Ett effektivt underhållsarbete kräver en effektiv informationshantering, något som BIM i flertalet studier och i förekommande litteratur påpekats vara ett utmärkt verktyg för. Det stora problemet vid ett nyttjande av BIM i underhållsarbetet är att det, för det första, finns väldigt få studier i området, och för det andra, det finns ett stort antal frågetecken som behöver redas ut.Denna studie, som genomförts under VT2015, syftar till att undersöka vilka möjligheter det finns att nyttja BIM för planering och uppföljning av underhåll genom att se vilka mervärden som BIM kan skapa i underhållsarbetet samt hur den så viktiga informationen hanteras.Rapporten bygger på litteraturstudier om underhåll, BIM samt tidigare studier där BIM nyttjats i förvaltningen och en kortare beskrivning av ett urval tangerande teknologier och hjälpmedel. Dessutom har intervjuer med fyra företag utförts i syfte att se hur deras underhållsarbete utförs idag, vilka eventuella förbättringar som skulle vara önskvärda och hur detta kan kopplas till BIM. Samt för att kunna reda ut vad företagen vill få ut av BIM-användningen i underhållsarbetet, hur olika typer av information värderas i de olika företagen och hur informationen skall kunna hållas uppdaterad.Intervjuerna visade på ett underutnyttjande av underhållshistoriken för erfarenhetsåterföring till framtida planering av underhållsarbetet. Dessutom upplevde ett par av företagen att hanteringen av instruktioner var undermålig och att dokumenthanteringen skedde i pappersform, ett av företagen kunde till och med ge exempel på inaktuell och felaktig information. Här kan BIM nyttjas för att bättre koppla informationen till förvaltningsobjekten, framför allt om handhållna enheter nyttjas och enkel navigering underlättas med hjälp av till exempel QR-koder.Den stora nyttan som företagen förväntade sig från BIM var informationsmängden från modellen de ville åt. I övrigt är företagen skeptiska mot användandet och verkar inte benägna att ge sig in på att använda BIM i underhållsarbetet innan nytta har påvisats av någon annan.Det företagen däremot är överens om är behovet av att hålla informationen och modellerna uppdaterade. Hur detta skall göras och av vem är oklart, men stor oro finns att större projekt inom ramen för underhåll gör modellen inaktuell på kort tid. / Efficient maintenance requires effective information management, a task that several studies have shown that BIM can facilitate and promote. The main obstacle for the usage of BIM in maintenance work is, first of all, that there are few studies in this area of studies, and secondly, there are a few chinks that need to be sorted out before the technology is ready.This study took place during the spring of 2015 and is based on a literature study and interviews. The aim was to examine the possibilities of using BIM in the planning and monitoring of maintenance. The interviews shown that little of the information gathered through monitoring and experience was used for further use in planning of the maintenance work. Furthermore the handling of maintenance instructions was subject to concern with most of the work being conducted on paper and one of the interviews showed that the information could be obsolete due to previous maintenance. The handling of information could be improved by the use of BIM in conjunction to the use of navigational aids for the model, e.g. QR-codes, and handheld devices.The companies interviewed agreed on that the amount of information gathered in a BIM-model would be of good use in the maintenance work, but they were also careful to approach the use of BIM before its use has been made clear through studies. The interviews also identified the need to keep the information and the model up to date. By whom and how often is still questionable, but the amount of projects undertaken in the maintenance work could obsolete the model in a short time span.

