Bakgrund: Svårläkta sår, vilket inkluderar venösa bensår, är idag vanligtförekommande. Förekomsten ökar med stigande ålder och kvinnor drabbas oftareän män. Kompressionslindning, såromläggning och information är viktiga faktoreri behandlingen. Att leva med venösa bensår är både fysiskt och psykisktutmanande och det sociala livet kan påverkas negativt. Hälso- och sjukvårdenskompetensnivå är central i omvårdnaden där en hög kvalitet på vården förbättrarpatientens livssituation.Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av omvårdnad vid venösa bensår.Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt där 14 vetenskapligaartiklar av både kvalitativ- och kvantitativ ansats inkluderades. De utvaldaartiklarna inhämtades ur databaserna PubMed och CINAHL och var publicerademellan åren 2008-2021.Resultat: Sjuksköterskor upplever både ett stort ansvar för patienterna men ocksåett lågt självförtroende i omvårdnaden vilket resulterar i att många sjuksköterskorupplever sig vara otillräckliga. Att visa öppenhet och respekt för patienten iomvårdnaden är av stor vikt, men förutsättningarna för att ge den omvårdnadpatienterna behöver upplevs som bristande. Av den anledningen uttryckersjuksköterskorna ett behov av ökad kompetens och utbildning.Slutsats: Omvårdnaden vid venösa bensår upplevs av sjuksköterskor världenöver som både givande och påfrestande. En tung arbetsbelastning, bristandekompetens, känslan av otillfredsställelse, skam och stort ansvar leder till enohållbar arbetssituation. Konsekvenserna av de bristfälliga förutsättningarnapåverkar patienternas omvårdnad och därigenom även kvaliteten på vården.Sjuksköterskornas upplevelse av omvårdnad vid venösa bensår behöver belysas änmer för att möjliggöra förändringar, här spelar forskningen en viktig roll.Nyckelord: Litteraturöversikt, omvårdnad, sjuksköterskor, upplevelser, venösa / Background: Hard-to-heal wounds, which include venous leg ulcers, arecommon today. The incidence increases with rising age and women suffer moreoften than men. Compression bandage, wound dressing and information areimportant factors in the treatment. Living with venous leg ulcers is both physicallyand mentally challenging and social life can be negatively affected. The level ofhealth care competence is central to nursing, where a high quality of care improvesthe patient's life situation.Aim: To describe nurse’s experiences of nursing care for venous leg ulcers.Methods: The thesis was conducted as a literature review where 14 scientificarticles of both qualitative- and quantitative approach were included. The selectedarticles were obtained from the databases PubMed and CINAHL and werepublished between the years 2008-2021.Results: Nurses experience both a great responsibility for the patients but also alow self-confidence in nursing care which results in many nurses feelinginadequate. To show openness and respect to the patient in the nursing care is ofgreat importance, but the conditions for providing the care that patients need areperceived as deficient. For this reason, the nurses express a need for increasedcompetence and education.Conclusion: Nurses worldwide experience the nursing care of venous leg ulcersas both rewarding and trying. A burdensome workload, lack of skills and thefeeling of dissatisfaction, shame and great responsibility lead to an unsustainablework situation. The consequences of the insufficient conditions affect the nursingcare of the patient and thereby also the quality of care. Nurses' experiences of thenursing care of venous leg ulcers needs to be highlighted furthermore to createpossibilities for changes at both the individual and societal level, research plays animportant part here.

No description available.

