Spelling suggestions: "subject:"umeå"" "subject:"iumeå""
11 |
Umeå Moské : En ny moské i Umeå som en del av den nya översiktsplanen för stadsdelen ÖnBeckman, Per January 2011 (has links)
Ett examensarbete i Arkitektur om en ny moské i Umeå som en del av den nya översiktsplanen för stadsdelen Ön
|
12 |
Energikartläggning av ”Kontoret” vid Dåvamyrans kraftvärmeverk : En energikartläggning utförd med IDA ICE för en modern kontorsbyggnad hos Umeå EnergiAndersson, Jakob January 2016 (has links)
The law on energy audits for large companies was adopted by the Swedish Parliament in 2014 and implies that companies that answer to the law are to present a representative picture of their energy consumption. In addition, suggestions for cost-effective measures are to be made, that will lead to reduced energy consumption and more efficient use of energy. This energy audit was made in accordance with directives and the Swedish Energy Agency’s recommendations. It was done for Umeå Energy’s office building at Dåvamyrans CHP, which is their largest CHP for district heating. The building was completed in 2007, and is connected to the powerplant Dåva 1 by a subsurface tunnel. Dåva 2 was completed in 2010 to meet the increased need for heating in Umeå, and to reduce the share of oil in Umeå Energy's fuel mix. It is a highly energy efficient and environmentally sound facility for the production of district heating. As an energy simulation program IDA ICE performs very well when it comes to estimating a building's actual energy consumption, this program will be used for the energy audit of the office. The energy audit separates itself to estimate the energy consumption in the building for heating, cooling, building electricity and business electricity and exclude the external consumptions for lighting and transports. Measurements were taken for a week for the buildings electricity consumption. The values were then used together with an inventory of the effects of lighting, electrical components and assumptions for electricity consumption for the office part, to appreciate the building's total needs of business electricity. Inventories of ventilation and temperature measurements were made to get the heating demand for the model. Personal Attendance was also estimated, to be able to simulate the cooling need for which measurements are not available. The model was corrected thoroughly to match the estimated electric consumption and the heat consumption that had been measured, and corrected on the basis of boundaries for the model. The results showed that the building has a total annual energy requirement of 157,5 [kWh/m2], 97 [kWh/m2] for district heating, 55,2 [kWh/m2] for electricity consumption and 5,1 [kWh/m2] for district cooling . The corrected simulation according to measurements and estimates was used to make an energy balance for district heating, and to simulate different improvement actions that was later analyzed for individual and simultaneous influence on each other. A conclusion was drawn that the measure which favors both district heating, district cooling and electricity consumption, is a combination of all limited measures including the replacement of LED lamps for certain areas, turning of the lights and shutting down computers after hours, as well as the reduction of the air handling units operating times and reducing the temperature with one degree for the entire building. These combined measures balance and affect each other positively, and can provide potential savings of between 27 000 and 37 000 [SEK] per year depending on varying energyprices district heating and electricity. Other practical measures that should be done is conducting measurements for the hot water demand, cooling need and electricity consumption for the building, since they aren’t being conducted currently. An adjustment of the ventilation flows should also be made, this is because some diverging flows were detected during measurements. It should be examined how the activation of night cooling functions during the summer. If it would be activated during summer it would provide a reduced cooling requirement. Keywords: Energy Audit, Energy Efficiency, District Heating, Electricity Consumption, IDA ICE, Umeå Energi / Lagen om energikartläggning för stora företag antogs av Sveriges Riksdag år 2014 och innebär att företagen som är inräknade ska redovisa en representativ bild av sin energiförbrukning. Dessutom ska det lämnas in föreslag för att göra kostnadseffektiva åtgärder, som ska leda till en minskad energiförbrukning och effektivare användning av energi. Denna