<p>Denna studie är en utvärdering av boende i träningslägenhet i Gävle kommun. Boende i träningslägenhet är ett bistånd som beviljas av socialtjänstens Vuxenteam. Syftet är att människor som inte bedöms klara eget boende, eller av olika anledningar inte kan få ett eget kontrakt, ska genom en träningslägenhet ges möjlighet att prova eget boende. Det finns två övergripande syften med studien, dels att undersöka hur insatsen ser ut och hur den fungerar (teknisk kvalitet) dels att undersöka hur klienterna upplever hur det är att bo i träningslägenhet (funktionell kvalitet). Studien har genomförts med hjälp av både kvalitativ och kvantitativ metod, och där intervjuer och aktstudier använts som datainsamlingsmetod. Resultaten visar att missbruk, skulder och tidigare störningar är de främsta orsakerna till att klienterna bor i träningslägenhet. Resultaten från intervjuerna visar att nykterhets- och skötsamhetskraven som är kopplade till boende i träningslägenhet kan sägas vara uppskattade av klienterna, men förefaller vara svåra för klienterna att uppfylla. Skulder är den övervägande anledningen till att klienterna bor kvar i träningslägenheten längre än planerat. Klienternas ekonomiska situation förefaller vara något som samtliga bör få hjälp att arbeta mer aktivt med.</p>

<p><p>Studien belyser Högskoleverkets utvärdering av kvalitet i högre utbildning och avgränsar sig till Mittuniversitetets lärarutbildning. Syftet med studien var att belysa hur Högskoleverket som statlig myndighet använder utvärdering av kvalitet i högre utbildning som ett värderings- och normeringsverktyg. Studien genomfördes utifrån en filosofiskt hermeneutisk ansats. Högskoleverkets kvalitetsutvärdering tycks ha en konformerande effekt på den högre utbildningen, till stor del på grund av hot om indragen examensrätt vid tecken på bristande kvalitet. Vad som egentligen utvärderas vid kvalitetsutvärdering är dock oklart då kvalitetsbegreppet förefaller svårdefinierat och innehållsmässigt blir öppet för berörda intressenter som har tolkningsföreträde att bestämma, vilket gör det starkt politiserat i skuggan av en allt mer globaliserad världs politiska påverkan. Kvalitet i högre utbildning tycks således bli det som Högskoleverket utvärderar, istället för att man utvärderar kvalitet.</p></p>

<p>I en organisation som arbetar med processorientering bör mätningar göras som kan ge information om processerna för att ständigt förbättra dessa. Att ha ett fungerande system för mätningar kan leda till styrning eftersom det pekar på vad som är viktigt, det kan identifiera problem, ge återkoppling på arbetsinsatser och motivera till utveckling. Att även utvärdera mätningarna och deras resultat för att hitta grundorsaker och lösningar till problem är en förutsättning för en kontinuerlig utveckling, och ett viktigt steg mot en lärande organisation. I en utbildningsorganisation handlar en stor del av kvalitetsarbetet om att utföra, och lära av, utvärderingar av utbildningarna eftersom detta är vad som skapar värde åt kunden.</p><p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka förutsättningar för integrerat mät- och utvärderingssystem för en utbildningsprocess och de utbildningar som produceras och genomförs inom denna, samt även att finna en form eller en modell för detta på operativ nivå. För att svara mot detta syfte har flera undersökningar gjorts inom ett valt företag, bl.a. har en intervjuundersökning gjorts där nuläget vad gäller utvärdering och uppföljning har klargjorts för att undersöka förutsättningarna för ett integrerat system i företaget. Därtill har informella intervjuer samt deltagande observationer stärkt bilden och gett en förståelse för företagets kultur och övergripande problembild. En intervju med kvalitetschefen har gett inblick i företagets kvalitetsarbete och hur tankarna har gått gällande mätningar i processen. Baserat på detta har författaren utarbetat en modell för mätningar med hjälp av indikatorer. Denna modell har formen av ett balanserat styrkort men perspektiven är anpassade till det system detta företags verksamhet ingår i, med exempelvis myndighetskrav. Studiens resultat visar att det är möjligt att skapa och implementera ett integrerat mätsystem för interna processmätningar och utbildningsutvärderingar, att det är önskvärt och kanske till och med ofrånkomligt. Ett komplett mätsystem bör införas i delaktighet med berörda medarbetare. Den utvecklade modellen kan fungera som en del i ett sådant system och den kan användas som ett verktyg i kulturförändring gentemot en lärande organisation.</p>

