När Försvarsmakten beställer materiel från Försvarets Materielverk sker detta genom kravdokumentet Teknisk, Taktisk, Ekonomisk målsättning (TTEM). Dokumentet skall spegla de krav som finns på systemets alla aspekter. Inom Försvarsmakten är det de materielsystemansvariga på högkvarterets produktionsledning som ansvarar för framtagandet. Processen för framtagande innehåller ett antal moment som skall genomföras. Det är om framtagandeprocessen och dess ingående moment som är denna uppsats ämne. Syftet är att undersöka och utvärdera processen och om möjligt föreslå förbättringsåtgärder. Uppsatsen är uppdelad i en undersökning för att titta hur processen ser ut, samt en utvärdering för att se hur den fungerar i verkligheten. För att genomföra syftet finns ett antal verktyg beskrivna för att kunna mäta kvaliteten och processens funktion. Resultatet visar att framtagandet av målsättningsdokumenten idag upplevs på ett flertal olika sätt, några av de materielsystemansvariga är negativa, andra aktörer mer positiva. Ett antal förbättringsförslag redovisas slutligen, dessa är främst inriktade på en förenkling av processen för att minska tidsåtgången och förenkla för dem som nyttjar processen. / When the Swedish Armed Forces orders equipment from the Swedish Defence Materiel agency they are using a structured document known as a technical, tactical, economic requirements document(TTEM). This document shall display all the necessary requirements of the equipments all aspects. Within the armed forces it is the officer responsible for each materiel system situated in the armed forces headquarters production department that produces the document. This process contains a number of activities that shall be done. This essay is about this process and the activities within it. The purpose is to investigate and evaluate the process and if possible suggest improvements. The essay is divided into different parts, one is to investigate how the process is structured, and the other is how it operates in a daily life. To fulfill the purpose there are theories explained to measure the functionality and the quality of the process. The results shows that the process is seen upon in a number of ways, some are negative, some are more positive. A number of improvements are suggested, mainly to simplify the process in order to reduce time and simplify work for the users

ii Sammanfattning Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet, Controller, kurskod: 4FE03E, våren 2013 Författare: Elias Awadis Handledare: Elin Funck Titel: Hälsoekonomisk utvärdering - Össur Nordic AB Bakgrund: Hälsoekonomi som vetenskaplig disciplin har sina rötter långt tillbaka på 1960-talet och har sitt ursprung i att resurserna i samhället är begränsade. De begränsade resurserna inom sjukvården resulterade i att hälsosektorn var tvungna att prioritera. Mot bakgrund av ständigt återkommande diskussioner om resursbrist i sjukvården har hälsoekonomi framträtt som en framstående disciplin inom hälso- och sjukvårdssektorn. Syfte: Studiens syfte är att utveckla en hälsoekonomisk utvärdering med ett samhällsperspektiv för Össurs knäartrosbehandling med Unloader® One i jämförelse med traditionell farmakologisk behandling. Vidare avser studien att förklara vilka faktorer som är väsentliga att beakta vid utvecklandet av en hälsoekonomisk utvärdering. Metod: Ett interventionistiskt angreppssätt har använts i studien för att kunna uppfylla syftet med studien. Datainsamlingsmetoder såsom intervjuer har använts i syfte att erhålla utökad kunskap. Dokumentstudier har också varit nödvändiga för att kunna slutföra kalkylberäkningarna. För- och nackdelar med de metodologiska val som gjorts diskuteras ingående. Resultat: Resultaten från denna studie visar att en behandling med Unloader® One i jämförelse med traditionell farmakologisk behandling har lägre kostnader ur ett samhällsperspektiv. Resultatet visar även att det finns ett antal faktorer som är väsentliga att beakta i utvecklandet av en hälsoekonomisk utvärdering, såsom bland annat kostnader som skall ingå i beräkningen, tillgången på data samt valet av typpatient. Slutsatser: De resultat som presenterats bör beaktas med försiktighet, men studien ger upphov till intressanta slutresultat som är användbara inför framtida utvärderingsarbete. Kostnadsanalysen visade att sjukskrivningskostnaderna är de största kostnaderna ur ett samhällsperspektiv, och det är förmodligen är där de största kostnadsbesparingarna kan göras. Dock krävs mer tillgång till data för att öka utvärderingens evidensgrad

Utvärderingar är viktigt att göra på alla slags produkter. Det finns en uppsjö av olika tillvägagångssätt för att utvärdera en webbplats användbarhet. Syftet med den här rapporten är att undersöka om metoderna expertutvärdering och användartestning är ett tillräckligt effektivt och enkelt ramverk att använda för att grundligt utvärdera en webbplats ur ett användbarhetsperspektiv. Vi har använt dessa metoder för att utvärdera en webbplats och sedan analyserat huruvida metoderna har kompletterat varandra när det kommer till antalet och typen av funna fel. Undersökningen visar att båda metoderna genererar ungefär lika många unika problem var för sig och att de kompletterar varandra mycket bra. Kombinationen av de två metoderna har givit en tillräckligt övergripande beskrivning av problembilden och även genererat en god mängd med användbarhetsproblem och förslag till förändringar både ur en användares och en interaktionsdesigners perspektiv.

