<p>Syftet med studien var att undersöka om ett urval klienter som är aktuella för försörjningsstöd upplever att de får ett professionellt bemötande av personalen på Individ och familjeomsorgen i x kommun. Undersökningen var kvantitativ och fokuserade på ämnena tillgänglighet och information, rättigheter och skyldigheter samt bemötande. Den tidigare forskning som refereras i studien är andra utvärderingar som gjorts på olika socialkontor runt om i landet samt även i Norge. Undersökningen genomfördes med en enkätundersökning där klienterna uppmanades att besvara ett antal frågor om ovanstående ämnen. I resultatanalysen används det etiska perspektivet tillsammans med socionomens yrkesetiska riktlinjer samt kommunikationsteori för att tolka de resultat som framkommit. </p><p>Studien genomfördes på uppdrag av, och med hjälp av, Individ och familjeomsorgen i den aktuella kommunen. Personalens önskan var att få hjälp att veta vad de är bra på och vad som behövs göras bättre. Enkäten delades ut av personalen till 38 klienter varav 22 svarade. I resultatet framkom att en övervägande del av klienterna är nöjda med bemötandet på Individ och familjeomsorgen. Det fanns dock tendenser i svaren som pekar på att en del brister finns då några klienter är missnöjda på en del punkter vad det gäller tillgänglighet och information, rättigheter och skyldigheter samt bemötande.</p>

<p>Föreliggande studie är en kvantitativ måluppfyllelseutvärdering av behandlingsinsatsen företagspraktik i Sollentuna kommun. Insatsen bedrivs i socialtjänstens regi och bygger på praktik och behandling. Målgruppen är ungdomar i åldrarna 16-24 år som är sysslolösa och socialt utsatta. Målet med insatsen är att ungdomarna ska gå vidare till arbete eller utbildning efter avslutad praktik. Syftet med studien var att utvärdera om målet uppfylls, vilken betydelse insatsen haft och om det finns något i insatsen som skulle kunna förändras för att fler ungdomar ska uppfylla målet. Studien besvarar också frågor om vilka ungdomar som beviljats företagspraktik och vad socialarbetare som arbetat med ungdomarna tror att ungdomarna upplevde som positivt respektive negativt med insatsen. För att besvara frågorna gjordes en registerstudie av ungdomarnas akter samt två enkätundersökningar med socialarbetare som arbetat med ungdomarna under insatsen. Utvärderingspopulationen består av samtliga 37 ungdomar som beviljats företagspraktik. Resultaten visade att hälften av ungdomarna arbetade eller studerade cirka tio månader efter avslutad insats. Resultaten jämfördes med tidigare forskning av andra insatser/åtgärder som innehåller praktik.</p>

<p>I denna studie har vi undersökt vilket syfte pedagoger i förskolan och skolan har att arbeta med elevportfolio samt hur detta arbete går till. Vi har även frågat oss om det syfte pedagogerna uppger tar hänsyn till elevernas kunskaps- samt personliga utveckling. Att arbeta efter portfoliometoden är idag ett utbrett arbetssätt i svenska förskolor och skolor. Portfoliometoden kommer ursprungligen från USA men har nu spridits till stora delar av världen. En elevportfolio kan utgöras av en pärm, mapp, datadiskett, cd-skiva eller dylikt. I denna samlas ett urval av elevens arbeten för att bland annat synliggöra dennes läroprocess. För att söka svar på våra frågeställningar har vi genomfört en litteraturundersökning där vi bearbetat för ämnet relevant litteratur, vi har utfört en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat fyra pedagoger som arbetar från förskolan till nian samt genomfört en portfolioundersökning där vi granskat två olika elevportföljer. Vi har därefter analyserat och diskuterat de resultat vi funnit i de olika undersökningarna. Resultaten visar på att det finns många olika sätt att arbeta med elevportfolio. Pedagogernas syften med denna arbetsmetod varierar också, även fast mycket går igen i de olika intervjuerna. Bland annat har vi i alla de undersökningar vi genomfört funnit att ett syfte är att eleverna ska lära sig reflektera över och ta ansvar för sitt eget lärande.