energikartläggning har gjorts enligt lagens riktlinjer och Energimyndighetens rekommendationer för energikartläggningar. Kartläggningen gjordes för kontorsbyggnaden vid Dåvamyrans kraftvärmevärk, som är Umeå Energis stora produktionsanläggning för fjärrvärme. År 2007 färdigställdes kontoret och ligger i anslutning till Dåva 1 via en tunell under jorden. Dåva 2 färdigställdes 2010 för att möta det ökade behovet av fjärrvärme i Umeå och för att minska andelen olja i Umeå Energis bränslemix. Den är en väldigt energieffektiv och miljöanpassad anläggning för produktion av fjärrvärme. Eftersom energisimuleringsprogrammet IDA ICE presterar mycket bra när det kommer till att uppskatta en byggnads verkliga energiförbrukning, kommer detta program att användas för energikartläggningen av byggnaden. Energikartläggningen avgränsar sig till att endast ta med energiförbrukningen inom byggnaden för uppvärmning, fjärrkyla, fastighetsel och verksamhetsel. Från kartläggningen exkluderas den yttre förbrukningen i form av belysning, motorvärmarstolpar och transporter som tillkommer i verksamheten. Mätningar gjordes under en vecka för elförbrukningen. Dessa användes sedan tillsammans med inventerade effekter för belysning, elektriska komponenter och antaganden för elförbrukningen för kontorsdelen till att uppskatta byggnadens totala behov av verksamhetsel. Inventeringar av ventilation och mätningar för temperaturer gjordes för att få uppvärmningsbehovet för modellen. Personnärvaro uppskattades också för att kunna simulera ett fjärrkylabehov där mätningar inte finns att tillgå. Modellen korrigerades grundligt för att matcha den uppskattade elföbrukningen och fjärrvärmeförbrukningen som hade mätts, normalårskorrigerats och korrigerats utifrån avgränsningar. Resultatet visade att byggnaden har ett totalt årligt energibehov på 157,5 [kWh/m2], varav 97 [kWh/m2] för fjärrvärme, 55,2 [kWh/m2] för elförbrukningen och 5,1 [kWh/m2] för fjärrkylan. Grundsimuleringen användes för att göra en energibalans för fjärrvärmen och simulera för olika förbättringsåtgärder som senare analyserades för enskild och sammanlagd påverkan på varandra. Som slutsats drogs att den åtgärd som gynnar både fjärrvärme, elförbrukning och fjärrkylaförbrukning, är en kombination för alla begränsade åtgärder som innefattar byte av led lampor, släckning av belysning och avstängning av datorer efter arbetstid, reducering av ventilationssystemets drifttider och reducering av temperaturen i byggnaden med en grad. Dessa sammanlagda åtgärder balanserar och påverkar varandra positivt och kan ge en potentiell besparing på mellan 27 000 och 37 000 [kr] per år beroende på varierande energipris för el och fjärrvärme. Andra praktiska åtgärder som framgår av metodavsnittet är att mätningar för tappvarmvatten, fjärrkyla och byggnadens elförbrukning borde införas eftersom sådana mätningar inte görs i nuläget. En injustering av ventilationsflöden borde också göras, detta eftersom avvikande flöden upptäcktes under mätningar. Sedan borde det undersökas hur aktiveringen av nattkyla fungerar under sommartid, att det ses till så att den är på, eftersom det skulle ge ett reducerat kylbehov för den varma perioden om den inte vore aktiverad. Nyckelord: Energikartläggning, Energieffektivisering Fjärrvärme, Elförbrukning, IDA ICE, Umeå Energi, Umeå / Nej
|
13 |
Förtätning som strategi för hållbar stadsutveckling : En diskursanalys av förtätning i Umeå kommunBurlin, Annika January 2016 (has links)
ABSTRACT The urban planning paradigm of today consists of one particularly prominent concept; Sustainable development. The concept takes a holistic approach on how we can act, build and arrange the world around us, to avoid ruin the conditions for future generations to do the same. This is a matter of long-term resource management and democracy. The question around the discourse of sustainable urban development is not if, but how. Urban densification is one approach, which has gained a strong foothold in the planning of Umeå municipality this past decade. This paper aims to explore and uncover the discourse around densification as a strategy for urban sustainable development, in Umeå. The content in and the relations of two key detailed comprehensive plans (fördjupad översiktsplan) to the consultation report (samrådsgedogörelse) and the written words in media on the subject densification, has been analyzed. The study was conducted through a critical discourse analysis of this material and linked to urban planning practices and theories. The findings in this study suggest that sustainable development in Umeå aims to enable demographic and economic growth, based on the underlying assumptions and rhetoric’s in the material. The concept of sustainable development is difficult to define, generally and in the case of Umeå. The identity and shaping of the discourse around densification is dependent on the persons and the interests involved. Keywords: Urban planning, Infill, Urban densification, Sustainable urban planning, Discourse, Umeå