På Nouryons anläggning i Stockvik, Sundsvall sker idag produktion inom specialkemi distribuerat över tre fabriker som tillverkar olika produkter. Då produktionen sker genom avancerade processer och under utmanande förutsättningar ställs höga krav på produktionens utrustning. För att kunna leverera så hög andel tillgänglig tid som möjligt krävs välutvecklade system och metoder för hur utrustningen ska underhållas. På Nouryon ansvarar den centrala underhållsorganisationen för underhållet av de tre fabrikerna. Det stora ansvarområdet och komplexa förutsättningar gör området intressant att undersöka. Därför har detta arbete syftat till att identifiera förbättringsområden inom underhållsfunktionen genom först en mognadsmodell som följts av en revision. Båda dessa har utgått från begreppet driftsäkerhet som kan beskrivas som en utrustnings förmåga att leverera önskad funktion. Mognadsmodellen har gjorts i syfte att identifiera mognadsgraden i organisationen och jämföra den mot Nouryons egna mognadsbedömning. Revisionen har avgränsats till att utvärdera underhållsfunktionen inom de tre områdena; tillgångar och information, organisation och arbetsprocess. Mognadsmodellen visade att Nouryon inom många områden har en mogen underhållsorganisation, vilket i stort sett stämmer överens med deras egna bedömning. Genom revisionen kunde ett antal förbättringsområden identifieras som till stor del sammanföll med resultatet från mognadsmodellen. De största förbättringsområdena som identifierades var: • Uppdatera och prioritera rutiner för konditionsbaserat underhåll• Öka användningen av KPIer som kopplar samman underhåll och produktion, till exempel MTBF, MTTR etc.• Definiera kompetenskrav för utförande av arbeten• Utveckla planer för hur kompetenser ska utvecklas• Arbeta mer aktivt med feedback och informationsförmedling i arbetsprocesser En av de slutsatser som kunde dras från revisionen var att flera av de uppmärksammade förbättringsområdena kunde härledas till organisationens förmåga att införa nya rutiner. Därför utvecklades ett verktyg som kan användas som stöd i förändringsprocesser när nya rutiner ska införas. Detta genom att samla all relaterad information kring ett införande på ett och samma ställe samt bidra till att planering, återkoppling och repetition faktiskt utförs och inte faller i glömska. Verktyget syftar till att fungera som en samlingsplats för alla som är involverade i en ny rutin genom att från start tydliggöra mål och syfte med rutinen och samtidigt definiera ansvarsområden och kommunikationskanaler. / The Nouryon facility located in Stockvik, Sundsvall produces specialty chemicals distributed over three factories with different production. All production are dependent on advanced processes and the challenging conditions puts rigorous requirements on the equipment. To be able to deliver the highest amount of available time, well-established systems and methods regarding the maintenance of the equipment are required. At Nouryon a central maintenance organization operates, which is responsible for the over-all maintenance of the three factories. This substantial field and its complex conditions opens up for an interesting area of research. Therefore, the aim of this report is to identify areas of improvement within the maintenance function by constructing a maturity-model followed up by an audit. Both methods have been based on the concept of operational reliability, which can be described as the ability of an equipment to deliver the required function. The maturity model has been conducted in order to identify the degree of maturity in the organization and compare it against Nouryon’s own maturity assessment. The audit has been limited to evaluating the maintenance function within the three areas: Assets and Information, Organization and Work Process. The maturity model has shown that Nouryon has a mature maintenance organization in many areas, which generally matches their own evaluation. Through the audit, several areas of improvement could be identified that largely coincided with the results from the maturity model. The main areas of improvement identified were: • Prioritize and update routines for condition based maintenance• Increase the use of KPI’s that links maintenance work with production for example, MTBF and MTTR etc.• Define what skills are required to perform specific work tasks• Develop plans for how competencies are to be developed• Work with inclusion and involvement in work processes through feedback and clearer information One of the conclusions that could be drawn from the audit was that several of the areas of improvement identified could be linked to the organization’s ability to introduce new routines. Therefore, a tool was developed that can be used as a support in the changing process when new routines are to be introduced. This by establishing routines for planning, feedback and repetition as well as clearly define stakeholders and responsibilities. By gathering all information related to a change in one place the routine becomes more available, which in turn increases the chances of having a successful and long-term change.