Trycksår är en vårdrelaterad skada vars prevalens är utbredd på sjukhus i Sverige.Denna hudskada uppkommer när ett ihållande tryck orsakar att underliggandevävnad skadas. Riktlinjer finns utformade för hur preventionsarbetet med trycksårska utföras, och syftar till att minska prevalensen av trycksår. Syftet med studienvar att undersöka sjuksköterskors syn på trycksårsprevention relaterat till patientersom ligger inlagda på somatisk vårdavdelning. De undersökningsmetoder somanvändes var av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Materialet samlades in viaenkäter och det slutliga informantantalet uppgick till 29 informanter. Analysengenomfördes utifrån manifest innehållsanalys och deskriptiv statistik. Det resultatsom framkom i studien visade att 72 % av informanterna ansåg att de hade ettbehov av att öka sin kunskap om trycksår. Av de informanter som deltog i studienkände 86 % till de rutiner och riktlinjer för trycksårsprevention som fanns påavdelningen. Av de informanter som hade anställningsformen vikariat ellermånadsanställning kände endast hälften till rutinerna och riktlinjerna. Samtligainformanter som hade någon form av vidareutbildning ansåg att trycksår var enprioriterad omvårdnadsåtgärd, till skillnad från de som inte hade någonvidareutbildning där endast 75 % av informanterna ansåg att det var prioriterat. / Pressure ulcer is a care related injury that has a broad prevalence in the hospitalsof Sweden. This dermatological injury appears when a constant pressure createsdamage to the underlying tissue. Guidelines have been formed towards the workof pressure ulcer prevention, which aims to minimize the prevalence of pressureulcers. The aim of this study was to examine nurses’ view on pressure ulcerprevention in relation to patients admitted to a somatic ward. The methods ofexamination used had both a qualitative and a quantitative approach. The materialwas collected through questionnaires and the final number of informantsamounted to 29. The methods of analysis used were manifest content analysis aswell as descriptive statistics. The result of the study demonstrated that 72 % of theinformants considered that they had a need to increase their knowledge aboutpressure ulcers. Among the informants that participated in the study, 86 %acknowledged knowledge about the wards’ routines and guidelines for pressureulcer prevention. Only half of the informants that were deputies or had a monthlyemployment knew about these routines and guidelines. All of the informants thathad any form of further education thought of pressure ulcer prevention as aprioritized act of nursing, a result that differs from the informants with no form offurther education amongst whom only 75 % thought of pressure ulcer preventionas prioritized.

BakgrundTrycksår är en komplikation till sjukdom, vård och behandling. Såren kan bli en källa till ett lidande. Mer än hundra riskfaktorer för uppkomst av trycksår har identifierats och därför kan inte enskilda faktorer leda till uppkomst av trycksår. Evidensbaserad vård innebär att vid utformning av vård för patienten ska dennes unika egenskaper och preferenser utifrån främsta till buds stående vetenskapliga stöd, vägas samman för nyttan av olika insatser.SyfteSyftet var att beskriva evidensbaserade omvårdnadsåtgärder som minskar förekomsten av trycksår hos patienten.MetodLitteraturstudien har genomförts som en litteraturöversikt genom systematisk sökning av artiklar, som baserades på nitton artiklar från Pubmed och CINAHL.ResultatRådande metoder som ompositionering och olika tryckavlastande stödytor har inte något starkt stöd i inkluderade artiklar gällande trycksårsprevention. Ny teknik som skanning och mätning av hudtemperatur ger positiva resultat, men kan inte ensamt förhindra uppkomst av trycksår utan bör kombineras med andra evidensbaserade omvårdnadsåtgärder. Preventionsprogram ger positiva resultat och utförs i flera fall multiprofessionellt och med patienters delaktighet.SlutsatsEvidensbaserade strategier är nyckeln till framgångsrika förebyggande program. Här behöver flera faktorer samverka för att uppnå en synergisk effekt och verka optimalt. Skanning och annan ny teknik, som SEM Scanner och MiS som är objektiva hjälpmedel och kan komplettera trycksårsvården. / BackgroundPressure ulcers are a complication of disease, care and treatment. The wounds can become a source of suffering. More than one hundred risk factors have been identified to cause pressure ulcer therefore a single risk factor cannot cause the onset of pressure ulcers. Evidence-based care means that when planning the care for the patient, their unique characteristics and preferences should be weighed together for the benefit of different interventions based on the latest scientific knowledge.AimThe aim was to describe evidence-based nursing measures that reduce the incidence of pressure ulcers in the patient.MethodThe literature study has been conducted as a literature review through systematic search of articles, which were based on nineteen articles from Pubmed and CINAHL.ResultsCurrent methods such as repositioning and various pressure-relieving support surfaces do not have strong support in included articles regarding pressure ulcer prevention. New technology such as scanning and measuring skin temperature have favorable outcomes but cannot alone prevent the onset of pressure ulcers but should be combined by other evidence based nursing measures. Prevention programs contributes to promising results and are in many cases carried out multiprofessionally and with the participation of patients.ConclusionsEvidence based strategies are key to successful prevention programs. Several factors need to work together to achieve a synergistic effect and operate optimally. Scanning and other new technologies, such as SEM Scanner and MiS, are objective aids and can complement pressure ulcer care.

