Följande avhandlingsarbete har utförts som en fallstudie på BillerudKorsnäs tillsammans med en litteraturstudie som har gett upphov till den teoretiska referensram som grundläggande lagt grunden för mätstrukturen Key Performance Indicators (KPI) utformad för underhållsorganisationen. Vidare har datainsamling i form av intern och extern benchmarking tillsammans med dokumentstudier, semistrukturerade intervjuer och strukturerade observationer genomförts för att få en fullständig redogörelse för den aktuella situationen i enlighet med riktlinjerna för examensarbete på högskolenivå. Examensarbetet täcker ämnet för underhållsteknik och syftar till att kartlägga underhållsstrategin för att kunna utforma en Key Performance Indikator (KPI: s) mätstruktur för BillerudKorsnäs. Examensarbetet ger därefter upphov till analysavsnittet som med stöd av den teoretiska referensramen redogör för det förbättringsförslag och framtida rekommendationer att belysa för ett underhåll och driftsäkerhet i världsklass. Studien framställer underhållsverksamheten med utgångspunkt från svensk standard och en ledande och eftersläpande mätetalsstruktur som vetenskapligt underlag. Detta har resulterat i en tydligt definierat underhållsstrategi med nyckeltalsprestationer för en underhållsorganisation där underhållstrategin är kopplad till företagets vision och strategi. Frågeställningen som är kopplad till problemformuleringen genomsyrar arbetet och handlar om att redogöra för hur man kan anknyta till underhållstrategin och redogöra för vilka KPI:er som skall redovisas, för att skapa en effektiv och produktiv underhållsverksamhet som arbetar i enlighet med de mål man satt upp på BillerudKorsnäs- Sulfatfabrik. Resultatet från det bedrivna arbetet visar att KPI-strukturen inte är i enlighet med den underhållstrategi BillerudKorsnäs på koncernnivå fastställt, vidare så påvisar nyckeltalen inte ett effektmätetal relevant för underhållsverksamheten och fabriksledningen. Genom förbättringsförslaget som föreslås tas en ny KPI-struktur fram som ger en mätbarhet till underhållsverksamheten och är kopplad till BillerudKorsnäs vision och strategi för ”Bästa arbetsätt” inom underhåll och driftsäkerhet i världsklass. / The following thesis work has been carried out as a case study at BillerudKorsnäs together with a literature study which has given rise to the theoretical frame of reference which fundamentally laid the foundation for the Key Performance Indicators (KPI’s) measurement structure designed for the company. Furthermore, data collection in the form of internal and external benchmarking together with document studies, semi-structured interviews and structured observations has been carried out in order to get a complete view of the current situation as possible in accordance with the guidelines for scientific research approach. The research covers the subject area of ​​maintenance technology and aims to map the maintenance strategy to be able to design a (KPI’s) measurement structure for BillerudKorsnäs maintenance organization. The thesis then gives rise to the analysis section which, with the support of the theoretical frame of reference, describes the improvement proposals and future recommendations to elucidate world-class maintenance and reliability. The study presents maintenance operations based on Swedish standards and “leading and lagging” measurement structure as a scientific basis. This has resulted in a defined metric structure with key performance measures for a maintenance organization where the maintenance strategy is connected to the company's vision and strategy. The question linked to the problem formulation permeates the research and is about explaining how to link to the maintenance strategy and describing which KPIs are to be reported, in order to create an efficient and productive maintenance organization that functions in accordance to the maintenance goals set on BillerudKorsnäs- Sulfatfabrik. The results of the conducted research show that the KPI- structure has not been established in accordance with BillerudKorsnäs' maintenance strategy at a cooperation level, furthermore, the key figures do not show an effect metric relevant to the maintenance operations and the factory management. The proposed improvement proposal proposes a new KPI- structure that provides measurability to the industrial maintenance operation and is symmetrical with BillerudKorsnäs vision and strategy for "Best working methods" in world-class maintenance and reliability.