Byggbranschen anses vara en konservativ bransch som är trög att implementera nya innovationer i sina olika faser. Det kan bero på att ingen vågar ta steget och det inväntas resultat ifrån den som faktiskt vågade. Därför går det sakta framåt med utvecklingen av tjänster och programvaror. Ordet BIM, byggnadsinformationsmodellering, har länge funnits i luften i branschen och flera aktörer har fått förståelse för dess utvecklingsmöjlighet. Det effektiviserar i projekteringen och samlar stora mängder information i en samlad modell. Undersökningar har gjorts på BIMs påverkan i projektering men inte lika mycket har gjorts i förvaltningsfasen. Förvaltningen är trots allt den fasen som är majoritet av livslängden på en byggnad. Nyfikenheten växer i byggbranschen och insikt i vilka möjligheter som kan erbjudas har diskuterats, men i praktiken är användningen i sitt första skede. Den här studiens syfte är att undersöka huruvida BIM kan påverka förvaltningen, specifikt underhållsarbete, och dess utvecklingsmöjlighet. Studien utgår från teoretiska begrepp som lägger grunden till undersökning om hur underhåll påverkas av BIM. Studien har genomförts genom en litteraturstudie som har jämförts med fem semistrukturerade intervjuer med personer berörda av ämnet. De intervjuades roller är fastighetsägare, förvaltare, projektledare och BIM specialister. Studien har identifierat en vision hur BIM kan fungera i förvaltningsskedet, men som inte är helt möjligt idag på grund av det hinder som finns vid implementeringen. Trots det använder företag liknande programvaror och nyttor som BIM. Företagen har olika syn på hur BIM kan hjälpa till vid implementering inom underhåll. Studien redovisar de fördelar och de hinder som finns vid implementeringen vid förvaltning och underhåll med en koppling till hållbarhet. Det tas upp hur viktigt informationshanteringen är vid underhållsplanering samt problem som uppstår. Resultatet visar på att en utveckling på marknaden måste göras samt hur viktigt samarbete i en organisation är. / The construction industry is considered a conservative industry that is slow to implement new innovations in its various phases. This may be because no one dares to take the step and results are expected from those who actually dared. Therefore, the development of services and software is progressing slowly. The word BIM, building information modeling, has long been in the air in the industry and several players have gained an understanding of its development potential. It streamlines planning execution and gathers large amounts of information in a single model. Investigations have been made of BIM's impact in planning, but not as much has been done in the management phase. After all, management is the phase that is the majority of the lifespan of a building. Curiosity is growing in the construction industry and insight into what opportunities can be offered has been discussed, but in practice the use is in its first stages. The purpose of this study is to investigate whether BIM can affect management, specific maintenance work, and its development potential. The study is based on theoretical concepts that lay the foundation for research on how maintenance is affected by BIM. The study was conducted through a literature study that was compared with five semi-structured interviews with people affected by the subject. The roles of the interviewees are property owners, managers, project managers and BIM specialists. The study has identified a vision of how BIM can function in the management phase, but is not entirely possible today due to the obstacles that exist in the implementation. Nevertheless, companies use similar software and benefits as BIM. The companies have different views on how BIM can help with implementation in maintenance. The study reports the advantages and obstacles that exist in the implementation of management and maintenance with a connection to sustainability. It addresses the importance of information management in maintenance planning and problems that arise. The results show that a development in the market must be made and how important cooperation in an organization is.

Digitaliseringen inom industrin medför ett antal utmaningar där manuella tillståndskontroller övergår till digitaliserade mätningar. Utmaningarna som uppstår med det nya arbetssättet är vilken data som ska samlas in samt hur den genererade data ska analyseras. Syftet med detta examensarbete är att förslå åtgärder för att effektivisera och implementera Industri 4.0 (Smart Maintenance) genom prediktivt underhåll på Scania. Således uppnås en mer kostnadseffektiv verksamhet samtidigt som det bidrar till att skapa ett hållbarare företag. Detta genom att utnyttja komponenters fulla livslängd och inte utföra onödigt underhåll. Det prediktiva underhållet kommer medföra en högre tillgänglighet och tillförlitlighet inom maskinparken på Scanias cylinderhuvudlinje. För att implementera underhållsstrategin i examensarbetet så används en mjukvara som skapats av styrsystems leverantör FANUC. Mjukvaran är ett mätverktyg som heter Servo Viewer och kan mäta maskinens status genom att avläsa procentsatsen utav den totala mängden vridmoment som bildas samt positionsfel under maskinens körning. Ett arbetssätt för att automatisera analysering av data som hämtas ifrån Servo Viewer är att mätningarna samlas i databasen MT-LINKi för att sedan kunna analyseras av ett program FANUC AI Servo Monitor. Den slutsats som kan dras av arbetet är att det går att använda FANUC Servo Viewer till att avläsa maskinens kondition och därmed prediktera när underhåll behöver utföras eftersom det går att avläsa avvikande faktorer under mätningarna. Vid dessa faktorer går det att sätta triggers som kommer larma i systemet när maskinen överstiger dem. De komponenter som mjukvaran kommer varna systemet för är alla komponenter som har en påverkande faktor på fleroperationsmaskinen. Dessa komponenter kan vara allt från kulskruvar, linjärstyrning, pulsgivare, remmar, servomotorer och servokort. Men arbetet är inte ett färdigt koncept i sig, det behövs fler mätningar över