Bakgrund: Globalt är trycksår ett allmänt problem inom sjukvården. Trycksår går att förebygga, trots det är prevalensen hög inom slutenvården. Sjuksköterskor har en viktig funktion i det förebyggande arbetet samt i omvårdnaden av trycksår för att lindra patienters lidande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att förebygga trycksår inom slutenvården.  Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie enligt Polit och Becks niostegsmodell. Data analyserades efter en kvalitativ innehållsanalysmetod med en induktiv ansats. Nio artiklar inhämtades från databaserna CINAHL, Pubmed och Medline. Resultat: Studien beskrevs i tre kategorier: kunskapsnivå, förebyggande arbete och barriärer. Sjuksköterskor behöver adekvat utbildning för att arbeta trycksårsförebyggande samt för en god vårdkvalitet. Det är viktigt att sjuksköterskor har rätt förutsättningar för att kunna utföra korrekt och personcentrerad vård. Resultatet visade att kunskapen hos sjuksköterskor, både globalt och nationellt, var bristfällig. Slutsats: Det finns ett behov av att stärka kunskapen inom trycksårsförebyggande arbete hos sjuksköterskor. Därför är det viktigt att hälso- och sjukvården satsar på utbildning för att minska lidande hos patienter samt för att reducera samhällskostnaderna på grund av trycksår. / Background: Globally, pressure ulcers are a common problem in healthcare. Pressure ulcers can be prevented, despite this, the prevalence is high in inpatient care. Nurses have an important function in the preventive work and in the care of pressure ulcers to relieve patients' suffering. Aim: To describe nurses' experiences of preventing pressure ulcers in inpatient care. Method: The study is a qualitative literature study according to Polit and Beck's nine-step model. Data were analyzed using a qualitative content analysis method with an inductive approach. Nine articles were retrieved from the databases CINAHL, Pubmed and Medline. Results: The study was described in three categories: knowledge level, preventive work and barriers. Nurses need adequate training to work on pressure ulcer prevention and for a good quality of care. It is important that nurses have the right conditions to be able to perform correct and person-centred care. The result showed that the knowledge of nurses, both globally and nationally, was deficient. Conclusion: There is a need to strengthen the knowledge of pressure ulcer prevention among nurses. Therefore, it is important that the healthcare system invests in education to reduce individual suffering in patients and to reduce the economic burden due to pressure ulcers.

Bakgrund: Förekomsten av svårläkta sår förväntas stiga i takt med en åldrande befolkning och ökande bakomliggande sjukdomar. Detta medför stora kostnader för vårdgivarna och behandlingstiderna riskerar att bli långa. Det innebär även mycket lidande och nedsatt livskvalitet för patienten. Svårläkta sår är en stor del av distriktssköterskans arbete, både inom primärvård och hemsjukvård. Motiv: Trots distriktssköterskors stora ansvar inom detta område är forskningsdata kring deras upplevelser samt hur de arbetar för att utveckla sin kunskap bristfällig. Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att behandla svårläkta sår samt undersöka hur de utvecklar sin kunskap.  Metod: Data har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor (N=10) inom primärvård och hemsjukvård, från mellersta och norra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats har använts.  Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; “Ett känslomässigt arbete”, “Möta människan bakom såret”, “Ett behov av organisation och samverkan” samt “Strävan efter kunskap och utbildning”.  Konklusion: Sårbehandling beskrevs som ett känslomässigt arbete där samarbete och struktur var viktigt. Distriktssköterskorna upplevde bristande organisation, kunskapsluckor samt avsaknad av fortbildningsmöjligheter. Det krävs mer forskning kring distriktssköterskors upplevelse av specialistutbildningen i förhållande till de kunskapskrav som ställs på arbetsplatsen. Resultatet ger även en fingervisning om politiska och organisatoriska förändringar som kan behövas och kan förhoppningsvis leda till en förbättring av arbetet med svårläkta sår. Detta skulle innebära minskat lidande och ökad livskvalitet för patienten. / Background: The prevalence of chronic ulcers is expected to increase in line with an aging population and increasing underlying diseases. This is associated with great costs to care providers and a risk for long treatment times. Chronic ulcers also cause suffering and reduced quality of life for the patient. Within a primary care or home care setting, a major part of a district nurse's assignment involves treating chronic ulcers. Motive: Despite district nurses profound responsibility regarding this subject there is a lack of research touching on the experiences of district nurses and how they develop their knowledge.  Aim: The aim of this study is to describe the experiences of district nurses caring for chronic ulcers including how they develop their knowledge. Methods: Data was collected through semi-structured interviews with district nurses (N=10) working in a primary care or home care setting, in the middle and north of Sweden. The data was analyzed via qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The analysis resulted in four categories; “An emotional task”, “Meeting the human behind the ulcer”, “The need for organization and cooperation” and “The pursuit of knowledge and education”. Conclusion: Wound care is an emotional task where teamwork and structure was important. The district nurses experienced a lack in organization, knowledge and education opportunities. Further research is needed in how district nurses experience their education in relation to work related knowledge demands. The result also hints toward political and organizational alterations that could be needed. Hopefully it will lead to an improved way of working with chronic ulcers and in that way also less suffering and a better quality of life for the patient.

