<p>Ändamålet med denna studie är att ta reda på hur biståndsorganisationer går till väga vid utvärdering av biståndsinsatser. Vi undersöker även vem som utför utvärderingar, när de genomförs, samt vad inom biståndsinsatsen som utvärderas. En kvalitativ metod har använts vid insamlandet av det empiriska materialet som ligger till grund för studien. Detta material har erhållits genom fyra djupintervjuer gjorda med personer som besitter erfarenhet om utvärdering. Det teoretiska ramverket innehåller metoder och modeller för utvärdering, som vi finner ha relevans för studien. Dessa har insamlats genom litteratur, handböcker, publikationer och skrifter. En analys har sedan gjorts av det empiriska materialet, såväl ställt detta mot de olika teorierna för att försöka upptäcka likheter och skillnader dem emellan. En beskrivning av biståndets situation, samt hur samarbetet ser ut mellan ett givarland och ett mottagarland, ges kortfattat för att underlätta för läsaren att skapa sig en kännedom om verksamheten. Genom att i analysen föra en diskussion om tillvägagångssätten och strategierna vid utvärdering av biståndsprojekt, leder detta oss fram till slutsatsen att man i biståndsorganisationer till övervägande del anlitar externa konsulter. Konsulterna använder sig av ett väletablerat verktyg kallad Logical Framework Approach, som kan utformas och användas vid utvärdering, vilket antingen sker fortlöpande under projektets gång eller efter avslutat projekt.</p>

<p>Den militära underrättelsetjänsten i Sverige är i behov av att kunna hantera och analysera stora mängder information. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) arbetar med utveckling av verktyget Impactorium som är ett stöd för hantering och analys av lägesinformation och fungerar som hjälp för beslutsfattande. Det här arbetet behandlar en gränssnittsutvärdering av Impactorium med syftet är att finna användbarhetsproblem som FOI kan åtgärda, samt att undersöka om det går att skapa en användbar design utan att blanda in den tänkta målgruppen i designprocessen. I studien ingick en heuristisk utvärdering av en användbarhetsexpert och ett användbarhetstest med försökspersoner som inte tillhör gruppen slutanvändare. Användbarhetsproblem som upptäcktes validerades sedan i en fokusgrupp bestående av experter med domänkunskap inom området underrättelse, som bedömde om problemen kan anses vara samma som riktiga användare kommer drabbas av.</p><p>Studien visade att flertalet av problemen som upptäcktes av personer utanför målgruppen var riktiga problem riktade mot användbarhet. 40 av 64 problem klassades som allvarliga problem som behöver åtgärdas. Endast två av de 64 klassades inte alls som problem. Det finns stor risk att användarnyttan inte är genomtänkt och att det behövs en djupare förståelse för slutanvändarna om Impactorium skall bli användbart. Hur slutanvändaren vill arbeta och vilken funktionalitet han har behov av bör inte basras på antaganden.</p>