</p><p>In this study we have investigated the pedagogical purpose and the different methods of working with student portfolio in pre-school and in the nine-year compulsory school. Also we have attempted to answer the question if the pedagogical purpose takes the students’ knowledge and personal development into consideration. The portfolio method origin from the USA but is today spread all over the world. In Sweden working with portfolio is common nowadays. A student portfolio can consist of a binder, a folder, a compact disc or similar. In these the students are able to collect their schoolwork to make their learning process visible. To seek answers to our questions we performed a literature study in which we went through for the subject adequate literature, a qualitative interview study where we interviewed four pedagogues working from pre-school to the ninth grade and a portfolio study where we examined two different student portfolios. Afterwards we analysed and discussed the results of the studies. The results show that there are many different ways of working with student portfolios and the pedagogical purposes vary. Even though the interviews showed that there are many similarities. That the students should reflect on and take responsibility for there own learning is for example general in all studies.</p>

<p>Detta examensarbete är ett kvalitetsarbete med utvärdering av ett unikt ämnesintegrerat projekt, som delvis skett i en offentlig miljö utanför gymnasieskolan och därmed förändrat det dagliga, reguljära skolarbetet. Genom en berättelse får läsaren ta del av elevprojektet Spår, som resulterade i bland annat konstutställningen Urval. Projektet genomfördes i samarbete med länsmuseet Murberget i Härnösand. I berättelsen får läsaren även ta del av elevernas konstverk via bilder. Under detta arbete sker dessutom en granskning av 5 projekt, som också sträcker sig över en tidsram av 5 år. Utvärderingen bygger på hela 140 gymnasieelevers synpunkter om ämnesintegrerade projekt och till viss del också från de 10 lärare, inklusive mig, som undervisat i projekten. Utvärderingen sker alltså i ett självvärderande perspektiv. Med hjälp av berättande analys har jag reflekterat och tolkat elevernas erfarenheter som jag sedan vävt ihop i en berättelseform. Jag har fångat min berättelse om elevernas erfarenheter via direkta observationer, informella samtal, samt via studier av elevers utvärderingar och loggböcker. Syftet med detta examensarbete har varit att, utifrån ett elevperspektiv, belysa erfarenheter från ämnesintegrerade projekt. Genom att ta del av elevernas berättelser får man en möjlighet till att utveckla en större förståelse för vad eleverna anser vara viktigt i den här sortens undervisning. Ambition med detta arbete har varit ett lärande för mig och för arbetslagets räkning och att delge intresserade en berättelse om hur elever upplever ämnesintegrerade projekt. Genom ett tema/problembaserat grupparbete har elevernas uppgift varit att skapa något med ett konstnärligt uttryck och redovisa resultatet. I projekten har lärarna fungerat som handledare. Syftet med projekten har varit att skapa sammanhang och förbereda eleverna inför kursen Projektarbete (PA 1201) i årskurs 3. Eleverna har i projektet Spår arbetat med att ringa in vad de anser vara typiskt för deras generation. Utgångspunkten var att lämna ”spår” från sin nutid till framtida betraktare. En flicka som deltog i projektet berättar att temat verkligen fick dem att tänka till och fundera över vad de tycker är viktigt och vad som präglar dem i dagens samhälle. En annan elev berättar att hon lärt sig hur en process går till, från tanke till slutprodukt. Hon ansåg att projektarbete med gruppindelningar var en bra träning inför det kommande arbetslivet. Ytterligare en elev menade att det var viktigt att arbeta i en mindre grupp, då det var svårt att samarbeta runt allas idéer och viljor. Vidare tyckte en flicka att projektet varit väldigt givande och annorlunda