|
14 |
Holmsund Hackerspace : Space as the conduit between technology and humansSmedsén, Martin January 2019 (has links)
In 1901, Nikola Tesla had a grand idea of constructing a large tower that would service the people of the world with wireless free electricity, using the earth as a conductor and the tower as the transmitter. This idea might seem like something dreamed up by a mad scientist in his laboratory, or something that you read about in a science-fiction novel, not something that was based in actual scientific research. But the spirit of free thinking that surrounded the environment in which Tesla was conducting his research, made this kind of experimentation possible. This environment was the famous inventor Thomas Edison’s workshop in Menlo Park, New Jersey, where he was first hired as an assistant, and worked in his early career. Edison’s workshop was the space that facilitated the tools, the equipment, the inspiration and the encouragement that Tesla needed to carry out his research in the best possible way.The architecture of the workshop is basically user experience design on a physical and spatial level. Space is the medium and the built structure act as the interface and the framework – the conduit – between humans and technology. The physical space is the one essential element that both can interact with, where people of the community, the engineers, programmers, artists, designers, makers and thinkers find new ways of using, and existing together with new ideas and technology.This framework is the hackerspace. In essence, a hackerspace is a community-led grassroots movement where democratic ideals are emphasized in the way it is used, organized and managed. It is an open workshop where the tools and knowledge are shared and co-managed between users in both the physical, as well as the digital, space. The hackerspace ultimately represents the democratization of the design process, where future collaborators can work together without prejudice and limitations.Holmsund Hackerspace supports the humanistic approach to digital sciences and how we use technology today, and in the future. For us as humans to make sense of new technology, we very much need a physical space as a frame of reference, as we are physical beings first and foremost. The hackerspace is the blank slate and the foundation on which you carry your inspiration beyond the walls of the structure. Much like Tesla did in Edison’s workshop back in the day.
|
15 |
Att skapa framgång och utveckling för hemmasittande ungdomar : En kvalitativ studie om hemmasittare i Umeå kommunNordström, Gunnar, Eriksson, Matilda January 2019 (has links)
Det sociala arbetet med hemmasittande ungdomar är något som blivit mer aktuellt på agendan i samhället under de senaste åren. Det har satts upp mål i både på lokal och nationell nivå i Sverige, samt på EU-nivå. De verksamheter som finns i Umeå kommun har visat på goda resultat gällande stöd för unga att ta sig tillbaka till samhället och ett mer självständigt liv. Syftet med studien är att undersöka arbetet kring hemmasittande ungdomar i Umeå kommun med fokus på framgångsfaktorer. Under arbetet med kunskapsbakgrunden framkom det att hemmasittare är en grupp som det inte finns alltför utbredd kunskap om. Sveriges kommuner och de enskilda skolorna sköter själv arbetet med gruppen utifrån nationella riktlinjer som de upplever bristfälliga. Det finns även en skev bild av vilka bakomliggande orsaker fenomenet har. För att få reda på de framgångsfaktorer som finns i arbetet med målgruppen så har intervjuer med professionella gjorts. De intervjupersonerna är anställda på ”Våga Växa” och ”Hikikomori”, vilka är två dagliga verksamheter för hemmasittande ungdomar, samt ”Social lots” vilket är en resurs som finns till stöd för målgruppen på deras väg mot utveckling. Resultatet visar att, för att en insats ska få ett positivt utfall hos ungdomen så krävs det ett bra engagemang från den professionella. Det är viktigt att ha ett tålamod och att inte ge upp på ungdomen i första taget. Om ungdomen slutar komma till verksamheten så bör man som professionell ta kontakt och vara tillmötesgående inför ungdomens behov.