<p>Detta arbete inriktar sig på lärare som arbetar med ämnesintegrering. Frågeformuleringarna är fokuserade på hur lärare tänker om ämnesintegrering, planering, genomförande och utvärdering av sin undervisning. Undersökningen kan härledas till fenomenografin med kvalitativa intervjuer med fem lärare på fem olika skolor. Intervjuerna som spelats in på band har varit halvstrukturerade vilket betyder att informanterna innan mötet fått ta del av de ovanstående begrepp som intervjun kommer att röra sig runt. Jag har sedan till intervjuerna ställt i ordning en intervjuguide för mig att följa. Detta för att försöka få svar på ungefär samma frågor från respektive informant. Resultatet har sedan analyserats och kopplats till den litteratur som jag bearbetat. Urvalet av lärare har gjorts utifrån vetskapen om att de till viss del arbetar ämnesintegrerat, representationen är fyra kvinnor och en man i åldern 30-50 år. De har arbetat med skolverksamhet under olika lång tid, tre av dem runt 20 år och två omkring tre till fyra år. </p><p>De slutsatser jag dragit utifrån resultatet är att med ett ämnesintegrerande arbetssätt har lärarna en helhetssyn på lärande. Tankarna rör sig runt sammanhang och utifrån elevers erfarenheter. Dessa tankar genomsyrar svaren under respektive begrepp vilket visar att undervisningen planeras, genomförs och utvärderas utifrån dessa centrala punkter. Det som också framkommit är att kollegor har en stor betydelse för lärarnas egen utveckling i arbetet och utvecklingen av undervisningen.</p>

<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka hur"eget arbete"kan utformas i klassrummet och vad ett antal lärare menar när det gäller för- och nackdelar med ett sådant arbetssätt. Jag har studerat ämnet genom att läsa litteratur och genom att intervjua fyra lärare. Resultatet visar att litteraturen såg både för- och nackdelar med arbetssättet"eget arbete"medan lärarna såg mest fördelar. Upplägget av"eget arbete"såg olika ut på skolorna men alla skolor gjorde någon form av planering varje vecka som sedan följdes upp av läraren. Själv kom jag fram till att en variation av “eget arbete“ och helklassundervisning nog är den bästa lösningen.</p>

<p>Syftet med den här rapporten är att undersöka om det finns något testverktyg som uppfyller kraven från Saab Underwater Systems. I rapporten presenteras även en sammanfattning av testningens grunder och metoder för att välja ut och utvärdera datorprogram. Arbetet med att välja ut och utvärdera testverktyg kan ses som en process. Först ska kraven sammanställas och sedan ska några verktyg väljas ut för utvärdering. Två av de tre verktyg som valdes ut utvärderades mer</p><p>ingående. De två testverktyg som utvärderades var LDRA Testbed och AdaTEST 95. LDRA Testbed har väldigt många olika statiska analyser vilket i många fall troligen inte kommer att utnyttjas. Enhetstestningen sker med hjälp av TBrun som är en del av verktygsserien som LDRA marknadsför. AdaTEST 95 har inte lika många funktioner som LDRA Testbed men har de nödvändiga statiska analyserna och enhetstestning presenterade i ett enklare gränssnitt. Båda</p><p>verktygen uppfyller de viktigaste kraven från Saab Underwater Systems, men inget av dem uppfyller alla krav. Båda verktygen skulle kunna underlätta testningen men AdaTEST 95 rekommenderas. AdaTEST 95 är framtaget för att underlätta för i första hand utvecklare och det är utvecklare som ska använda verktyget på Saab Underwater Systems.</p>

<p>Utvärderingen av den regionernas internationella verksamhet utgår från två regioner, Kalmar och Östergötland. Uppsatsen bygger på material från de regionala aktörerna, offentligt tryck och intervjuer, och är skriven utifrån en processutvärderingsteori av Evert Vedung.</p><p>Regionernas internationella arbete är idag en naturligt och integrerad del av verksamheten, ett internationellt arbete vars absoluta tyngdpunkt i dag ligger på arbete inom EU. Det finns dock en vilja att lyfta perspektivet utanför EU och i undersökningen visar Östergötland upp samarbeten med Kina, Ryssland och Iran.</p><p>Styrdokumenten ger en otydlig bild av hur verksamheten ska formas och utvärderingen visar att verksamheten inte har reglerats eller getts några ramar från centralt håll, utan de internationella frågorna har formats inom det ”öppna mandat” som de regionala aktörerna anser sig ha. Från länsstyrelsehåll efterfrågas ett ramverk i högre grad än från regionförbunden.</p><p>Det internationella arbetet är en viktig del för aktörerna i deras roll som presumtiva arbetsgivare samt en hörnsten i det regionala utvecklingsarbetet, varför det finns skäl att tro att verksamheten kommer att utvecklas och utökas. För att inte regionernas utveckling ska hindras men ändå regleras, föreslås därför att regionförbunden tillsammans med övriga regionala aktörer skriver regionala regleringsbrev som godkänns centralt. Hänsyn tas då till den unika regionala situationen och arbetet formas helt på det regionala planet, under centralmaktens överinseende.</p>

