<p>A growing need to strengthen ones position on the market, even as a city in competition with other cities, has resulted in an increasing number of municipalities developing brand platforms. When the city of Umeå developed their platform, they identified decision makers and investors as one of four important target groups.</p><p>The aim of this study is to explore the portrayed image of the city of Umeå in two Swedish trade journals which addresses the specific target group decition makers and investors in both public and private sector. The aim is also to compare the image of Umeå in the two papers, to the ambition of the municipality, expressed in the brand platform.</p><p>In order to make the observations as firmly established as possible, the method of the study is a combination of a quantitative content analysis and a qualitative text analysis. The study draws on the theories of Eli Avraham and Philip Kotler, concerning how to improve city images and how to market a specific city among others. The study shows that the city of Umeå in large extent is portrayed in accordance to the ambition which the municipality expressed in the brand platform.</p><p>Umeå is displayed as an expanding city. The geographical position in the north of Sweden seems to be an advantage, and the public transport to the rest of Sweden and Europe are more than sufficient. Further, Umeå is portrayed as a strong university town and therefore in possession of qualified work force. A tendency is observed, that journalists write about Umeå’s use of technical innovation in different areas, which shows off Umeå as at front edge.</p><p>The commercial life in Umeå comes through as well-functioning, with the exception of reports of struggling industries which most likely in no great extent affects the city image.</p><p>The public sector is also portrayed positive, except for the articles concerning local politics, which reflects negatively. However, regardless of the positive representation of Umeå in the two papers, reports of the city seem to be very few. Therefore, the most important action is not to improve the image of Umeå, but to increase the reports of the city in papers addressing the target group, and by doing so moving Umeå higher on their list of candidates when choosing a city to establish new activity in.</p>

No description available.

I dagens samhällsklimat är priset något som tas mer och mer i beaktande. Aspekter så som miljöpåverkan och produktkvalité är fortfarande viktiga men priset tenderar ändå att vara den viktigaste faktorn. Det är därför inte särskilt förvånande att observera Lidls expansion över Europa de senaste åren. Lidl har med likhet med andra lågprisbutiker valt att koncentrera sig på ett reducerat produktsortiment i förhållande till traditionella kedjor och samtidigt erbjuda en stor andel egna märken. Detta har gjort att de har lyckats upprätthålla sitt anseende som lågpriskedja. Nu när denna expansion nått Umeå så upplevde vi det som intressant att granska stadens invånares attityder kring detta vilket utmynnade i vårt syfte: att ta reda på Umeå invånares attityder kring företaget Lidl med avseende på dess etablering i Umeå. Vi genomförde en kvantitativ enkätundersökning där målgruppen var Umeås invånare. Genom slumpmässiga urval fick vi bra demografisk spridning av respondenterna som till antalet blev 126 stycken. Enkäten utformades med hjälp av teorier rörande attityder som grund, dessa teorier användes även då vi analyserade resultatet. Utifrån vår analys kunde vi dra slutsatserna att gruppen studenter skilde sig signifikant mot de övriga invånarna i staden i den mån att studenterna hade en mer negativ inställning till företaget Lidl. Paradoxalt nog var andelen som kunde tänka sig handla på Lidl större i gruppen Studenter än vad den var i gruppen Övriga. Det fanns däremot ingen signifikant skillnad mellan invånarna som bor närmast butiken och de som bor långt ifrån med avseende på deras attityd gentemot Lidl som företag och deras val av att etablera sig i Umeå. Vi kunde även observera att studenterna som grupp var signifikant åtskilt från gruppen Övriga med avseende deras syn på tyska matvarors kvalité. Studenterna var mer negativa till tysk mat än vad den andra gruppen var. Priset var utan tvekan den mest viktiga aspekten för respondenterna gällande sin dagligvaruhandel men även variabeln produktkvalité var väldigt högt rankad. Butiksegenskaper så som personalens arbetsförhållande samt butiksmiljön ansågs däremot inte vara av samma betydelse för respondenterna.

The aim of this study is to research environmental factors and their impact among manufacturing companies in Umeå. In order to capture the essence of environmental impacts , two research questions were asked; which environmental factors are considered, and in what context are they evaluated among manufacturing companies in Umeå, and how are stakeholders an implication on corporate environmental efforts for manufacturing companies in Umeå? First and foremost relevant theories were discovered, using several databases. Second, they were incorporated into a conceptual framework, where their relationship and characteristics were displayed. The theories were then transformed into themes, which became the foundation of the interview guide. The study was conducted by interviewing six manufacturing companies with more than 10 employees in Umeå. The interviews were semi-structured, and a mixture of telephone interviews and in-person interviews. An analysis of the empirical material was undertaken, by analyzing the data using the theories found during the information search. Almost all participating companies consider environmental factors in one way or another, according to the findings of this study. Further, the customers were concluded to be the most important stakeholder in leading to environmental reform among the companies. However, other stakeholders were also recognized by the respondents, and had an impact in for the stakeholders’ specific circumstances.

No description available.