Bakgrund: Åldrandet orsakar hudförändringar vilket resulterar i att huden blir tunnare och skörare. Det blir en ökad risk för hudskador hos äldre, däribland svårläkta bensår. Såren är komplexa att behandla och kräver omfattande resurser och de kan dessutom orsaka lidande och påverka patientens upplevelse av hälsa negativt. Cirka 1 procent av befolkningen drabbas av svårläkta bensår, där över 90 procent är förknippade till venösa, arteriella, trycksår och diabetessår. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att leva med svårläkta bensår. Metod: Studien är skriven som en litteraturöversikt där både kvantitativa och kvalitativa artiklar har inkluderats Resultat: I resultaten framkom fyra teman som belyser hur svårläkta bensår påverkar patienternas liv. De inkluderar smärta, social isolering, minskad livskvalitet, kommunikationsproblem med sjuksköterskor, begränsningar i vardagen och vårdrelationers betydelse. Svårläkta bensår medför en negativ påverkan på både fysisk och psykisk hälsa vilket begränsar patienterna från att utföra dagliga aktiviteter. Studien pointerar betydelsen av en bättre kommunikation med sjuksköterskor och en tryggare vårdrelation. Konklusion: Studien klargör vilka utmaningar patienter med svårläkta bensår möter, samt psykologiska, fysiska och sociala hinder. Smärta och sömnproblem är vanligt förekommande samt en oro för negativ social respons, vilket resulterar i social isolering. För att öka patienternas förtroende och välbefinnande är kommunikation med sjuksköterska avgörande. / Background: Aging leads to changes in the skin, resulting in it becoming thinner and more fragile. This increases the risk of skin damage among the elderly, including the development of non-healing leg ulcers. Treating these ulcers is complex and requires substantial resources. Approximately 1 percent of the population suffers from non-healingleg ulcers, with over 90 percent being associated with diabetes, pressure sores, or arterialor venous leg ulcers. Aim: To describe patients' experiences of living with non-healing leg ulcers. Method: This study is conducted as a literature review, including both quantitative and qualitative articles. Findings: Four central themes were defined in the study, illuminating how non-healing leg ulcers impact patients' lives. These include pain, social isolation, reduced quality of life, communication issues with nurses, daily life limitations, and the significance of healthcare relationships. Non-healing leg ulcers have a negative impact on both physical and mental health, limiting patients in performing daily activities. The study underscores the importance of improved communication with nurses and a secure healthcare relationship. Conclusion: The study clarifies the challenges faced by patients with non-healing legulcers, as well as psychological, physical, and social barriers. Pain and sleep problems are common, as well as concerns about negative social responses, leading to social isolation.To enhance patients' trust and well-being, communication with nurses is crucial.