|
16 |
Elektrifiering av personbilar på Tomtebo, Umeå : Electrifications of passenger cars at Tomtebo, UmeåAndersson, Victor January 2019 (has links)
In the future, new fuels will be sought to minimize the carbon footprint on Earth. With electric vehicles becoming a growing trend there is an annual increase in hybrid and electric cars, even electrified buses have become more convenient. The new electric vehicles will then be a load on the electricity grid when recharging is required, sometimes during the sensitive hours of the day where other power requirements are greater. The purpose of this thesis was to gain a deeper understanding of how the Swedish electricity grid is structured and also answer the questions if the area named Tomtebo will be able to handle an electrification of passenger cars, and also what the power forecast will look like. An excel model, developed by Sweco, is used for the calculations and later on there is an evaluation of this model if it can be applied to smaller areas and if any improvements can be made towards it. The electric car load on the electricity grid is based on three possible scenarios referred from a report by Sweco and using the excel model to calculate the power requirement of the three scenarios with different traffic works on electricity. Scenario one corresponds to today's electrification degree on traffic work, scenario two corresponds to double electrification degree on traffic work and in scenario three, a full electrification as well as a new traffic hierarchy with more public transports will be used, according to the report by Sweco, resulting in less power requirements for traffic. In all three scenarios, it is assumed that the electric car will be charged at night with a charging power of 2.3 kW, this corresponds to charging directly from power outlet. Tomtebo is a residential area that is being expanded and is expected to grow in the coming years and the population there are mostly younger families, which gives the probability of investment of a fossil-free passenger car increase. In order to estimate the proportion of electric cars for the area, Statistics Sweden and Region facts have been used to estimate the amount of cars at Tomtebo. In Umeå there is a total of 1,400 electric cars and 95 of these were likely to be at Tomtebo. Out of this amount there is plugin hybrids, PHEV, and pure electric cars, BEV, which gave a distribution 75/25 percent according to data from national statistics. With a known number of cars, an itinerary was required which could be probable around twenty kilometers. In the Excel model, values were applied for scenario one, which gave the power requirement for the 95 cars a total of 18 kW per hour. With a grid that has a total power up to 3.7 MW per hour then the cars' power requirements are a minimal burden towards it, furthermore an equivalent result came from both scenarios two and three. With these three results came the conclusion that with the amount of cars available there today no major load was done on the electricity grid and thus a greater number of cars were required. Umeå aims to reach 200,000 inhabitants by the year of 2050, which would then give Tomtebo 12,000 residents and this would result in an estimated 6,100 cars there. Of these with today's distribution there would then be 200 electric cars but since this scenario is so far ahead in the future it was assumed that all vehicles in 2050 would be an electric car, which then leads to it being fully electrified at Tomtebo. The 6,100 electric cars power provided 6 MW of total power demand for today's electricity grid, which means that it won’t work in the future. To find the breaking point for how many electric cars the gird can handle it was assumed that all Tomtebo's cars today, corresponding to 3,780 cars, would be electric cars and by moving the charge schedule to early morning, when the demand was much lower, the result gave that the grid could handle about that many cars. What is important to understand is that the electricity grid does not have a maximum ceiling for demand, but it all works about equilibrium where one strives for a consistent power balance on all iv hours of the day. If the consumers need more power then the electricity companies transfer it but an under-dimensioned infrastructure can put a stop to this which might be the case in the future. When the question whether Tomtebo's electricity grid can handle the load, the answer is that a full electrification of Tomtebo is entirely possible but that future investments are something that should be reviewed. This result from the excel model using the parameters and assumptions reflects the reality. The difficult thing about using the model in my opinion is the estimation of car numbers where in a city like Umeå where there does not exist any cameras or registers of which car type is moving where, which it does on others places, such as Gothenburg and Stockholm. Furthermore, there are thoughts about the design of the model as well also the question of the depth of battery but this is left out here but can be read under the relevant section. What controls how quickly a changeover from fossil-fueled to non-fossil vehicles is the result of instruments where subsidies and taxation come into focus, then of course