Under litteraturstudierna fick författarna en uppfattning om att järnvägsbranschen är präglad av en hel del problematik som visat sig i ett flertal brister. Flera större omorganiseringar hade skapat en bransch med otydliga ansvarsgränser och otydliga roller med en mängd utdragna rättsliga tvister mellan beställare och entreprenörer som följd. Stämningen beskrevs som dyster och kompromisser mellan järnvägsaktörer förekom inte i den mån som behövdes, utan aktörerna tänkte mest på sin egen verksamhet. En ändring behövdes. Rapporten är begränsad till tre nyckelaktörer med koppling till järnvägsunderhåll: beställare, entreprenör och trafikutövare. Fokus har lagts på det alltför förekommande avhjälpande underhållet, som visar sig i form av trafikstörningar och trafikstopp. I samma veva uppstod en insikt om att behovet att föra in förebyggande underhåll i större omfattning var stort. Med tanke på de kunskaper författarna införskaffat sig under sin utbildning gällande förebyggande underhåll, var det lite av en chock att upptäcka hur underhållet på järnvägen sköts tidigare. Järnvägsaktörer med olika verksamheter på järnvägen, är formellt oberoende av varandra för att uppnå en fungerande järnväg och därmed en utökad samverkan. Dialog och samverkan var två nyckelord som ofta förekom och en idé om att införa rutiner för en utökad samverkan i form av dialog, antogs kunna vara början till en lösning på problematiken.  När arbetet med rapporten fortlöpte, upptäckte författarna att järnvägsbranschen är en bransch under en pågående förnyelse. Ett förbättringsarbete pågår i form av renodlade roller på riksdagens beslut nu i år och Forum för Framkomlighet (FFF) är ett forum som arbetar för just en utökad samverkan. I forumet träffas beställare, entreprenörer och trafikutövare för att genom dialog uppnå en utökad samverkan, där det första mötet inträffade i april nu i år.  En hel del har hänt under rapportens gång och författarna har utvecklat en samverkansstrategi i bästa mån utefter befintliga förutsättningar för att strategin ska vara applicerbar. Strategin är uppdelad i tre faser för att införas successivt, där Fas 3 innebär en samverkan över ett helt distrikt. Det om något, är en total samverkan. / During the writers literature study they received a clearer perception of the problematics that is embossed in the Railway industry. Several larger reorganisations had created an industry with unclear responsibilities and unclear roles resulting in several protracted litigations between the client and the contractor. The mood was described as bleak and compromises between the operators did not occur by the necessary means, the operators mostly considered only their own activities in the industry. A change had to be done. This report is limited to three key operators with connections to the maintenance on the railway. These key operators are: the client, the contractor and the transport operator. The report focuses on the all too reoccurring corrective maintenance those results in traffic-disturbances and traffic-stops. In the same time an insight occurred that a large need for implementing a preventive maintenance on a larger scale existed. Considering the knowledge the writers had acquired during their education about preventive maintenance, it slightly shocked them to see how the railway maintenance was carried out on the railway. Different operators in different organisations on the railway are dependant of each other to accomplish a functional railway, thus an increased interaction between the operators is achievable. Dialogue and interaction were two keywords that often reoccurred and the idea to, by an increased dialogue, introduce routines for an extended interaction was considered being a first step to solving the issues that exists on the railway. During the writers work on this report, they discovered that the railway industry is an industry under renewal. A process for improvement is currently going on, in the form of purer roles which was carried on after a decision was made by the Parliament of Sweden. The Forum for Accessibility (FFF) is a forum, which had their first meeting in April this year, they are currently working on increasing the interaction on the railway. In this forum the client, contractors and transport operators form a dialogue to achieve this increased interaction between one and another. A lot has happened during the writers work on this report and they have developed an interaction-strategy in the best way possible to make this strategy applicable considering the current conditions on the railway today.