<p>På uppdrag av Jönköpings kommun har studenterna vid Tekniska Högskolan i Jönköping utvärderat kommunens intranät, Kompassen, med fokus på användbarheten.</p><p>Jönköpings kommun har i dag ca 10 000 tillsvidareanställda och består av nio förvaltningar som har olika ansvarsområden. Målgruppen för intranätet är kommunens samtliga anställda.</p><p>Visionen med intranätet är att det ska fungera som ett verktyg i det dagliga arbetet och därför är Kompassen idag anpassat för de behov som de olika förvaltningarna har. Grundprincipen är att intranätet skall göra information och nyheter tillgängligt för de anställda samt vara en plattform för interna e-tjänster.</p><p>Syftet med arbetet är att ta reda på hur användarna uppfattar systemet idag och i vilken utsträckning Kompassen används i verksamheten.</p><p>Målet är att komma med relevanta förbättringsförslag som uppdragsgivaren kan ha användning för i framtida arbete med Kompassen. Frågeställningarna för arbetet är:</p><ul><li>Är Kompassen användarvänligt?</li><li>Vilka eventuella förbättringar kan göras för att uppnå bättre användbarhet?</li></ul><p> </p><p>Teorier som har använts i arbetet bygger på Jakob Nielsens 10 heuristiska regler då han är en erkänd profil inom interaktionsdesign, samt professor Ben Schneidermans 8 gyllene regler. Arbetet innehåller även teori om hur en utvärdering går till samt tillvägagångssätt för datainsamlingar.</p><p>Utvärderingen inleddes med en enkät som skickades ut till ett urval bland de anställda inom kommunen. Baserat på de frågor som resulterade i skilda åsikter eller starka negativa åsikter, utformades ett användbarhetstest för att få förståelse för eventuella bakom­liggande faktorer. Resultaten från de båda undersökningarna har sammanställts i diagram samt tabeller.</p><p>På frågan om vad de anställda anser om användarvänligheten i dag, blev medelvärdet 2,87 på en 5-gradig skala. Enkätundersökningen visade att användarna hade mest åsikter om sökfunktionen samt svårigheter att hitta önskad information. Användbarhetstestet gav skilda resultat och det märktes en markant skillnad mellan anställda som använder Kompassen i sitt dagliga arbete, jämfört med de som inte använder systemet lika ofta.</p><p>Baserat på teorier, samt resultaten från enkätundersökningen och användbarhetstestet, presenteras förbättringsförslag. Dessa har anpassats till den varierande datorvanan som de anställda på kommunen har.</p><p>Arbetet har avslutats med en diskussion och slutsats. Slutsatsen blev att vissa avsnitt av systemet behöver en hel del justeringar för att öka användbarheten. Förhoppningsvis kan detta arbete vara till hjälp för kommunens framtida arbete med Kompassen.</p> / <p>Jönköping municipality has given students at the Jönköping School of Engineering a project to evaluate the municipality's intranet, Kompassen. The students have focused on its usability</p><p>The municipality of Jönköping has about 10 000 employees and is divided into 9 administrations with different spheres of responsibility. The target group of the system is all the employees within the municipality.</p><p>The vision is that the intranet should be used as a tool in their daily work and therefore Kompassen is adapted to the administrations' needs. The basic principle is that the intranet should make information and news available to the employees and be used as a platform for internal e-services.</p><p>The purpose of the project is to find out how the users perceive the system today and how well the intranet is used in their daily work.</p><p>The aim of the project is to give relevant suggestions for improvement, which the municipality can use in future work with the intranet. The issues that the report focuses on are:</p><ul><li>Is Kompassen user friendly?</li><li>How can the system be improved to achieve a higher usability?</li></ul><p> </p><p>The theories used in the report are based on The 10 Heuristic Rules by Jakob Nielsen, a well known figure within interaction design, and The 8 Golden Rules by Professor Ben Schneiderman. This thesis also includes information about evaluations and methods of data gathering.</p><p>A questionnaire was designed and was sent to a cross section of employees from the different administrations within the municipality. Based on questions that the users had different opinions about or strongly negative opinions about, a usability test was designed to obtain an understanding of possible underlying factors. The results from the investigations are shown in diagrams and tables.</p><p>On the question about what grade the users would give the usability of the intranet, the mean grade was 2,87 using a 5-grade scale. The questionnaire revealed that the users had the most opinions about the search function and had difficulties in finding information.</p><p>The results in the usability test differed from each other. There was a noticeable difference between employees which use Kompassen in their daily work and the employees that use it more rarely.</p><p>Based on theories and the results from the questionnaire and usability test, suggestions for improvement are presented. These suggestions are adapted to the varying computer skills among the employees.</p><p>The conclusion is that some parts of the system need some adjustments to increase its usability. This report will be helpful in the municipality's future work with Kompassen.</p>

Denna uppsats har sitt fokus på evidens i klassrummet där samhällskunskap är ämnet. Evidens är ett begrepp som har blivit centralt när det diskuteras skolutveckling. Evidensbaserad undervisning innebär systematiserade metoder som är vetenskapligt prövade. Skolans praktik är ytterst komplex där läraren troligen behöver agera med stor skicklighet för att hantera olika oväntade situationer som inträffar. Evidensbaserad undervisning är baserad på naturvetenskaplig kunskapssyn medans samhällskunskapen är baserad på människans komplexitet. Problematiken med två olika kunskapssyner mynnar ut i att jag ställer samhällskunskapen i relation till evidensbegreppen, evidensbaserad samt informerad undervisning. Metoderna som används är kvalitativ metod som inkluderar intervju och observationer i klassrummet. Jag har haft ett systematiskt tillvägagångssätt vid tolkning av det empiriska material, vilket är tematisk analys. Genomgående visar observationerna på samtal och dialog som visar på dynamiken i klassrummet. I intervjun framträder läroplanen som central del i undervisningen samt en viss osäkerhet kring evidens begreppet. Vilket det empiriska materialet visar på. Resultatet mynnas ut i att förstå hur en evidensbaserad undervisning står i relation till samhällskunskapen samt vilka konsekvenser en evidensbaserad undervisning tycks ha i samhällskunskap. Jag argumenterar för behovet av att anpassa evidens begreppet och dess praktisering till ämnet, i detta fall samhällskunskapens mång och tvetydighet i klassrummet. En av slutsatserna är att evidensbaserad undervisning bör diskuteras vidare. Då mitt empiriska material varit tunt, borde forskning fokusera på att studera relationen mellan en evidensbaserad undervisning och samhällskunskap.