än vanlig undervisning och påpekade att man kanske inte får så många chanser att få vara med om sånt här i livet. Studien visar att de allra flesta av de 140 eleverna har varit positiva till projekten och till denna undervisningsmetod. Elever uttrycker att projekten varit spännande, lärorika och givande. När eleverna berättar vad de lärt sig i dessa projekt, handlar det ofta om generella kunskaper som att ta kontakt med andra, samarbeta, ta ansvar och att de får kunskaper i processarbete. Undersökningen pekar på att man genom dessa projekt/grupparbeten når kvalitéer och kunskaper som är av en mer allmängiltig och social karaktär. Lärararbetslaget anser att dessa didaktiska kvalitéer är viktiga för eleverna och att det är viktigt att få bedriva undervisning av hög kvalitet med pedagogik som ger god didaktisk utdelning. De påtalar emellertid att det krävs mycket engagemang, tid och kraft för att bedriva dessa projekt och att den ökade arbetsbördan, som de upplever, ibland får dem att ifrågasätta om de kan fortsätta att bedriva dessa projekt. I detta examensarbete förs en diskussion om vikten att genomföra dessa projekt med tillräckliga resurser. I resonemanget framkommer bland annat ett förslag att dessa projekt generellt borde vara av utåtriktad karaktär och nyttjas i ett syfte att överbrygga och förbereda eleverna inför kommande arbetsliv.</p>

<p>Syftet är att undersöka hur lärare arbetar för att skapa en fungerande klassrumsmiljö för elever med koncentrationssvårigheter som går i normalstor klass, samt att undersöka hur skolor organiserar stödet för dessa elever. Dessutom vill vi undersöka vad lärare anser om inkluderande undervisning av elever med koncentrationssvårigheter i normalstor klass. Syftet är även att undersöka hur lärare värderar sina förmågor att kunskapsmässigt kunna stimulera dessa elever. Undersökningen är baserad på en enkätstudie som har genomförts i två kommuner inom Stockholms län. Av de 100 enkäter som skickades ut till lärare fick vi 63 respondenter. Lärarna som deltog i enkätstudien besitter kunskaper om hur de bör undervisa elever med koncentrationssvårigheter, men de ser helst att dessa elever går i liten grupp. Detta kan vi koppla till det stöd och resurser som finns att tillgå på skolorna. Det fanns dock lärare som var nöjda med stödet men ändå inte ansåg att dessa elever bör undervisas i normalstorklass.</p><p>The objective is to examine how teachers work to create a functioning class room environment for students with attention deficit disorders in a normal sized class, as well as to investigate how the schools organise the support for those students. We also want to look into how teachers feel about including students with attention deficit disorders when teaching a normal sized class, and how the teachers rate their knowledge and abilities to stimulate students with attention deficit disorders. The study is based on a survey that has been given in two communities south of Stockholm. Of the 100 surveys that were sent out to teachers, 63 were answered. The teachers that partook in the survey feel they have the know-how to teach students with attention deficit disorders, but prefer to have these students in a smaller group. We can see a clear connection between this and the support and resources available at the schools. There were however teachers that were happy with the support but still felt that these students should not be taught in a normal sized class.</p>