Industriellt underhåll har upplevt en utveckling från det ursprungliga akuta avhjälpande underhållet till dagens möjligheter till underhåll baserat på data, så kallat tillståndsbaserat underhåll (CBM). För CBM genomförs endast underhåll vid behov och detta bestäms av aktuell data från den studerade utrustningen. Onödigt underhåll minimeras och antalet plötsliga haverier minskar. Utvecklingen mot Internet of Things (IoT) ger upphov till en stor mängd data som potentiellt kan användas vid CBM-underhåll. En utmaning uppstår dock i att identifiera sådan data och hur denna data kan användas. Denna studie har syftat till att undersöka hur sådan data kan identifieras och hur den kan tänkas användas vid CBM-underhåll. Studien har utförts tillsammans med Quant i Karlskrona där Quant genomför alla underhållsrelaterade aktiviteter åt ABB High Voltage Cables, ett industriföretag som tillverkar högspänningskablar. Arbetet har utgått från tre frågeställningar som har syftat till att: Identifiera datavariabler som kan tänkas ha relevans för CBM-underhåll. Tolka de identifierade datavariablerna för att bedöma hur de kan användas i CBM. Bedöma lämpligheten av en potentiell CBM-implementation baserat på identifierad data jämfört med existerande underhållsmetod. Arbetet har avgränsats genom att fokusera på ett enskilt företag och en enskild fabrik. Utöver detta har en avgränsning gjorts där fokus lagts på några få enskilda maskiner och komponenter. Sekretess har även behövt beaktas vid hantering av känslig information. Studien har huvudsakligen utförts kvalitativt, genom att på djupet fokusera på ett fåtal maskiner och komponenter. Arbetet har genomförts i nära samarbete med några av Quants anställda. Processdata har samlats in direkt från maskinerna och analyserats genom att identifiera och studera avvikelser i data. Intervjuer av olika slag, kompletterade med dokument, har varit en viktig metod för att inhämta information från anställda på Quant, både kring hur data kan tolkas men även kring hur olika processer fungerar. Analytic hierarchy process (AHP) genomfördes i fokusgrupp med anställda för att bedöma lämplig underhållsstrategi. Ett potentiellt tillvägagångssätt har identifierats som tillåter användning av processdata för CBM hos en särskild komponenttyp på företaget. Metoden behöver implementeras och testas men potential finns att minska underhållskostnaderna. Intressanta avvikelser i processdata har identifierats hos en annan komponent som bör studeras vidare för att förstå om processdata och avvikelserna kan användas i en CBM-kontext eller inte. Förbättringsområden hos företaget har identifierats i tillämpningen av vibrationsmätning, vilket är en metod med god potential att användas för CBM-underhåll och därmed minska underhållskostnaderna. Oljeanalys tillämpas redan men en intressant fundering är hur företagets oljefiltrering påverkar möjligheterna att implementera ett prediktivt underhåll i framtiden. Detta är ett område som framtida studier behöver titta på och bedöma hur det ska tacklas. AHP har även bekräftats vara en användbar metod för att bedöma lämpligaste underhållspolicyn. / Industrial maintenance has experienced an evolution from the initial corrective maintenance to the possibility of using data based maintenance techniques, so called condition-based maintenance (CBM). Maintenance is only performed when needed under CBM and this is decided based on the data retrieved from the studied equipment. Unnecessary maintenance is minimized and the number of sudden breakdowns decreases. The trend towards Internet of Things (IoT) gives rise to a large amount of data that can potentially be used in CBM maintenance. 'A challenge arises in identifying and using such data. This study has aimed to investigate how such data can be identified and how it might be used in CBM maintenance. This study has been carried out together with Quant in Karlskrona, Sweden, where Quant performs all maintenance related activities for ABB High Voltage Cables, an industrial manufacturing company. The study has been based on three questions that have aimed to: Identify data variables that might be relevant for CBM maintenance. Interpret the identified data variables to assess how they can be used in CBM. Assess the suitability of a potential CBM implementation based on the identified data compared to the existing maintenance method. The study has been delimited by focusing on a single company and a single factory. In addition, a delimitation has been made to focus on a few individual machines and components. A nondisclosure agreement also had to be considered when dealing with sensitive information. This study has mainly been conducted qualitatively, by focusing in-depth on a few machines and components. The work has been done in close collaboration with Quant’s employees. Process data has been collected from the machines and analyzed by identifying and studying data anomalies. Interviews, complemented with documents, has been an important method in obtaining information from Quant employees, both regarding how data can be interpreted but also on how the various processes work. Analytic hierarchy process (AHP) was conducted in a focus group with employees to determine the most appropriate maintenance strategy. One potential approach has been identified that allows the use of process data for CBM on a particular type of component at the company. The method needs to be implemented and tested but the potential exists to reduce maintenance costs. Interesting anomalies in the process data have been identified in another component which should be studied further to understand if the process data and the anomalies can be used in a CBM context or not. Areas for improvement at the company have been identified in the application of vibration measurements, which is a method with good potential to be used in CBM maintenance, thereby reducing maintenance costs. Oil analysis is already used but an interesting question is how the company’s oil filtration affects its ability to implement a predictive maintenance scheme in the future. This is an area that future studies need to look at and assess how it should be tackled. AHP has also been confirmed to be a useful method to determine the most appropriate maintenance policy.