There are approximately 12 000 full-time employees at Scania in Södertälje working in a widespread area in many buildings. The transportation mode for about 70 percent of the employees is currently driving personal cars by themselves to and fram work as well as between buildings. This leads to traffic congestion, environmental impacts and diffculty finding parking space among other things. Scania currentyl operates internal passenger transports in the form of long-distance buses from Stockholm, as well as scheduled coaches and internal taxi in Södertälje. The transportation services in Södertälje are avaliable to all employees for free but despite this are used only by a small portion of the employees. This study assumes that a better design of the transportation system with higher level of service from a customer-perspective leads to a higher number of users and consequently fewer cars in the area. The purpose of the study was therefore to identify flaws in the service quality in the internal transportation system at Scania and analyse possible changes which will improve the quality of service for the users.  The avaluation of service quality was done using an analysis model which was based on scientific theories regarding both passanger and goods transports. The analysis model describes the relations between factors affecting the transportation system. These are the flow of passangers which treats the needs of transportation and number of users within the system, the transportation services which treats the actual design of the system and resources required and lastly the quality of service which measures the level of service from a customer perspective. The quality of service is built up by two categories; avalibility and customer adaptation. Avaliability is the measure of how avaliable a transport is to customers considering their needs and is based on four factors; frequency, market reach, transportation time and hours of service. Customer adaptation is the measure of how attractive the internal transportation system at Scania is to the customers given that they are avaliable, and is measured in reliability to schedule and information. The evaluation of the quality of service for these six factors was done by comparing the level of service required by customers to the actual level provided. The flaws found were subsequently validated against an actual transportation need among the employees. The required levels of service and transportation needs were determined through nine interviews as well as a survey, which recieved 286 respondents, with employees at Scania in Södertälje. The analysis shows that all service factors except reliability to schedule exhibit flaws to some degree. However, the factors transportation time and frequency show the highest proportion. For transportation time the number of transfers is identified as the driving cause, whilst for frequency the irregularity between different time slots throughout the day is affecting the total value for the factor. Altogether the aggregated value of avaliability show that 84 percent of all routes between buildings and 68 percent of all transports that employees undertake are outside, and therefore lacking, necessary service levels in terms of avaliability. The analysis therefore show a significant potential of improvement for the transportation system at Scania and that changes can lead to improved quality of service.  A palette for reform was created using the analysis model, which shows the relations between how a transportation system can be modified and those modifications effect on quality of service and resources. Using this model, possible changes which would increase the quality of service were analysed. The changes were categorized in terms of their effect on the quality of service and the usage of resources on a high level. A general conclusiong put forth in this study is that the internal transportation system at Scania is not completely alighed with the employees needs. Changes that would benefit the quality of service include an extension of service time, additional stops within the system and the introduction of a mobile application as a channel for information.