tid för att kunna skapa ett tydligare normalläge samt identifiera felutvecklingskurvor för att ställa in triggers i mjukvaran. Eftersom analys och insamling av mätdata blev mer tidkrävande än planerat så har ej utvärderingen av MT-LINKi samt AI Servo Monitor utförts och en vidare beskrivning av arbetet har lämnats. / Digitalization in the manufacturing industry involves many challenges due to moving from manual controls towards digitalized condition monitoring. The challenges that occur with the new way of working is what data should be collected and how it should be analyzed. This thesis aims to streamline the industry and implement Industry 4.0 and Smart Maintenance through predictive maintenance in Scania. In this way a more cost-effective business is achieved at the same time as it contributes to creating a more sustainable company. The predictive maintenance will lead to a higher availability and reliability within the machine park at Scania´s cylinder head line. To be able to implement the maintenance strategy a software created by FANUC, the system supplier, is used. The software is a measuring tool called Servo Viewer and it can analyze the status of the machine by measuring the percentage of the total amount of torque that is available and the position error while the machine is running. The thesis also aims to investigate how to automatize the measurements within a database called MT-LINKi and later be analyzed by a software called AI Servo Monitor. The conclusion that can be drawn from the thesis is that it is possible to use FANUC Servo Viewer to measure the condition of the machine and therefore being able to predict when the maintenance needs to be performed as it is possible to read deviating factors during the measurements. With these factors it is possible to set triggers that will alarm the system when the machine exceeds them. Some of the components that will be possible to monitor condition for, are ball screws, linear control, encoders, belts, servomotors and servo cards. However the work isn’t not a complete concept in itself, more measurements are needed to be performed over time to create a normal situation and identify error development graphs to set the triggers in the software. As analysis and collection of measurement data became more time consuming than planned, the evaluation of MT-LINKi and AI Servo Monitor has not been performed and a further description of the work has been provided.

Bakgrund: Gränsdragningen kring vad som ska klassas som en underhåll- en investeringsåtgärdavseende fastigheter har ändrats under åren. Införandet av IFRS ändrade regelverket från att baseraspå regler till att baseras på principer. Principbaserade regelverk har ett naturligt tolkningsutrymme.Ideella organisationer rekommenderar ytterligare information för att komplettera den regelverketkravställer. En branschförening har tagit fram Best Practise Recommendations som ettkompletterande tillvägagångssätt för fastighetsbolagen att öka sin transparens mot investeraren.Specifikt rörande investeringar i det befintliga beståndet. Syfte: Detta examensarbete syftar till att undersöka hur ett antal noterade fastighetsbolag definieraroch presenterar sina underhålls- och investeringskostnader i sina årsredovisningar. Undersökningengörs för att kunna jämföras med definitioner av begreppen underhåll och investeringar, IFRSbestämmelser och rekommendationer givna av branschorganisationer. Metod: Empirin inhämtades genom att undersöka urvalets årsredovisningar. Årsredovisningarnagranskades i sin helhet men undersökningen omfattade främst den finansiella informationen som finnsatt tillgå i resultaträkningen, balansräkningen och de tillhörande noterna. I övrigt har relevantbakgrundsfakta och teorier samlats in från adekvata studier och artiklar och sammanställts somreferensram. Slutsatser: Trots att företagen bedriver liknande verksamheter i samma bransch och följer sammaregelverk skiljer sig definitionen av underhållskostnader och hur de redovisas. Alla fastighetsbolagenhar följt IFRS regelverk men ej tillämpat de presenterade rekommendationer vad gällertilläggsupplysningar om investeringar. / Background: What is to be classified as a maintenance or investment measure regarding real estatehas changed over the years. Due to the implementation of IFRS the regulations shifted to be basedupon principles and therefore it has a natural scope for interpretation. One association has developedBest Practice Recommendations as a complementary approach for real estate companies to increasetheir transparency towards the investor. Specifically concerning investments in the existing stock. Objective: This paper aims to investigate how a few listed real estate companies define and presenttheir maintenance and investment costs in their annual reports. The study is conducted to be able tocompare with the definitions, the IFRS provision and recommendations. Method: The information was obtained by examining the samples annual reports. The annual reportswere examined in their entirety, but the examination mainly included the financial informationavailable in the income statement, balance sheet and the accompanying notes. In other respects,relevant background facts and theories have been collected from adequate studies and articles andcompiled as a frame of reference. As the purpose of this study was to examine and review theinformation that is available to all investors, we exclusively used the real estate companies' annualreports. The information in these financial reports is the same as that provided by an investor based onthe demarcation of the study. Conclusions: This essay shows that of the studied real estate companies, the additional informationabout maintenance costs was variable or non-existent. Even though companies conduct similaractivities in the same industry and follow the same regulations, the definition of maintenance costsand how they are reported differs. All real estate companies have complied with IFRS regulations buthave not applied the presented recommendations regarding additional information on investments.