Idag finns det inte tillräckligt underhåll på de 15 svamp- och bakterietankar som finns på AstraZenecas vattenreningsverk i Gärtuna, Södertälje. Företaget använder sig av avhjälpande underhåll där de väntar på att tankarna ska gå sönder för att sedan laga dem. Reningsverket vill skapa en underhållsstrategi på tankarna genom att ta reda på om livslängden kan förlängas eller om, och i så fall när, utrustningen behöver renoveras, uppgraderas eller bytas ut. I litteraturstudier undersöktes underhållsstrategier, vattenreningsverk och olika tillståndskontroller. Besök gjordes för att få en bättre uppfattning om hur arbetet på vattenreningsverket ser ut idag. Intervjuer hölls med chefen för vattenreningsverket, en erfaren drifttekniker samt två externa företag som jobbar med underhåll. I resultatet framgår information om vilka fel som uppstått, vilka åtgärder som vidtagits samt vad det kostat. Det framgår även hur underhåll kan ske med olika externa parter och kostnader för detta. Två olika tillståndskontroller, digital röntgenskanning och penetrantprovning föreslås för att upptäcka fel på tankarna. Efter analys av resultatet har slutsatser om en ny underhållsstrategi kunnat dras. Rekommendationer om hur den kan implementeras och lämpligt intervall har tagits fram. AstraZeneca föreslås gå från ett avhjälpande till ett schemalagt tillståndsbaserat underhåll, där tillståndskontroller utförs var tredje, fjärde eller femte år beroende på personalens bedömning och de rekommenderas också att använda sig av externa resurser när det kommer till tvättning och tillståndskontroller av tankarna. Avhjälpande underhåll är omöjligt att planera och kommer med vår lösning att minimeras. Schemalagt tillståndsbaserat underhåll som vi rekommenderar kommer resultera i en mycket enklare planering och oväntade kostnader likväl som oväntade stopptider kommer undvikas. Regelbundet underhåll kommer troligtvis resultera i att tankarnas livslängd ökar vilket bidrar till en bättre hållbarhet och man slipper köpa in nya tankar. / Today, there is not enough maintenance on the 15 fungal and bacterial tanks found at AstraZeneca's wastewater treatment plant in Gärtuna, Södertälje. The company uses a maintenance strategy where they wait for the tanks to fail and then fix them. The treatment plant wants to create a maintenance strategy for the tanks by finding out if the life span can be extended or if, and if so, when the equipment needs to be renovated, upgraded, or replaced. With literature studies maintenance strategies, wastewater treatment plants and various condition investigations, were analysed. The visits were made to get a better idea of how the work at the wastewater treatment plant looks like today. Interviews were held with the head of the water treatment plant, an experienced operating technician and two external companies working on maintenance. The result shows information about what errors occurred, what measures were taken and what it cost. It also shows how maintenance can be done with various external sources and costs for this. Two different condition investigations, digital x-ray scanning and penetrant testing are suggested to detect errors in the tanks. After analysing the results, conclusions about a new maintenance strategy could be drawn. Recommendations on how it can be implemented, and an appropriate interval have been developed. AstraZeneca should go from corrective to scheduled condition-based maintenance, where condition investigations are performed every three, four or five years depending on the staff's assessment and they could make use of external sources when it comes to washing and condition investigations of the tanks. Corrective maintenance is impossible to plan and our solution will minimize this. Scheduled condition-based maintenance that we recommend will result in a much simpler planning where unexpected costs as well as unexpected downtime will be avoided. Regular maintenance will probably result in an increase in the service life of the tanks, which contributes to better durability and they will not have to buy new tanks.