När krav på fler förnyelsebara energikällor ställs har teknikområdet geoenergi succesivt utvecklats för att med berggrundens egenskaper och kylvärmepumpar förse såväl värme- som kylbehov inom olika sektorer. Då sektorn bostäder och fastigheter stod för cirka 40 % av Sveriges totala slutgiltiga energianvändning år 2015 finns möjligheter att utvecklingen av geoanläggningar ska kunna minska miljöpåverkan samtidigt som det sänker energianvändningen såväl som kostnader. På beställning av Husvärden AB byggdes geoanläggningen Mediacentralen i området Nya Krokslätt i Mölndal. Tre kylvärmepumpar i anläggningen förser området med kyla och värme året runt. Mediacentralen inrymmer ett stort antal komponenter som är vitala för att upprätthålla driften för såväl kyl- som värmedrift. Syftet med detta arbete är att åskådliggöra och beskriva hur en större bergvärmeanläggning i Nya Krokslätt fungerar samt utreda hur driften har varit och ifall det finns förbättringar att utföra. Genom att erhålla mätvärden från anläggningen och behandla dessa med olika program- och mjukvaror kan analyser av enskilda komponenter såväl som den generella driften utföras. Under arbetets gång har det inte framkommit några konkreta problem i driften av Mediacentralen, däremot har det kunnat fastslås att insamlingen av mätdatan är bristfällig och att förbättringsmöjligheterna försvåras på grund av detta. Skillnaden i drifttiden mellan två av kylvärmepumparna är i storleken 3000 timmar sen driftsättningen av anläggningen 2015. Detta tyder på fel i mätvärdesloggningen, då mätvärden beträffande energianvändning och kapacitet visar motsatsen. Även kylvärmepumparnas värmefaktor, det mått som ger deras effektivitet, skiljer sig markant från månad till månad vilket ger en indikation om att något kan förbättras på lång sikt. / When demands are made for more renewable energy sources, the geoenergy technology has been developed gradually to provide heating and cooling in the various sectors with the bedrocks properties and heat pumps. Since the housing and real estate sector accounted for about 40% of Sweden's total final energy use in 2015, opportunities for the development of geo-plants can reduce environmental impact while reducing energy useage as well as costs. At the request of Husvärden AB, the geo-plant called Mediacentralen was built in the Nya Krokslätt area in Mölndal. Three refrigeration heat pump in the plant provides the area with cooling and heating all year round. Mediacentralen houses a large number of components that are vital for maintaining the operation of both cooling and heating operations. The purpose of this work is to illustrate and describe how a larger geothermal-plant in New Krokslätt works, as well as investigate how the operation has been and if there are improvements to perform. By obtaining measurement values from the plant and processing them with various software, analyzes of individual components as well as the general operations can be performed.During the course of the work no concrete problems have been encountered in the operation of the Mediacentral. On the other hand, it has been found that the collection of the measurement data is insufficient and that the improvement possibilities were aggrivated by this. The difference in operating time between two of refrigeration heat pumps is 3000 hours since the commissioning of the facility 2015 indicates errors in the measurement value logging, as the measurement of energy use and capacity shows the opposite. Even the heat factor of the refrigeration heat pump, the measure that provides their efficiency, differs significantly from month to month, giving an indication that something can be improved in the long run.

New Public Management som har etablerats i den svenska offentliga förvaltningen med syfte till att effektivisera resursanvändningen inom det offentliga. Under 2015 kom förslaget att Luleå kommun skulle effektivisera och förbättra sin skolverksamhet. Detta förslag fick beslut om implementering och en förändringen av skolverksamheten mellan 2016-2025 för att bemöta det demografiska svårigheter som Luleå kommun står inför.  Dessa interventioner, reformer eller förändringar av en offentlig verksamhet i syfte till att effektivisera ska mätas genom utvärderingar för att se om interventionen eller reformen har ett önskat utfall. Utvärderingen är en kartläggning om reformen eller interventionen har varit bidragande faktor till utfallet som uppstår med en förändring. Den individ som utvärderar en reform eller en intervention måste identifiera vilken typ av styrning eller vilken typ av styrningsdoktrin som tillämpas i verksamheten. Denna styrningsdoktrin ger den information som behövs för att kunna besluta om vilken typ av utvärdering som är bäst tillämpad på situationen eller reformen.  I detta fall ska Luleå kommuns skolverksamhet och reformen "Framtidens skola" tolkas enligt New Public Managements styrningsdoktriner för att kunna välja en utvärdering som ska mäta utfallet.

Studiens syfte var att skapa förståelse för utvärdering av affärsmöjligheter utifrån ett entreprenöriellt perspektiv. Det som studerades var hur en entreprenör ser på utvärdering affärsmöjligheter. Metoden i studien var kvalitativ där det genomfördes semi-strukturerade intervjuer. Det intervjuades sex entreprenörer där alla hade erfarenhet inom utvärdering av affärsmöjligheter. Med hjälp av operationalisering togs frågor fram till intervjuerna, och efter att intervjuerna var genomförda bröts den empiriska massan ner genom den kvalitativa analysprocessens steg. Slutsatsen visade på hur entreprenörer ser på utvärderingen genom två olika matchningar. Den första matchningen är mellan entreprenören och affärsmöjligheten och den andra är mellan affärsmöjligheten och marknaden. Slutsatsen kom även fram till att entreprenören värderar tiden som en viktig resurs när det kommer till affärsmöjligheter, och det är en viktig komponent att ha i beaktande vid utvärdering av affärsmöjligheter. I slutsatsen behandlades även risken av affärsmöjligheter samt hur dess grad vid utvärdering är något som inte går att eliminera utan entreprenörerna utvärderar risken kontinuerligt för att på bästa sätt hantera den.