Denna studie undersöker vilka förändringar som har skett ute på förskolor efter revideringen av Läroplanen för förskolan år 2010. Undersökningen ger perspektiv från sex förskolor med olika förutsättningar och tre förskolechefer i en medelstor stad. Dokumentation som används på rätt sätt, är bra för att lyfta fram verksamheten. I Förskolan håller dokumentationen på att bli en naturlig del av planerings- och utvärderingsarbetet, där tanken är att man kontinuerligt ska använda dokumentation som medel för reflektion kring arbetet som görs samt att reflektionerna ska leda till ett utforskande arbetsätt. Detta har visat sig vara en stor utmaning för en del förskolor. Upplevelsen i tidigare skedet av revideringen har varit att dokumentationen tagit för stor plats i verksamheten och barnen blivit lidande på grund av tiden som gått åt dokumentationen. Detta läge har idag förändrats men än är man inte klar över hur det ska arbetas med dokumentationen. De flesta förskolor idag söker en modell för hur arbetet ska se ut. Dokumentationen har en tendens att ses som ett arbete utanför verksamheten snarare än en del av verksamheten. Tanken är att man genom tid och kompetensutveckling ska förändra arbetssättet ute i Sveriges förskolor. Vikten av reflektion är idag förskolans största verktyg till en gynnsam verksamhet för både barn och personal. Reflektion öppnar ögonen för saker som människan inte tidigare kunnat se och ger utmaningar i vardagen. Genom reflektionen är tanken att pedagogerna och barnen ska komma varandra närmre och det ska bli en bättre verksamhet för alla. Förskolorna i undersökningen ger svar på hur det idag, två år efter revideringen arbetas med dokumentation.

No description available.

No description available.

Arbetet bygger på en jämförelse för Andritz AB där två olika lyftanordningssystem till maskinen Fläkt Dryer har undersökts. Ett där pneumatik används och ett där skruvdomsarrangemang används. Fyra koncept har tagits fram och jämförts baserat på deras egenskaper med hjälp av systemtänkande produktutveckling. Det har också gjorts en ekonomisk jämförelse mellan koncepten där tre olika leverantörer har används.

Den här studien undersöker hur val av examinationssituationer påverka elevernas prestation i matematik. Syftet är att undersöka hur elever presterar utifrån olika bedömningssituationer. Vi använde oss av en empirisk studie där 12 sextonåriga elever i årskurs 9 genomförde uppgifter i decimaltal från Nationella prov för årskurs 9, år 2009.  I studien använder vi oss av både kvalitativ och kvantitativ data. Data samlades in vid två tillfällen med hjälp av skriftligt test och med hjälp av deltagande observationer under ett muntligt test i par. Hermeneutiken ligger till grund för tolkning av den kvalitativa data. I Resultatanalysen kom det fram att den skriftliga testen inte gav en helhetsbild av elevens matematikkunskaper. Det muntliga testet gav en mycket bättre bild av elevernas kunskaper men även av elevens kunskapsbrister och missuppfattningar.   I studien påvisas hur stor betydelse kommunikation och samtalet har för att eleverna ska få förståelse och få ytterligare känsla av matematikens värld.

Min utgångspunkt i föreliggande studie har varit ett intresse att ta reda på hur pedagoger resonerar angående dokumentation i förskolan. Utvärdering av förskolans verksamhet är något som regleras i styrdokumentet ”Läroplan för förskolan” och har i den reviderade upplagan även fått en egen rubrik. Ett tillvägagångssätt för utvärdering som beskrivs i läroplanen är dokumentation av barn och verksamhet. I min studie har jag inspirerats av en fenomenografisk forskningsansats och genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger verksamma i förskolan, sökt svar på pedagogers resonemang gällande dokumentation av barn och verksamhet i förskolan. Min teoretiska utgångspunkt har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där jag även belyst ett makt- och norm perspektiv. Den tidigare forskning jag använt mig av omfattar bland annat pedagogisk dokumentation, individuella utvecklingsplaner samt hur förskolan skapar normalitet. I resultatet framkom ett antal olika dokumentationsformer som används i förskolan såsom till exempel fotografier, teckningar, observationer samt varför dessa valts. Vidare förs ett resonemang gällande pedagogers urval av dokumentation samt om läroprocesser, makt och normalitet. De syften med dokumentation som enligt pedagogerna framkom var att påvisa barns läroprocesser, synliggöra verksamheten för exempelvis föräldrar och samhälle samt vara ett utvärderingsverktyg av förskolans kvalité. I slutdiskussionen lyfts bland annat betydelsen av reflekterande pedagoger för att bedriva ett dokumentationsarbete.

Uppsatsen behandlar systemutvecklingsprocessen med fokusering på utvecklingsarbete och utvärdering. Syftet med uppsatsen har varit att genomföra ett systemutvecklingsarbete. För att uppnå det har två förstaversioner av en Java-applikation utvecklats. De två applikationerna jämförs och utvärderas sedan för att ge ett svar på vilken som bäst lämpar sig för vidareutveckling. Ett annat syfte med arbetet har varit att utveckla mig själv och av den anledningen har jag valt att göra två applikationer på olika sätt. Då applikationerna hanterar sökning av böcker skrivna av Astrid Lindgren har ett delsyfte inneburit att sprida information om författarens böcker och göra det enklare att få information om dem. Uppsatsen kan användas som ett praktiskt exempel på hur ett systemutvecklingsarbete kan gå till. Arbetet beskrivs främst utifrån rollen som utvecklare och utvärderare men jag har även varit beställare då jag gett uppdraget till mig själv. Av de två applikationerna som utvecklats körs klientapplikationen lokalt på datorn medan serverapplikationen ligger på en server där användaren kommer åt den genom en webbläsare. Efter utvecklingen genomfördes en utvärdering som bestod av tre delar. Jag kontrollerade hur väl de krav som ställts upp innan utvecklingen tillgodosetts. Därtill genomfördes en egen testning och även acceptanstester med tänkta användare. Resultatet påvisade att applikationerna blev väldigt lika och hade ungefär samma förutsättningar för en vidareutveckling. Skillnaden ligger i hur användaren kommer åt applikationen. Min bedömning är att serverapplikationen är bäst lämpad för vidareutveckling då fler användare kommer åt den på ett enkelt sätt.