laws and regulations. What makes it so difficult to estimate what the future will look like in theory is that tomorrow can have a new law leaving only non-fossil vehicles. / I framtiden eftersträvas nya drivmedel för att minimera klimatavtrycket på jorden. Med detta har eldrivna fordon blivit en växande trend där det syns en årlig ökning av personbilstyperna hybrid- samt elbilar, även elektrifierade bussar har blivit fler. De nya elfordonen kommer belasta elnätet då laddning krävs, ibland på dygnets allt känsligare timmar där övrigt effektbehovet är större. Syftet med detta examensarbete var att få en djupare förståelse i hur svenskt elnät är uppbyggt samt även besvara frågorna om området Tomtebo kommer klara av en elektrifiering av personbilar, och därtill, även hur effektprognosen för detta kommer se ut. För beräkningarna nyttjas en excelmodell framtagen av Sweco där en utvärdering om denna modell går applicera på mindre områden och om eventuella förbättringar kan göras. Elbilarnas belastning på elnätet ställs upp utifrån tre tilltänkta scenarion kopplade från en rapport av Sweco och med hjälp av excelmodellen beräknas effektbehovet eller belastningen fram. Excelmodellen behandlar dessa tre scenarion med olika trafikarbeten på el, där scenario ett motsvarar dagens elektrifieringsgrad på trafikarbetet, scenario två motsvarar dubbel elektrifieringsgrad på trafikarbetet och i scenario tre, en full elektrifiering samt också en ny trafikhierarki där man med hjälp av rapporten från Sweco menar att det kommer användas mer kollektivtrafik som resulterar i mindre effektbehov för trafiken. Det kommer i alla tre scenarion antas att elbilen laddas på natten av typen långsamladdning vilket då ger en laddningseffekt på 2.3 kW, detta motsvarar då laddning direkt från eluttaget. Tomtebo är ett bostadsområde som byggs ut och förväntas växa kommande år dessutom så är befolkningen där mest yngre familjer, med detta ges sannolikheten att chansen till en fossilfri personbil ökar. För att uppskatta andelen elbilar för området har SCB samt Regionfakta används och de gav att i Umeå finns totalt 1 400 elbilar och 95 av dessa uppskattades finnas på Tomtebo. Utifrån den mängden elbilar uppskattades mängden plugin hybrider, PHEV, samt rena elbilar, BEV, vilket gav en fördelning 75/25 procent. Med känt antal bilar krävdes en uppskattning av resväg vilket kunde uppskattas till två mil. I excelmodellen applicerades värden in för scenario ett vilket gav effektbehov för de 95 bilarna en total effekt på 18 kW per timme. Med ett nät som belastas med totala effekter upp mot 3.7 MW per timme så är bilarnas effektbehov en minimal belastning och ett likvärdigt resultat kom av både scenario två och tre. Med dessa tre resultat kom slutsatsen att med den mängd bilar som finns där idag kommer ingen större belastning ske på elnätet och därmed krävdes en större mängd bilar. Umeå har som kommunmål att 2050 uppnå 200 000 invånare vilket då skulle ge Tomtebo 12 000 invånare och detta skulle resultera i att det finns uppskattningsvis 6 100 bilar där. Av dessa med dagens fördelning skulle det då finnas 200 elbilar men då detta scenario är så långt fram i framtiden antogs att alla fordon år 2050 skulle vara en elbil vilket då leder till att det är fullt elektrifierat på Tomtebo. De 6 100 elbilarnas effekt gav 6 MW totalt effektbehov för dagens elnät vilket i framtiden mest troligt gör att det inte skulle klara av det. För att då finna brytpunkten för hur många elbilar som nätet klarar av antogs att Tomtebos alla bilar idag, motsvarande 3 780 stycken, skulle vara elbilar och genom att förflytta långsamladdningsschemat till tidigt morgon kunde ett resultat som tyder på att elnätet bör klara av ungefär så många bilar. ii Det som är viktigt att förstå är att elnätet inte har ett maximalt tak för belastning utan det hela handlar om jämvikt där man eftersträvar en jämn effektbalans på dygnets alla timmar. Behövs mer effekt hos konsument så överför elbolagen det men underdimensionerad infrastruktur kan sätta stopp för detta. På frågan om Tomtebos elnät klarar av belastningen så är svaret att en full elektrifiering av Tomtebo är fullt möjlig men att framtida investeringar är något som bör ses över. Angående excelmodellen kan man se att med de parametrar och antaganden som gjorts så ges ett resultat som speglar verkligheten. Det svåra med att använda modellen enligt min åsikt är uppskattandet av bilantal där det i en stad som Umeå inte existerar kameror eller kontroller kring vilken biltyp som rör sig var, vilket det gör på andra platser, exempelvis Göteborg och Stockholm. Vidare finns tankar kring utformning av modellen samt även fundering kring urladdningsdjup men detta tas inte upp här utan går att läsa under det relevanta avsnittet. Det som styr hur snabbt en omväxling från fossildrivna- till ickefossila fordon sker är till resultat av styrmedel där subventioner och beskattning kommer i fokus, sen självklart lagar och regler. Det som gör att det är så svårt att uppskatta hur framtiden kommer att se ut i teorin är att morgondagen kan ha en ny lag där endast ickefossila fordon skall existera.
|
17 |
Giftskåp eller byrålåda? : En studie av det slutna magasin 5 på Universitetsbiblioteket i Umeå.Holmgren, Wenke, Nilsson, Maria January 2012 (has links)
No description available.