Skolverket har fått ett uppdrag från regeringen att digitalisera de nationella proven till år 2022. Dessutom så sker en stor del av undervisningen mer digitalt och det i sig medför att elever ska utveckla en god digital kompetens som de kan ha med sig i vidare studier och arbetsliv. Digitaliseringen har fått större genomslag i gymnasieskolan gentemot grundskolan och gymnasiet Älvkullen i Karlstad är en av de skolorna i Värmland som använder sig av olika digitala verktyg under sin undervisning. Problem kring de digitala verktygen har uppmärksammats men inget som vidare har utvärderats. Användartester genomförs för att utvärdera vad användarna upplever är problem med systemet, samt upptäcka om webbplatserna besitter några problem eller brister. Älvkullen i Karlstads kommun har två digitala verktyg för eleverna som de använder frekvent under sin studietid. Den ena är webbplatsen Itslearning, som är en lärplattform där elever kan komma åt undervisningsmaterial samt ladda upp sina egna arbeten och uppgifter. Den andra webbplatsen är DigiExam som är ett verktyg där eleverna kan utföra digitala prov. De problem som eleverna har uttryckt med dessa två verktyg har lett till att Karlstads kommun gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltning utfärdat ett uppdrag där dessa två webbplatser ska utvärderas. Det som utvärderas är den upplevda användbarheten hos eleverna på Älvkullen i Karlstad. Användartester sker i form av att eleverna utför realistiska uppgifter på de båda webbplatserna som observeras och skärminspelas. Efter avslutat användartest får testpersonerna besvara en enkät om hur testet gick samt hur de upplever användbarheten på Itslearning och DigiExam. Resultaten visar främst problem med webbplatsen Itslearning kring otydlighet vid strukturen på information samt navigeringen för att hitta rätt till saker. Webbplatsen DigiExam upplevs inte ha några direkta svårigheter, dock används Itslearning mer omfattande på olika områden än vad DigiExam används. På grund av användningsområdena för de olika webbplatserna så utvärderas Itslearning i större utsträckning än DigiExam som beror på att webbplatsen Itslearning erbjuder fler funktioner och används på fler områden gentemot DigiExam som har sitt primärsyfte att agera verktyg vid digitala prov.

Organisationer spenderar ofta stora summor på personalutbildning varje år. Överföringen av nya kompetenser från utbildning till dagligt arbete är något som ofta tas för givet men som i realiteten kan vara en problematisk process. Detta eftersom överföring från utbildning till dagligt arbete ofta misslyckas. Forskning visar att en orsak till detta kan vara att organisationer inte utvärderar sina utbildningar. Investeringar i arbetsplatslärande leder således inte alltid till läranderesultat och anställda får inte alltid ny kompetens från utbildningsinsatser. Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om i vilken utsträckning medarbetare upplever att utbildningsinsatser leder till kompetensutveckling och lärande samt i vilken mån de upplever att utbildningsinsatser utvärderas av ansvariga i organisationen. Forskningsfrågorna i studien var: I vilken utsträckning upplever medarbetare att utbildningsinsatser leder till nya kompetenser och lärande i arbetet? I vilken mån upplever medarbetare att de får användning av nyvunnen kompetens i det dagliga arbetet som de fått via utbildningsinsatser? och I vilken utsträckning upplever medarbetare att ansvariga i organisationen utvärderar utbildningsinsatser? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, med utgångspunkt i ett begreppsramverk innefattande begreppen kompetens, kompetensutveckling, utvärdering, informellt lärande och formellt lärande. De flesta av begreppen utgår från Per-Erik Ellström och Henrik Kocks begreppsförklaringar. Insamlade data från en webbenkät, där 43 medarbetare som genomgått minst en utbildning under det senaste året deltog, visade att respondenterna i hög utsträckning erhöll nya kompetenser och lärande i förhållande till deras yrkesroller efter deltagande i utbildningar. Resultaten visade också att en majoritet av respondenterna upplevde att nya kompetenser från utbildningar kom till användning i det dagliga arbetet. Gällande utvärdering av utbildningar, visade resultaten att de flesta respondenterna upplevde att ansvariga i organisationen genomförde någon form av utvärdering. Resultaten visade samtidigt att medarbetarna upplevde att synpunkter från utvärderingar ofta inte följdes upp. Sammantaget kan detta tolkas som att medarbetare i hög utsträckning upplevde att utbildningsinsatser lett till kompetensutveckling och lärande samt att utbildningsinsatser i hög grad utvärderats av ansvariga i organisationen men att synpunkterna från utvärderingarna endast i viss mån följdes upp.