<p>Marknadsföring genom sponsring är ett starkt växande område. Idrotten är ett av de tydligare och mest uppenbara områdena där sponsring förekommer och får stor exponering. Vid varje idrottsevenemang om det så upplevs på plats som via en TV sändning är fullt av exponerade företagsnamn, varumärken och liknande sponsringselement. Men även enskilda idrottsmän och andra områden som t.ex. kultur kan fungera som en plattform för företag att sponsra och därmed få en ökad exponering.</p><p>Med detta i åtanke bestämde vi oss för att göra en undersökning av denna allt viktigare och mer utbredda marknadsföringsplattform. Fokus valde vi att lägga på företagen och hur dessa beter sig för att använda sponsringen till deras fördel. Vi valde vidare att arbeta med det lokala näringslivet eftersom vi ville få en god access, och eftersom tidsramen var något begränsad. Samt att det vore intressantare att studera en verklighet som vi kan greppa då vi lever nära inpå den.</p><p>Studien utfördes på så sätt att ett flertal intervjuer genomfördes med personer som arbetar med sponsring som en del av deras anställning på några olika företag baserade i Umeå. Dessa intervjuer utformades som samtal med respektive respondent. I dessa samtal försökte vi få svar på frågor som arbetats fram i enlighet med de teorier inom området som vi funnit.</p><p>När dessa intervjuer var gjorde återkopplade vi respondenternas svar till teorierna för att se huruvida dessa var aktuella i de utfrågade företagen.</p><p>Vad vi fann var att de flesta företag vill arbeta på ett professionellt sätt med sin sponsring. Tyvärr framstår det inte alltid som så, när vi analyserar hur de faktiskt arbetar. De flesta företagen är väldigt väl medvetna om vilka grupper och vilka aktiviteter de vill sponsra. Dock är de sämre på att kommunicera med de sponsrade organisationerna för att på så sätt öka deras nytta. Men det som de var minst bra på var att utvärdera och återkoppla vad sponsringen faktiskt hade inneburit.</p><p>Slutligen fann vi att många företag även använder sig av sponsring för interna ändamål och inte enbart externa, som större delen av den befintliga litteraturen kring områden anser.</p>

<p>Som ett led i att kunna erbjuda bättre information och service till nyföretagare har det i Väster- och Norrbotten initierats ett projekt – Bibliotekskompaniet – bibliotek och företag i samverkan. Projektet syftar till att utbilda bibliotekarier i att bli bättre rustade att möta företagarnas informationssökningsbehov genom att utveckla bibliotekariernas kunskaper inom företagande och vad det kan innebära. Projektet syftar också till att öka företagares kunskaper om vilka slags resurser biblioteken inom projektet kan erbjuda som kan vara nyttigt för dem.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vad representanter för kommunernas service för nyföretagande i Västerbotten använder sig av för informationskällor och hur de ser biblioteken som en resurs för informationssökning. Uppsatsen fokuserar på representanter för kommunernas service för nyföretagande för att de i ett tidigt skede i förstudien till projektet besvarade en enkät för projektets räkning vars syfte var att undersöka eventuellt intresse av samarbete mellan respondenterna och biblioteken.</p><p>Uppsatsen visar att respondenterna i dagsläget endast använder sig av biblioteken som resurs för privat räkning, och i väldigt liten eller inte alls när det gäller sin yrkesutövning. Resultatet visar också att respondenterna har en diversifierad uppsättning informationskällor som de anser vara tillräckliga för att sköta sitt arbete med rådgivning och stöd till nyföretagare.  Detta resultat bygger på respondenternas mångåriga erfarenhet av affärsrådgivning, aktiv omvärldsbevakning och, det som respondenterna pekar på är det viktigaste, ett väl fungerande nätverk med många olika kompetenser. Sett ur respondenternas perspektiv är informationskällorna tillräckliga, och de anser att projekt som Bibliotekskompaniet – bibliotek och företag i samverkan bara blir ytterligare en aktör på den redan fulla aktörsarenan för företagare. Visserligen stänger de inte helt dörren till bibliotek som informationsförmedlande resurs men önskar förtydliganden angående syftet med projektet.