|
18 |
Berggrundsmorfologiska studier över kustslätten och Norrlandsterrängen inom delar av Umeå kommun, norra NorrlandMiškovský, Karel January 1982 (has links)
The aim of this studv is to investigate interrelationships betweenbedrock relief and geological material. The area of investigation covers ca 350 km and is located in the Precambrian bedrock in the central part of Umeå commune, in northern Norrland. The boundary between two morphologically different types of landscape, the coastal plain (kustslätten) and the Norrland terrain (Norrlandsterrängen), crosses this area in a north-westerly direction.The study area's Precambrian bedrock has been mapped in detail by the author and the results are presented in a map at the scale of 1:50,000 together with a description. The occurring rock types have been studied with regard to their resistance against physical and chemical weathering. By relating recent research experience concerning Fennoscandia's palaeogeography, palaeoclimatology and isostasy, an appreciation is given of the character and strength of the forces of disintegration. Accordingly, it seems probable that chemical weathering was the dominant phenomenon during Silurian, Devonian, and even Carboniferous and Permian, whereas when the climate worsened significantly after the Tertiary period Fennoscandia's landscape was resculptured by glacial forces.During Tertiary and Quarternary times, Pennoscandia was twice uplifted and once loweredStatistical correlations between landscape relief, bedrock structure and rock variations, show that the highest sections of the landscape are dominated by resistant older granitoids, granitic mobilizate and veined gneisses, whereas the low-lying valleys and plains are characterized by the easily weathered biotite-plagioclase schists. Much suggests that the distinctive morphology of the coastal plain and Norrland terrain was initiated by bedrock structure and rock variations. As in some earlier works on Fennoscandia, this study attributes great importance to selective weathering in shaping the landscape. / digitalisering@umu
|
19 |
Utvecklingsprojekt för produktionsverktyg i kulturverksamhet : Database development in a cultural environmentHenriksson, Alexander January 2015 (has links)
Projektet visar hur man med relativt lite kunskap om programmering kan ta fram en lösning som både är cross-platform och enkel att underhålla och vidareutveckla med ytterligare funktioner i framtiden. Systemet är gjort i Filemaker Pro 13/14 som också är klienten för Mac OS X och används för mobila enheter via Filemaker Go 13/14. Personalen på kostymavdelningen på NorrlandsOperan har tidigare arbetat med en struktur där information och bilder kring produktionen sparats i olika Excel eller Word-dokument för att sen sparas på en gemensam filserver. Detta arbetssätt skapar problem kring dokumentation, att hitta information och att jobba mobilt. Lösningen är framtagen för att understödja personalen i deras arbete och följer en tydlig ordning med vilka objekt som är relaterade till vilka andra objekt. Det är lätt att hitta relevant information och att söka på flera olika parametrar för att hitta information. Det går att använda samma artister i flera olika produktioner för att behålla data som mått på artister och bilder på artister. Det finns möjlighet att söka på en eller flera artister och få en lista över vilka kostymer de ska använda sig av i föreställningen och i vilken scen kostymerna ska användas. / The project is an example of developing a relational database that is cross-platform and easy to maintain and develop in the future without a lot of programming knowledge. The system is created in Filemaker Pro 13/14 which also serves as the client for Mac OS X and the client for mobile devices is Filemaker Go 13/14. The employees at the costume department at NorrlandsOperan have in the past worked primarily with Word and Excel documents in a shared fileserver environment. Some problems with this kind of solution are regarding documentation, finding information and working on the go. The solution is inteded to give the employees a logical order in which to do regular processes involved in a production as well as to add relevant data to these processes. Searching for information is easy and flexible. The data about the performers in the production is easy to use in new productions and the data carries over from one production to the next. Another feature is the ability to search for costumes that a performer will use in a production and also to view information about which scene the costumes are being used.
|
20 |
Vintercykling i Umeå : Om faktorer som påverkar viljan att cykla till sitt arbete i Umeå under vinterhalvåretPersson, Lisa January 2013 (has links)
The aim of this study is to identify factors, which decide wheter you choose to commute with bicycle to work in the winterseason. The study is conducted in Umea, in the norhtern part of Sweden. The study is based on 509 answers from a webbased survey, conducted on municipal employees. The study has investigated which factors that affect different commuting groups from a gender perspective. The groups, which has been compared is motorists, wintercyclist and summercyclists. Further the study has analyzed the municipal policydocuments on winterroadmaintainance. The results are summed up around different kinds of maintenance at winterroads. A better snowclearance would induce more to choose the bicycle, which is a very important finding. As it comes to the policydocuments of Umea municipality, the maintainance of bicyclewinterroads of paths has been less prioritized the last years. The summercyclist is found to be the group, which is easiest to convert to wintercyclist, due to their longer travel time in the winterseason with other travelmodes than bicycle. The study has also found a differens of deciding factors between men and women.
|
Page generated in 0.0321 seconds