Bakgrund Trycksår som uppstår under vårdtiden kan förebyggas. Dock utgör de fortfarande ettpågående säkerhets- och kvalitetsproblem inom vården. Olika evidensbaserade preventivainsatser finns för att undvika skadan. Trots detta är implementering i klinisk praxisbegränsad. En förståelse för de möjligheter och hinder i genomförandet av dessa insatser urolika perspektiv är av stor betydelse, så att riktade strategier kan införlivas igenomförandeplaner. Syfte Syftet var att belysa möjligheter och hinder för att förebygga trycksår. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt som baserades på 16 vetenskapliga originalartiklarmed både kvalitativ och kvantitativ metod från databaserna PubMed och CINAHL.Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag förvetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes och analyserades meden integrerad dataanalys. Resultat I sammanställningen identifierades hur olika faktorer påverkar implementeringen avtrycksårsförebyggande arbete. Dessa faktorer delades in i tre huvudkategorier:organisation, personal och patienter. Möjligheter som en stödjande organisation,regelbundna utbildningsmöjligheter, tillgång till utrustning, positiva attityder, kompetentpersonal och patientmedverkan kan underlätta implementeringen. Otillräckliga resurser,bristande kunskap och utbildning, bristande dokumentation, negativa attityder,patientmotstånd, medicinskt instabil patient samt patientens bristande förståelse förtrycksårsprevention utgör hinder för implementering. Slutsats Möjligheter och hinder för att förebygga trycksår identifieras inom flera områden.För ett framgångsrikt trycksårsförebyggande arbete som leder till en signifikant minskningav uppkomsten av trycksår behövs en stödjande organisation som är beredd att göraförbättringsåtgärder för att åstadkomma bra förutsättningar så att personalen kan jobbaaktivt och effektivt med implementering av trycksårsförebyggande åtgärder. / Background Pressure ulcers that occur during the period of care can be prevented. However, they stillrepresent an ongoing safety and quality problem in healthcare. Various evidence-basedpreventive measures are available to avoid the damage. Despite this, implementation inclinical practice is limited. An understanding of the possibilities and barriers in theimplementation of these efforts from different perspectives is of great importance, so thattargeted strategies can be incorporated into implementation plans. Aim The aim was to identify facilitators and barriers to prevent pressure ulcers. Method A non-systematic literature review based on 16 original scientific articles using bothqualitative and quantitative methods from the databases PubMed and CINAHL. Thequality of the articles was checked based on Sophiahemmet University's assessment basisfor scientific classification and quality. The results were compiled and analyzed in anintegrated data analysis. Results In the compilation, identified how various factors affect the implementation of pressureulcer prevention work. These factors were divided into three main categories: organization,health care professionals and patients. Opportunities such as a supportive organization,regular educational opportunities, access to equipment, positive attitudes, competent staff,and patient involvement can facilitate the implementation. Insufficient resources, lack ofknowledge and training, lack of documentation, negative attitudes, patient resistance,medically unstable patients, and the patient's lack of understanding of the pressure ulcerprevention measures are barriers to implementation. Conclusions Possibilities and barriers to prevent pressure ulcers were identified in several areas. For asuccessful pressure ulcer prevention that leads to a significant reduction in the occurrenceof pressure ulcers, a supporting organization is needed to prepare to make improvementmeasures to create good conditions so that the staff can work actively and efficiently withthe implementation of pressure ulcer prevention measures.

No description available.

Gostovic, M & Grube, R. Livet med venösa bensår. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för Vårdvetenskap, 2022.   Bakgrund: Venösa bensår beror på venös insufficiens som är en kronisk sjukdom som orsakar cirkulatorisk svikt i de nedre extremiteterna och drabbar främst den äldre befolkningen. De venösa bensåren uppkommer ofta på grund av trombos, yttre trauma, fysisk inaktivitet eller hereditet. Det är vanligt med samsjuklighet vid venös insufficiens. Behandlingen består främst av omläggning och livslång kompressionsbehandling. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Metod: En litteraturstudie som är baserad på resultat från 13 empiriska studier med kvalitativ ansats från Cinahl, PubMed och PsycInfo. Studierna har granskats med hjälp av Kvalitetsgranskningsmall för studier med kvalitativ forskningsmetodik och de inkluderade studierna har bedömts vara av hög samt medelhög kvalitet. De inkluderade studiernas resultat analyserades med hjälp av integrerad sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes. Resultat: Sex teman identifierades: Egenvårdens betydelse för välbefinnandet, Svårigheter i egenvården, Vården som en del av vardagen, Upplevelsen av smärta, Upplevd självbild och skam samt Social och psykisk påverkan. Konklusion: Litteraturstudien gav en ökad förståelse för vad det innebär att leva med venösa bensår och gav en insikt i vilka kunskapsluckor som vården behöver fylla för att kunna förse patienterna med en adekvat omvårdnad. / Gostovic, M & Grube, R. Life with venous leg ulcers. A Literature Review. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2022.   Background: Venous leg ulcers is caused by venous insufficiency which is a chronic disease caused by circulatory deficiency in the lower extremities and affects primarily the elderly population. The venous leg ulcers most commonly originates from thrombosis, external trauma, physical inactivity or heredity. Comorbidity is common among the patients with venous leg ulcers.  The treatment plan primarily consists of wound dressing and lifelong compression treatment. Aim: The aim of the study was to investigate the patients’ experiences of living with venous leg ulcers. Method: A literature review based on results from 13 empirical studies with qualitative design from Cinahl, PubMed and PsycInfo. The studies have been reviewed by using a review template intended for qualitative studies and the included studies were valued as high and medium high quality. The included studies results were analyzed with the help of an integrated compilation of qualitative research inspired by meta synthesis. Results: Six themes were identified: Self-care had an impact of the well-being, Health care as a part of the daily life, The experience of pain, Perceived self-image and shame and Social and psychological influence. Conclusion: The literature review increased the understanding of what it’s like to live with venous leg ulcers and gave an insight into which knowledge-gaps the health care needs to fill to provide the patients with adequate care.