Är fika på jobbet nyckeln till god service? Denna fråga ställde vi oss och valde att titta närmare på hur servicekultur och belöningssystem hör ihop. Servicekultur har visat sig vara ett långsiktigt konkurrensmedel bland både produkt- och tjänsteföretag, och belöningar har visat sig kunna motarbeta en servicekultur om de används på fel sätt. Vi har valt att utföra en fallstudie på två försäkringsbolags lokala kontor i Umeå. Detta eftersom det ena företaget använder sig av individuell prestationsbaserad belöning vil- ket enligt servicekulturlitteraturen kan motarbeta en servicekultur, samt att det andra företaget inte uttalat använder sig av belöning, men har ett mer gemensamt bonussy- stem, vilket enligt servicekulturlitteraturen kan gynna en servicekultur. Vi vill se om detta stämmer och frågar oss i samma veva om det är belöningssystemet som kan på- verka servicekulturen – eller är det tvärt om? Vi har därför valt problemformuleringen ”Hur påverkar eller påverkas servicekultur av belöningssystem?” och syftar att titta på om de två företag vi studerat är servicekulturer över huvud taget genom att utgå från en välkänd organisationskulturforskares tre nivåer av kultur; artefakter, värderingar och grundläggande antaganden. Vi ämnar även studera vilka problem och möjligheter som finns med belöningssystem i servicekulturer. Detta har vi gjort genom nio kvalitativa semistrukturerade intervjuer på de två försäkringsbo- lagen, som vi sedan sammanställt och analyserat utifrån vårt teoretiska ramverk innehål- lande teorier om just servicekultur och belöningssystem. När det kommer till belönings- system har vi främst tittat på finansiella, icke-finansiella, individuella samt team- baserade belöningar för att se hur dessa kan påverka kulturen, eller vice versa. Det vi kommit fram till efter vår studie är till att börja med att det är svårt att studera företagskultur då den är väldigt kontextberoende och komplex. Vi har dock sett att det ena företaget är en renodlad servicekultur, men att det andra företaget inte lika säkert är det i och med att det råder en hög stressnivå på det lokala kontoret vilket påverkar med- arbetarna och därmed riskerar att även påverka servicen. Problem som vi funnit med belöningssystem i servicekulturer är att om fel beteende belönas riskerar organisationen att skrämma bort medarbetarnas inneboende känsla för service. Det har dock visat sig vanligt att detta händer då företag har svårare att mäta, och därmed belöna, service än ”hårda” värden. Möjligheter med belöningssystem finns i att belöna individen i kombi- nation med teamet, och hela tiden uppmuntra förstklassig service.

A growing need to strengthen ones position on the market, even as a city in competition with other cities, has resulted in an increasing number of municipalities developing brand platforms. When the city of Umeå developed their platform, they identified decision makers and investors as one of four important target groups. The aim of this study is to explore the portrayed image of the city of Umeå in two Swedish trade journals which addresses the specific target group decition makers and investors in both public and private sector. The aim is also to compare the image of Umeå in the two papers, to the ambition of the municipality, expressed in the brand platform. In order to make the observations as firmly established as possible, the method of the study is a combination of a quantitative content analysis and a qualitative text analysis. The study draws on the theories of Eli Avraham and Philip Kotler, concerning how to improve city images and how to market a specific city among others. The study shows that the city of Umeå in large extent is portrayed in accordance to the ambition which the municipality expressed in the brand platform. Umeå is displayed as an expanding city. The geographical position in the north of Sweden seems to be an advantage, and the public transport to the rest of Sweden and Europe are more than sufficient. Further, Umeå is portrayed as a strong university town and therefore in possession of qualified work force. A tendency is observed, that journalists write about Umeå’s use of technical innovation in different areas, which shows off Umeå as at front edge. The commercial life in Umeå comes through as well-functioning, with the exception of reports of struggling industries which most likely in no great extent affects the city image. The public sector is also portrayed positive, except for the articles concerning local politics, which reflects negatively. However, regardless of the positive representation of Umeå in the two papers, reports of the city seem to be very few. Therefore, the most important action is not to improve the image of Umeå, but to increase the reports of the city in papers addressing the target group, and by doing so moving Umeå higher on their list of candidates when choosing a city to establish new activity in.

To feel at home and to find your place identity in a completely different setting than you are used too requires a whole new type of coping with changes. In order to cope, there are different aspects that can help you. Either it be your personality, the physical surroundings or the people that you have by your side. This thesis has had the aim of examining how and why refugees feel at home in the city of Umeå, Sweden. What has been clear is that the interviewed refugees do feel at home in Umeå, this mostly because of social activities with friends and family, not as much because of the physical attributes Umeå has as a city. Place identity, seen from different theoretical perspectives, has been clear in that identity is mostly created in harmony with a place and what the place has to offer socially and not always due to the physical attraction of the place, which has been visible in discussion with the refugees in the study. Instead, place identity for the interviewed individuals has been created through the conceptions, interpretations, ideas and related feelings the individuals have to Umeå.