Inom tillverkningsindustrin präglas ständig utveckling och förbättringsarbete, speciellt när det kommer till produktionsavdelningen, som är hjärtat för verksamheten. Det är här produkterna vi konsumenter drömmer om visualiseras, definieras och förbereds för att komma till liv. Företagen är därför i mån av att ha en produktion som producerar konkurrenskraftigt i en hög hastighet, men också resurssnålt och tillförlitligt. Teknisk tillgänglighet är det nyckeltal som beskriver huruvida verksamhetens utrustning lever upp till sina förväntningar och är idag ett av de vanligaste nyckeltalen som används inom industrisektorn. Nyckeltalet är en procentsats som beskriver den andel av organisationens utrustning som är tillgänglig under den planerade produktionstiden, och används för att kunna mäta utrustningens prestation men också för att kunna prediktera och förebygga produktionsstopp. I denna studie så har vi beräknat den tekniska tillgängligheten på ett utav Scanias monteringslinjer genom att beräkna maskinernas MTBF och MTTR med hänsyn till seriella och parallella sammankopplingar. I resultatet framgår det att tillgänglighets förluster enkelt kan undvikas genom att använda sig utav redundans samt att enstaka maskiner bristfälliga prestation kan dra ner det slutgiltiga resultatet på grund av maskinernas seriella sammanslutningar till varandra och på så vis göra resultatet missvisande. Vidare kan man dra slutsatsen att värdefull information som kan användas för strategiskt beslutsfattande inom produktionsavdelningen inte nödvändigtvis utvinns ur den tekniska tillgängligheten utan istället av dess byggstenar MTTR och MTBF.Dessa nyckeltal kan användas för att validera organisationens underhållsstrategier, samt för att prediktera och förebygga maskinhaverier. I Scanias fall är tillgängligheten på den avdelningen som studien baserats på så pass hög att det inte riktigt finns rum för förbättring som kan uppnås på personalnivå, och eventuella mål om förbättringar kan kännas långsökta. Som en lösning till detta kan man se över att istället titta på MTBF och MTTR med avseende på samtliga maskiner av samma typ istället för att titta på de individuella. Detta för att få ett medelvärde som representerar maskintypens genomsnittliga presentation på avdelningen. Genom detta så får man en siffra som personalen på underhållsavdelningen kan vara med och påverka denna siffra på en daglig eller veckobasis istället för 6 månaders period. / The manufacturing industry is characterized by continuous development and improvement work, especially when it comes to its production department which is the heart of the business. This is where the products we consumers dream of are visualized, defined, and prepared to come to life. The companies are therefore subject to having a production that produces competitively at a high speed, but also resource-efficient and reliable. Technical availability is the key figure that describes whether the company's equipment lives up to its expectations and is today one of the most common key figures used in the industrial sector. The key figure is a percentage that describes the proportion of the organization's equipment that is available during the planned production period and is used to measure the equipment's performance but also to predict and prevent production stoppages. In this study, we have calculated the technical availability of one of Scania's assembly lines by calculating their machines MTBF and MTTR with regard to serial and parallel interconnections. The result shows that availability losses can easily be avoided by using redundancy and that individual machines' poor performances can reduce the final result due to the machines' serial connections to each other. Furthermore, it can be concluded that valuable information that can be used for strategic decision-making within the production department is not necessarily extracted from the technical availability but instead from analyzing its building blocks MTTR and MTBF. These key figures can be used to validate the organization's maintenance strategies, as well as to predict and prevent machine breakdowns. In Scania's case, the availability of the department on which the study is based is so high that there is not really room for improvement that can be achieved at staff level, and any goals for improvement may feel far-fetched. As a solution to this, you can instead look at MTBF and MTTR with respect to all machines of the same type instead of looking at them individually. This will get you a value that represents the machine group's average performance in the department. With this you will get a figure that the staff in the maintenance department can be involved in and influence on a daily or weekly basis instead of a 6-month period.