<p>Denna uppsats handlar om bedömningar i Matematik A på gymnasiet. En empirisk undersökning i form av enkät och intervjuer har gjorts för att få inblick i hur gymnasielärare i matematik tänker kring och använder för typer av bedömningar. Uppsatsen behandlar vilka faktorer som kan påverka lärares val av bedömningsform samt vad lärare värderar vid betygsättning. Utifrån styrdokumenten framgår tydligt att lärare ska göra en allsidig bedömning av elevens kunskap, där eleven får visa på både muntliga och skriftliga matematiska resonemang. Skolan ska även sträva mot att eleven ska få visa dessa resonemang både enskilt och i grupp. För att få en bild av verkligheten gjordes denna studie där 36 lärare deltog i enkätundersökningen, varav fyra av dessa intervjuades. Resultatet visar att den dominerande bedömningsformen, som lärarna i enkäten använder, är skriftliga prov och andra skriftliga uppgifter, men det förekom även lärare som varierade sin bedömning mycket. Vid betygsättning är det skriftliga prov och det nationella provet som värderas mest av majoriteten, medan minoriteten värderade olika bedömningsformer lika mycket. Intervjuerna indikerade att det kan finnas en del faktorer som påverkar vilka typer av bedömningar som lärare använder.</p>

<p>Det har tidigare pågått många experiment och examensarbeten inom ansikts- och ögondetektering och många är medvetna av detekteringsalgoritmernas existens men däremot är den parallaxeffekten inte lika vältalad trots att tredimensionell och djupupplevelse är vanlig för oss. Vad är parallax? Hur är det att implementera och använda det i datorspel?</p><p>Syftet med detta projekt är att förstå den parallaxeffektens påverkan i datorspel och hur människor upplever det. Den parallaxeffekten som undersöks är en djupupplevelse som uppfattas när vi rör oss, till följd av skillnaden på bilden beroende av huvudets rörelse, vilket är rörelseparallax. Lösningsförslaget till projektet är att använda sig av webbkamera till att detektera och följa ansiktsrörelse och anpassar grafiken till det. Slutligen ska en användarstudie på upplevelsen ske med ungefär tio till tjugo personer. Förutom parallaxeffekten kommer även en jämförelse med den normala 3D och anaglyf att ingå i användarstudien, där den normala 3D innebär illustration av tredimensionellt föremål i en skärm.</p> / <p>Many experiments and theses have studied face and eye detection, because of that many are aware of their existence but on the other hand how many does know about parallax although we are surrounding by three-dimensional and depth perception. So what is parallax? How is it to implement and use it in computer games?</p><p>The objective with this thesis is to understand how parallax effect will influence a human being by computer game and how we will perceive it. The parallax that been treated in this project is the depth perception which we perceive when we are moving; due to the disparity of the image depends on our movement, which is called motion parallax or only parallax. One solution plan is to use the webcam to detect and track the face of the user and adjusts the graphics to it. A user survey on the depth perception will carry out by about ten to twenty people. In addition to parallax there will also be a comparison with the normal 3D and anaglyph, where normal 3D means illustration of a three dimensional object in a screen.</p>

<p>Uppsatsen behandlar systemutvecklingsprocessen med fokusering på utvecklingsarbete och utvärdering. Syftet med uppsatsen har varit att genomföra ett systemutvecklingsarbete. För att uppnå det har två förstaversioner av en Java-applikation utvecklats. De två applikationerna jämförs och utvärderas sedan för att ge ett svar på vilken som bäst lämpar sig för vidareutveckling.</p><p>Ett annat syfte med arbetet har varit att utveckla mig själv och av den anledningen har jag valt att göra två applikationer på olika sätt. Då applikationerna hanterar sökning av böcker skrivna av Astrid Lindgren har ett delsyfte inneburit att sprida information om författarens böcker och göra det enklare att få information om dem.</p><p>Uppsatsen kan användas som ett praktiskt exempel på hur ett systemutvecklingsarbete kan gå till. Arbetet beskrivs främst utifrån rollen som utvecklare och utvärderare men jag har även varit beställare då jag gett uppdraget till mig själv. Av de två applikationerna som utvecklats körs klientapplikationen lokalt på datorn medan serverapplikationen ligger på en server där användaren kommer åt den genom en webbläsare.</p><p>Efter utvecklingen genomfördes en utvärdering som bestod av tre delar. Jag kontrollerade hur väl de krav som ställts upp innan utvecklingen tillgodosetts. Därtill genomfördes en egen testning och även acceptanstester med tänkta användare. Resultatet påvisade att applikationerna blev väldigt lika och hade ungefär samma förutsättningar för en vidareutveckling. Skillnaden ligger i hur användaren kommer åt applikationen. Min bedömning är att serverapplikationen är bäst lämpad för vidareutveckling då fler användare kommer åt den på ett enkelt sätt.</p>