under en och en halv vecka, genomfördes den heuristiska genomgången bestående av 90 olika tester. Slutligen skickades en enkät bestående av 14 frågor ut till alla veterinärer som för närvarande använder det elektroniska patientjournalsystemet. Resultat: Fältstudierna och observationerna resulterade i en storyboard som representerar en visualiserad bild av veterinärernas arbetssituation. Testerna med tänka-högt-metoden synliggjorde de problem deltagarna upptäckte. Efter den heuristiska genomgången hittades 27 buggar och 7 användbarhetsproblem. Totalt hade enkäten en räckvidd av cirka 340 veterinärer och 120 svarade, en svarskvot på 35 %. En sammanfattning av svaren visade att det fanns problem med alltför många klick för att slutföra en uppgift. Användare tyckte det var svårt att få en överblick över systemet och att det var tidskrävande att slutföra sina arbetsuppgifter. Lösningar på problem visualiseras genom pappersprototyper. / Objective: According to Swedish law veterinarians must document information about all patient visits. The patient records are useful for gathering data about the health status of treated animals. The purpose of this study was to evaluate and discover usability issues in an existing electronic health record system used by veterinarians. Methods: Four different methods were used to help achieve the goals with the study during the time period of 14 weeks. At first, field studies and observations were conducted at two different clinics close to Stockholm. The think aloud method were used to evaluate four tests, representing user flows, in the system to locate usability issues. Five persons participated in the test, three medical secretaries and two person with a technical background. During one and a half week, the heuristic walkthrough was conducted through 90 different tests. At last, a questionnaire consisting of 14 questions was sent out to all veterinarians currently using the electronic health record system. Results: The field studies and observations resulted in a storyboard representing a visualized picture of the veterinarians work situation. The think aloud tests resulted in finding problems the participants discovered when conducting the tests. After the heuristic walkthrough 27 bugs and 7 usability issues were found. In total the questionnaire reached approximately 340 veterinarians and 120 resonded, a response ratio of 35 %. The summary of the answers showed that there were issues with too many clicks to complete a task. Users thought it was difficult to get an overview of the system and that it was time consuming to complete their work duties. Solutions for the problems are visualized through paper prototypes.

Syftet med detta examensarbete att undersöka om systemsuiten Alfresco uppfyller krav på användbarhet för dokumenthantering och samarbete i interaktiva miljöer. Vidare är syftet att analysera om heuristisk utvärdering en lämplig utvärderingsmetod för konsultbolag att använda sig av vid utvärdering av olika systemalternativ för dokumenthantering då kund och målgrupp är okänd. Detta undersöktes genom en heuristisk utvärdering baserad på tre olika ramverk lämpade för utvärdering av användbarhet, samarbete och dokumenthantering i interaktiva miljöer. Utvärderingen utfördes på två av Alfrescos applikationer; Alfresco Explorer och Alfresco Share. Resultatet visar att det finns en del brister i Alfresco kopplade till användbarhet, dokumenthantering samt samarbete. 15 av 62 heuristiker bedömdes som ej uppfyllda och 27 av 62 som delvis uppfyllda men inget av dessa beror på allvarliga problem. Utvärderingsmetoden som användes har en hel del brister som gör att resultatet måste ifrågasättas och inte ses som definitivt. Även det faktum att utvärderingen endast utförts av en person gör att resultatens reliabilitet minskar. Vad som är viktigt att poängtera är att utvärderingen har påvisat användbarhetsbrister i gränssnitten samt avsaknad av funktioner som påverkar möjligheten för god kollaboration. Bristerna är dock inte så allvarliga vilket gör att bedömningen är att Alfresco uppfyller grundläggande krav för dokumenthantering och samarbete.

The modern battlefield has shown that experiences that personnel encounter are crucial for the organisation and units to learn from. This is done with a bottom-up culture where the organisation learns from the unit’s experiences linked to enemy behaviour and the use of own working methods. By adapting to these experience units can be allowed to facilitate tactical adaptation on the battlefield. A method to gather these experiences are debriefings. They are used in different forms, where psychological debriefings are advocate in organisations that operate in stressful environments.  The purpose of this study is to explore the Swedish army’s methods of debriefing and with support of theories based on psychological debriefing and group development explain the potential of a debriefing. The study uses a qualitative case studies, by using focus groups to gather empirical data to explore the actual outcome of the methods used on smaller units in the Swedish army.  This study contributes with a deeper understanding of how debriefing methods are used and can be used to reach efficiency with the implementation of working methods and emotional aspects within the individual. With this efficiency and support from the organisation, the units can be able to reach synergy within the group and therefore gain the ability for tactical adaptation on a modern battlefield.

Bakgrund En vanlig orsak till att människor söker vård är smärta. Smärtskattningsinstrument är en viktig del i smärtbedömningen av patienter för att få en objektiv och patientfokuserad vård. Vid införande av smärtskattningsinstrument på avdelningar har en förbättrad smärtbehandling setts hos patienter. Studier har påvisat att sjuksköterskor är dåliga på att förstå betydelsen av smärtskattningsinstrument samt att använda dem. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att använda smärtskattningsinstrument i omvårdnaden av patienter med smärta. Metod Studien utfördes med en kvalitativ design och använde sig av semi-strukturerade intervjuer för att fånga upp sjuksköterskorna upplevelser och erfarenheter. Totalt fyra sjuksköterskor intervjuades vilka arbetade på tre olika typer av avdelningar samt två olika kliniker. Resultat I studien framkom det att sjuksköterskorna upplevde sig ha lite kunskap inom smärtskattning trots att de flesta upplevde att de hade god erfarenhet av patienter med smärta. Flera sjuksköterskor kände endast till några få smärtskattningsinstrument, och upplevde även svårigheter med smärtskattning av vissa patientgrupper. Brister i dokumentationen och uppföljning av smärtskattningen av patienter med smärta framkom också som ett problem. Samtliga sjuksköterskor i intervjun upplevde att riktlinjer för smärtskattning på arbetsplatsen var bristfällig. Flera konkreta förbättringsförslag uppgavs, bland annat att fler professioner borde involveras i smärtskattningen på avdelningen. Slutsats Bättre kompetensutveckling för sjuksköterskor gällande smärtskattning, införa tydligare riktlinjer för hur sjuksköterskor smärtskattar patienter samt involvera fler professioner än endast sjuksköterskan har framkommit som viktigt. Fler studier med fokus på vilka faktorer som påverkar smärtskattning negativt behövs, samt forskning på hur smärtskattningen konkret kan förbättras både på avdelningar, kliniker och nationellt.