Underhåll har vanligtvis ansetts öka stopptiden och kostnaderna för industriföretag. Ett effektivt utformat underhåll kan dock minska företagens kostnader samtidigt som produktiviteten ökar. Ett sätt att effektivisera underhållet är att införa operatörsunderhåll där underhållsåtgärder delas mellan operatörer och underhållstekniker. En sådan uppdelning ökar driftsäkerheten genom att underhållstekniker kan fokusera mer på förbättrande underhåll samtidigt som operatörer kan upptäcka och åtgärda fel vilket minskar antalet haverier. I det här examensarbetet har en undersökning av att dela upp underhållsåtgärder mellan operatörer och underhållstekniker gjorts på Scania Oskarshamn. Intervjuer har genomförts på två olika avdelningar, Täcklack och Montering, och svaren har jämförts med varandra. Syftet med att välja två olika avdelningar är att undersöka om det finns några väsentliga skillnader internt i hur processen och slöserier ser ut när underhållsåtgärder delas mellan operatörer och underhållstekniker. Intervjuerna syftar även till att kartlägga nuläget i jämförelse med hur det var innan uppdelningen. Examensarbetet presenterar förbättringsförslag vad gäller arbetssätt och nödvändiga kunskaper för att erhålla ett effektivare operatörsunderhåll. Förbättringsförslagen kan bidra till en ökad driftsäkerhet och eliminering av slöserier i enlighet med Lean. Några förbättringsförslag är till exempel att utbilda operatörer i underhållssystemet för enklare avrapportering, utforma en lista på var maskinerna oftast brukar vara smutsiga och var det är besvärligt att rengöra, utbilda operatörer i självständiga inspektioner och inrätta tvärfunktionella grupper för att tillsammans dra nytta av varandras kompetenser och lösa problem.

The purpose of this study is to evaluate the use of OEE as a key performance indicator in the sawmill industry to achieve a reliable plant that is cost effective and resource efficient. By examining how OEE is used in sawmills, and what underlying factors affect OEE, an understanding is given of how the use of OEE can be improved. The overall question in this work is thus the following: How has the sawmill, in this case Moelven Valåsen, implemented OEE? What are the shortcomings and how can these be remedied? The study has shown that the maintenance function should utilize leading and lagging key performance indicators and with these key performance indicators as a basis, overall equipment effectiveness (OEE) can be evaluated and used as a driver for continuous improvement. It is emphasized that when measuring OEE it is important to measure all its input parameters correctly to get maximum value out of OEE. Furthermore, it is stated that low values of OEE need not necessarily be negative, instead the key performance indicator should be used as a benchmark. However, a stable value of OEE is a prerequisite for work with continuous improvements. Thus, the maintenance function must strive to minimize sporadic OEE values to provide a good basis for improvement activities. The use of the key performance indicators that measure maintenance efficiency and production efficiency are deemed to be relevant in the sawmill industry and are a prerequisite for a reliable plant. This in turn is a starting point for the future implementation of Industry 4.0 in the sawmill industry. / Syftet med detta arbete är att utvärdera användningen av OEE som nyckeltal i sågverksindustrin för att uppnå en pålitlig och driftsäker anläggning som är kostnads- och resurseffektiv. Genom att undersöka hur OEE används i sågverk, samt vilka underliggande faktorer som påverkar OEE, ges förståelse om hur användning kan förbättras. Den övergripande frågeställningen i detta arbete är således följande: Hur har sågverk, i detta fall Moelven Valåsen, implementerat OEE? Vilka brister finns och hur kan dessa åtgärdas? Arbetet har visat att underhållsfunktionen bör förhålla sig till ledande och släpande nyckeltal och med dessa nyckeltal som grund kan overall equipment effectiveness (OEE) utvärderas och användas som drivare till ständiga förbättringar. Det understryks att vid mätning av OEE är det viktigt att mäta alla dess ingående parametrar på ett korrekt vis för att få ut maximalt värde ur OEE. Vidare konstateras det att låga värden på OEE inte nödvändigtvis behöver vara negativt, istället bör nyckeltalet användas som ett referensvärde. Dock är ett stabilt värde på OEE en förutsättning för arbete med ständiga förbättringar. Således behöver underhållsfunktionen sträva efter att minimera sporadiska OEE-värden för att ge god grund till förbättringsaktiviteter. Användning av nyckeltal som mäter underhållseffektivitet och produktionseffektivitet är relevanta i sågverksindustrin och en förutsättning för en pålitlig och driftsäker anläggning, vilket i sin tur är en utgångspunkt för framtidens implementering av industri 4.0 i sågverksindustrin.