The construction equipment industry has been slow to increase its level of servitization, compared to other related sectors such as the car and flight industries. The fundamental problem is the endless variants of machines and business settings that their customers operate in. Hence, scaling up standardized solutions has been a struggle in the industry. Moreover, the manufacturers are often disconnected from the end customers, where value-added resellersoften act as the middlemen selling machines and offering the services connected to them. They generally have better customer relationships than manufacturers, which implies a better situation for servitization. Companies in the construction equipment industry are pushed more toward data-driven decision-making. One such case is utilizing log data from the machines to predict the remaining useful life. A technology referred to as predictive maintenance. Henceforth, the value-added resellers could potentially increase their level of servitization with service offerings that derive from this technology. This thesis explores the role predictive maintenance has in advancing the level of servitization in the construction equipment industry. This thesis was conducted through a single-case study of a value-added reseller in the construction equipment industry, with a practical model-building part inspired by the methodology of action research. Findings indicate that predictive maintenance implies benefits for servitization purposes by gaining insights about how and when construction equipment fails. However, there are barriers to implementing a predictive maintenance model; both technical and organizational. This thesis suggests systematically evaluating capabilities related to the identified barriers and investing accordingly. Predictive maintenance is an essential tool for providing advanced service agreements in the form of Productivity-as-a-Service. In the end, it comes down to what risk the value-added resellers are willing to take; (1) the risk of incumbency, allowing competitors to implement predictive maintenance and gain market shares or (2) the risk of investing excessively and failing to overcome the challenges related to the implementation of predictive maintenance. This thesis contributes to findings regarding the intersection between servitization and predictive maintenance in the construction equipment industry. More specifically, through the lens of a value-added reseller. From a sustainability perspective, implications may affect companies to reduce waste related to construction equipment maintenance and strengthening economic sustainability through recurring revenues. / Branschen för anläggningsmaskiner har varit långsam med att öka sin nivå av tjänstefiering, jämfört med andra relaterade sektorer som bil- och flygindustrin. Det grundläggande problemet är de många varianterna av maskiner och arbetsmiljöer som deras kunder verkar i. Därför har det varit en utmaning inom branschen att skala upp standardiserade lösningar. Dessutom är tillverkarna ofta bortkopplade från slutkunderna, där värdeskapande återförsäljare agerar rollen som mellanhand för att sälja maskiner och erbjuda relaterade tjänster. De har generellt sett bättre kundrelationer än tillverkarna, vilket innebär andra förutsättningar för tjänstefiering. Företag inom branschen för anläggningsmaskiner drivs alltmer mot datadrivna beslut. Ett sådant fall är att använda data från anläggningsmaskinerna för att förutspå den återstående livslängden. En teknologi som kallas prediktivt underhåll. Till följd av detta kan värdeskapande återförsäljare potentiellt öka sin nivå av tjänstefiering med tjänsteerbjudanden som härrör från denna teknik. Detta examensarbete undersöker vilken roll prediktivt underhåll har för att förbättra nivån av tjänstefiering inom branschen för anläggningsmaskiner. Studien genomfördes som en fallstudie av en värdeskapande återförsäljare inom branschen för anläggningsmaskiner, samt en del inspirerad av aktionsforskning innehållandes att utveckla en modell för prediktivt underhåll. Resultaten tyder på att prediktivt underhåll har tydliga fördelar för tjänstefiering genom att bidra med insikter om hur och när anläggningsmaskiner går sönder. Däremot finns hinder för att implementera en modell för prediktivt underhåll; varav många relaterar till organisatorisk tröghet. Detta examensarbete föreslår att man systematiskt utvärderar förmågor relaterade till de identifierade hindren och investerar därefter. Prediktivt underhåll är ett viktigt verktyg för att tillhandahålla avancerade serviceavtal i form av ”Productivity-as-a-Service”. I slutändan handlar det om vilken risk värdeskapande återförsäljare är villiga att ta; (1) risken att inte investera i tekniken och bli irrelevant när nya aktörer eller konkurrenter avancerar eller (2) risken att investera mycket, men att ändå inte lyckas komma över utmaningarna med att implementera prediktivt underhåll. Denna uppsats bidrar till insikter om skärningspunkten mellan tjänstefiering och prediktivt underhåll inom branschen för anläggningsmaskiner. Mer specifikt genom värdeskapande återförsäljares lins. Ur ett hållbarhetsperspektiv kan dessa implikationer påverka företag att minska avfall relaterat till underhåll av anläggningsmaskiner samt stärka dess ekonomiska hållbarhet genom återkommande intäkter.