Denna studierapport handlar om hur man kan gå tillväga för att bygga upp ett fiberoptiskt bredbandsnät i stadsdelen Ersliden utanför Umeå. Arbetet har styrts efter en kravspecifikationför vad nätet ska klara av. Rapporten innehåller två delsystem. Det ena tar upp det fasta nätets uppbyggnad och det andra tar upp vilken trådlös accesspunkt nätet ska ha. I studien tas det upp vilken typ av fiber nätet ska använda sig av, hur noder och kanalisationska planeras och vilken typ av hårdvara som passar nätets kravspecifikation. / This report describes how you can build a fiberoptical broadband network in and for the community of Ersliden outside the city of Umeå. The system design is planned after a detailed description of the network requirements. The report is in two parts. The first part brings up the planning of the fiberoptic network. The second describes the wireless access point. This study brings up what kind of fiberoptics the network should have, and how nodes and channelization are planned. It also provides examples of hardware that matches the network’s needs.

Fartygstransport drivs av marina bränslen som avger avgasutsläpp. När fartygen står i hamn förbränner de sitt eget bränsle för elgenerering ombord, förbränningen orsakarluftföroreningar och buller i hamnområdet. Genom de luftföroreningar som sker från koldioxid, koloxid, svaveloxid, kväveoxid och partiklar fås negativa effekter på människa, miljö och ger samhället höga kostnader. För att minska utsläppen kan man ansluta fartygen till elnät på land. Syftet med arbetet var att undersöka elnätets potential till fartygsanslutningar i hela Umeå Hamn. Bakgrunden var att Kvarken Ports (ägare av Umeå Hamn och färjan) planerar en ny färja som skall sjösättas år 2020 och trafikera sjöleden mellan Umeå och Vasa. De vill utreda möjligheterna att landansluta fartyget till elnätet och elnätsägaren Umeå energi måste undersöka förutsättningarna.Arbetet är utfört med bakgrund av totalt sex fartyg fördelade på tre hamnplatser, färjeterminalen, inre hamnen och Gustavs udde med ett effektkrav på totalt 3,755 MVA. Vid dimensionering undersöktes två lösningar för inkoppling av landström, den ena genom inkoppling på genomgående vindkraftkabel och andra vid närmaste uttagspunkt för befintligt nät.För att undersöka landströmmens fördelar undersöktes miljöpåverkan och kostnadsvinster. Vindkraften som produceras vid Umeå hamn består av tre verk som under år 2014 producerade 13,9 GWh medan den beräknade energiåtgången för fartygen är beräknat till 3,95 GWh/år. Producerande enhet i form av vindkraft är inte kontinuerligt och andra energikällor behövs. Kablarna som går genom Umeå hamn är inkopplade till Holmsunds fördelningsstation som kan försörja fartygsanslutningarna vid låg vindkraftsproduktion. Arbetet visade på starkt elnät oberoende val av lösning. Fartygsanslutningar i hamnen krävde utbyggnad av elnätet med en investering mellan 800 tkr upp till 1,7 Mkr beroende på val av lösning. Vid inkoppling till landström blir elpriset för fartygen billigare eftersom de kan köpa landel till lägre pris än kostnaden för dem att själva producera ombord. Utsläppen vid inkoppling av landström reduceras till över 98 % jämfört med bränslegenererad el. Utsläppsminskningenger ekonomisk besparingen genom lägre samhällskostnader till följd av en bättre hälsa för människa, miljö och natur. Det här bevisar att landström kan bidra till att starkt reducera utsläppen i områden runt hamnen och minska kostnader. / When ships are at dock they burn their fuel to generate electricity onboard, causing air and noise pollution in the port area. The pollution obtains negative effects on people, the environment and gives the community high costs. One solution to reduce these pollutions is to connect the ships to the on land electrical grid; this method is called cold ironing. To see if this is a solution the grid owner Umeå Energi has to investigate the condition of the grid for ship connection.The thesis is done with a background of six ships on three wharves with a power requirement of 3,755 MVA. The report suggests two potential solutions for engaging the shore, one with the wind power cable and the other with the nearest grid for the ports. The investigation showed a strong grid and an expansion of the grid for the cold ironing would need an investment for 800 thousand up to 1,7 million Swedish kronor, depending on the choice of solution. To find out the benefits for cold ironing in the area for environmental and social cost reduction. There is three wind power plants near Umeå harbor and they produced year 2014 13, 9 GWh, while the estimated energy consumption for the vessels is at 3, 95 GWh. Wind energy production is not continuous and other energy sources is needed. The cables in the harbor are connected to Holmsund distribution station which can supply the vessels at low wind power production. When connected to shore power the price of electricity for ships is less expensive when cold ironing instead of on board generation.Emissions at the shore could reduce to over 98% compared with fuel generated electricity. The reduction in emissions provides economic savings through lower social costs due to better health for people, the environment and nature. This proves that cold ironing can help to greatly reduce emissions in areas around the port and reduce costs.