Underhåll har alltid varit viktigt för industriella företag, med nya teknologier som prediktivt underhåll på väg fram. Insamlad sensordata och annan data används för att förbättra underhållet och för att minska kostnader och öka konkurrenskraften för företaget. Små och medelstora företag (SME) är viktiga för ekonomin, med 99 % av alla företag i Europa betraktade som SMEs idag. Det är viktigt att små och medelstora företag också inkluderas i implementeringen av prediktivt underhåll på grund av deras stora antal och betydelse för ekonomin. Syftet med denna avhandling har varit att undersöka utmaningar i implementering för SME som vill använda prediktivt underhåll. Problemet har varit att identifiera utmaningar och möjliga alternativ för mindre företag genom att utvärdera och jämföra flera maskininlärningsalgoritmer. Problemet som undersökts i avhandlingen har varit att identifiera en maskininlärningsalgoritm som optimerar både prestanda och resursanvändning. Genom att göra prediktivt underhåll mer tillgängligt för SME kan de också dra nytta av minskade driftskostnader, förlängd livslängd på sin utrustning och förbli konkurrenskraftiga i framtiden. Fem maskininlärningsmodeller tränades och testades. Algoritmen som presterade bäst var XGBoost, med Random Forest som en nära utmanare. Om resurserna är mycket begränsade presterar Decision Trees bäst av de enklare modellerna. / Maintenance has always been an important aspect for industrial companies, with new technologies allowing for predictive maintenance to be an option. Collected sensor data, and other data, can in this case be used to improve maintenance to reduce costs and increase competitiveness for the company. Small and medium-sized enterprises (SMEs) are important to the economy with 99% of all businesses in Europe being considered an SME. It’s important for small and mediumsized companies to also be included in the implementations of predictive maintenance due to their great number and importance to the economy. The aim of this thesis has been to investigate implementation challenges for SMEs that want to use predictive maintenance. The problem has been to identify challenges and possible options for smaller companies by evaluating and comparing several machine learning algorithms. The problem investigated in this thesis is identifying a machine learning algorithm that optimizes both performance and resource use. By making predictive maintenance more approachable for SMEs, they can also benefit from a reduction in operational costs, extended lifespan of their equipment and remain competitive in the future. Five machine learning models underwent training and testing. The algorithm that performed best was XGBoost, with Random Forest being a close contender. However, if resources are very limited, Decision Trees perform best out of the simpler models.