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Hedersrelaterade frågor har fått allt mer utrymme i media och staten ökar sina insatser kring problematiken kontinuerligt. Jag har valt att utvärdera projektet ”samordning av kommunala verksamheter i kampen mot hedersrelaterat våld”. Förtryck i hederns namn existerar på grund av många olika faktorer. De jag har valt att belysa är kvinnans underordning i patriarkala samhällen, heder som något kulturbundet samt heder som maktmedel över den kvinnliga sexualiteten. Utvärderingen visar att fler förändringar behöver göras för att projektet ska fungera. Hedersetiken har funnits i flera tusen år som en del av en patriarkalisk kultur och kommer inte att försvinna än på ett tag. Undersökningen redovisar olika former av förebyggande arbete. Respondenterna framhåller framförallt utåtriktat arbete som ett starkt verktyg i kampen mot hedersrelaterade frågor.</p><p>Undersökningen visar också att en samordning av kommunala verksamheter kan vara otroligt nyttigt. Dock måste det ske vissa förändringar i Eskilstuna för att det ska vara ett fungerande nätverk.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att belysa begreppen utvärdering och värde i utvärderingar kopplade till offentlig verksamhet. Forskningsfrågan lyder: Vilken betydelse tillskriver tjänstemän och politiker begreppen utvärdering och värde vid utvärdering inom offentlig verksamhet? Forsk­ningsfrågan har brutits ned i tre frågeställningar: Vilka uppfattningar finns om begreppet ut­värdering? Vilka uppfatt­ningar finns om begreppet värde i en utvärdering? Vilken med­veten­het finns hos mottagaren av en utvärdering att se till bakomliggande faktorer?</p><p> </p><p>Uppsatsens metod är en triangulering sammansatt av kvalitativa och kvantitativa forsknings­strategier samt utgången från ett ideografiskt angreppssätt. Tre studier är genomförda; två öppna intervjustudier och en enkätstudie. Tolkningen av intervjustudierna har genomförts via hermeneutisk ansats och analysen i enkätstudien har genomförts genom rangordning i ett da­torbaserat statistikprogram. Respondenter är politiker och tjänstemän som arbetar inom barn- och skolförvaltningen i kommuner i två län. </p><p> </p><p>Resultatet visar att respondenterna har en insikt om att utvärdering ses allsidigt utifrån olika synsätt om teorier och modeller. Termer som kan sättas i samband med utvärdering är nog­grannhet och bedömning. Flertalet anser att det finns mer eller mindre uttalade krav på att utvärderingar bör genomföras i kommunerna. I svaren återkommer också benämningar såsom beskriv­ning, definition och förklaring som återfinns i teorisammanhang tillika med att sam­manställa fakta och att skapa ordning i uppgifter. Respondenternas svar beträffande begreppet värde är lite mer diffust. Det går inte av resultatet att se om värdebegreppet anses som något specifikt att beakta i en utvärdering. Respon­denterna ser sig dock som professionella yrkesut­övare och anser därmed att de har kompe­tens att se till bakomliggande faktorers betydelse när de får en utvärdering i sin hand. I resultatet ses också ekonomin som ett viktigt kriterium att ta hänsyn till. Samtidigt finns en vilja att sätta den enskilda människan i fokus. De två sist­nämnda anspråken kan ibland stå i ett motsatsförhållande men det främsta målet med kom­munens verksamhet, enligt respondenterna, bör vara att ge varje individ trygghet.</p>

<p>I en fallstudie som är tänkt att utgöra en del av en större utvärdering har en kvinnojour i en medelstor svensk stad undersökts avseende måluppfyllnad och kundnöjdhet samt framtida utvecklingsmöjligheter. Med utgångspunkt i ett genusperspektiv och med tyngdpunkten lagd på brukarnas upplevelse av behov, förväntan och resultat har jourens verksamhet studerats. Med hjälp av dokumentstudier, halvstrukturerade intervjuer enskilt och i grupp samt enkäter har bilden av en behövd och omtyckt verksamhet vuxit fram. Särskilt då det gäller psykisk hälsa, rädsla och självförtroende men även för andra problemområden har det stöd jouren erbjuder visat sig vara betydelsefullt. Den största förändring som skett på individnivå är att det fysiska våldet har upphört. Fortsatta studier krävs dock för att man ska kunna uttala sig om det samband mellan jourens insatser och kvinnornas förbättrade situation som kan anas verkligen är tillförlitligt.</p>