Switches, which are critical components of the Swedish railway, have a neglected maintenance cost that is three times as high as their current annual maintenance cost. Between 2017 and 2018, switches’ reported faults increased by 38 % and about one-third of them caused delays on the regular railway traffic. The purpose of this master thesis is to present recommendations of how condition-based maintenance could reduce the occurrence of faults in railway switches that affects the regular railway traffic. Condition-based maintenance is a cost-effective strategy designed to monitor and plan maintenance according to the condition of a device and is suitable for remote-controlled monitoring. To fulfill the purpose the thesis was divided into three milestones that were accomplished by applying the problem-solving method DMAIC (Define, Measure, Analyse, Improve and Control). The first milestone included the Define and Measure steps and aimed to investigate which fault caused the largest number of delay minutes per fault. Different categories of causes that affects the railway traffic were analysed. Among them, Material-weakening/Aging and Broken component resulted in many faults and delay minutes. The faults were sorted into groups at component level. Faults caused by Gearbox were identified as those causing the largest delays in the railway traffic. The result from the first milestone with the Define and Measure steps were then used for the second milestone. The second milestone included the Analyse step where it was investigated if the identified faults in Gearbox could be foreseen. This investigation was first conducted through the analysis of alarms recorded in one of Trafikverket’s databases. A graphical analysis of the data showed that no relationship could be identified between the faults in Gearbox and the recorded alarms of the database. Then, it was investigated if faults in Gearbox could be foreseen using statistical process control charts based on switching time. Statistical process control monitors a process using real time data. However, in this thesis we used historical data from 2018 to perform our analysis. The available data had deficiencies in quality due to truncation of the switching time. The truncation meant that the decimals were removed. The control charts issued out-of-control situations where the existing database did not record any alarm. Moreover, data on the switching time of several switches showed significant autocorrelation that affects the calculation of the control limits. However, the results appeared complex to interpret most likely because of the truncation and the autocorrelation of the data. A further graphical analysis of the switching time and the mean of the switching time indicated that 69 % of the switches had a probable relationship between faults in Gearbox and switching time. The third milestone included the Improve and Control steps and provided recommendations of how to reduce the occurrence of faults in switches. The analysis conducted in the previous milestones led to the following recommendations: Increase measurement accuracy when measuring switching time, Establish control charts for the switching time based on statistical process control and explain potential causes of the observed autocorrelation, and Improve reporting procedures of faults in the database. / Spårväxlar, som är en kritisk komponent på den svenska järnvägen, har ett eftersatt underhållsbehov som motsvarar en kostnad som är tre gånger större än den årliga underhållskostnaden. Från 2017 till 2018 ökade rapporteringen av funktionsfel i spårväxlar med 38 % och ungefär en tredjedel av funktionsfelen var tågstörande fel som orsakar merförseningar i tågtrafiken. Syftet med examensarbetet är att presentera rekommendationer för hur uppkomsten av tågstörande fel i spårväxlar kan reduceras genom tillståndsbaserat underhåll. Tillståndsbaserat underhåll är en kostnadseffektiv strategi som ämnar att övervaka och planera underhållsåtgärder efter tillståndet i enheten och är lämplig vid fjärrstyrd övervakning. För att uppfylla examensarbetets syfte delades projektet upp i tre delmål som besvarades genom tillämpning av problemlösningsmetoden DMAIC (Define, Measure, Analyse, Improve och Control). Det första delmålet innefattade stegen Define och Measure och ämnade undersöka vilket funktionsfel som orsakat flest antal merförseningsminuter per fel. Orsakskategorier till tågstörande fel analyserades där Materialutmattning/Åldrande samt Komponent trasig hade ett stort antal tågstörande fel och merförseningsminuter. Orsakskategorierna bröts ner till komponentnivå varav funktionsfel i Växellåda identifierades att orsaka flest antal merförseningsminuter per fel. Resultatet från Delmål 1 samt de två stegen Define och Measure användes därefter till Delmål 2. Det andra delmålet innefattade steget Analyse och ämnade att undersöka om det identifierade funktionsfelet i Växellåda kunde förutspås. Detta undersöktes genom larm från en av Trafikverkets befintliga databaser. Utifrån en grafisk analys av larmen kunde inget samband identifieras mellan funktionsfelet i Växellåda och larm från databasen. Därför undersöktes istället om funktionsfel i Växellåda kunde förutspås genom styrdiagram baserat på omläggningstid. Statistisk processtyrning är lämpligt vid övervakning av processer i realtid, men i detta examensarbetes analys användes historisk data från 2018. Den tillgängliga data hade brister i kvalitet till följd av trunkering av omläggningstiden. Trunkeringen innebar att decimalerna har avlägsnats. I styrdiagrammen påvisades larm där den befintliga databasen inte innehöll larm. Dessutom påvisade data på omläggningstiden från flera spårväxlar signifikant autokorrelation vilket påverkar beräkning av styrgränserna. Resultatet var således svårt att tolka på grund av trunkering och autokorrelerade data. Grafisk analys av omläggningstider och medelvärdet av omläggningstiderna indikerade att 69 % av spårväxlarna hade ett troligt samband mellan funktionsfel i Växellåda och omläggningstiden. Det tredje delmålet innefattade stegen Improve och Control och ämnade att upprätta rekommendationer för hur uppkomsten av funktionsfel i spårväxlar kan reduceras. Analysen i föregående delmål resulterade i följande rekommendationer:       • Öka mätnoggrannheten vid mätning av omläggningstid,       • Upprätta styrdiagram för omläggningstiden utifrån statistisk processtyrning och identifiera orsaken till autokorrelerade data, och       • Förbättra inrapportering av funktionsfel.

No description available.