A growing use of sensors on the electric grid has opened the door to new methods of asset management: Distribution System Operators are now looking into conditionbased maintenance, as opposed to the traditional corrective or time-based methods. As an emerging field, the methodology must be constructed from the ground, with the little data available. The focus is put on cross-linked polyethylene medium voltage overhead lines (XLPE MVOHL)asthe asset to manage, and the aim of this work is to study under which conditions the use of sensors to improve maintenance scheduling on those lines is economically profitable. Solving this problem starts with a necessary review of key ageing mechanisms of XLPE MV overhead lines, followed by the identification of sensors which can monitor the quantities behind these mechanisms. Statistical models for the lifetime of electrical assets and economic models for the analysis of investments are also described. From this preliminary study, a condition-based maintenance methodology was devised using the concept of Health Index to gather data from multiple types of sensors into one unique indicator. Using existing literature, this health index is used to dynamically estimate the failure rate of the line. This failure rate is the key to condition-based maintenance scheduling: maintenance operations are triggered when the failure rate reaches a threshold. Selecting one ageing mechanism- electrical stress-, and one type of sensorpartial discharge inductive sensors-, a Python simulation was built (and is shared at the end of this thesis) allowing to compare the cost of predictive maintenance to the cost of corrective maintenance over several decades, with the key parameters clearly identified and analysed. Beyond the methodology in itself, the main result of the work is that the use of sensors is economically profitable in most of the studied conditions. This project also reveals the strong influence of some parameters on this profitability: condition monitoring is particularly justified for short-lived assets, with a narrow distribution of failures. The failure rate threshold must be set carefully as it has a major impact on the analysis: setting it too high leads to an unprofitable scenario. / Den ökande användningen av sensorer i elnätet har öppnat dörren för nya metoder för förvaltning av tillgångar: Distributionsnätsoperatörer tittar nu på tillståndsbaserat underhåll, i motsats till de traditionella korrigerande eller tidsbaserade metoderna. Eftersom det rör sig om ett nytt område måste metoden byggas upp från grunden, med de få data som finns tillgängliga. Fokus ligger på luftledningar av tvärbanden polyeten med medelhög spänning (XLPE MV OHL) som den tillgång som ska förvaltas, och syftet med detta arbete är att undersöka under vilka förhållanden det är ekonomiskt lönsamt att använda sensorer för att förbättra underhållsplaneringen på dessa ledningar. För att lösa detta problem börjar man med en nödvändig genomgång av de viktigaste åldringsmekanismerna för XLPE MV luftledningar, följt av identifiering av sensorer som kan övervaka de kvantiteter som ligger bakom dessa mekanismer. Statistiska modeller för livslängden för elektriska tillgångar och ekonomiska modeller för analys av investeringar beskrivs också. Utifrån denna preliminära studie utarbetades en metod för tillståndsbaserat underhåll med hjälp av begreppet hälsoindex för att samla data från flera olika typer av sensorer till en unik indikator. Med hjälp av befintlig litteratur används detta hälsoindex för att dynamiskt uppskatta felfrekvensen för ledningen. Denna felfrekvens är nyckeln till en tillståndsbaserad underhållsplanering: underhålls åtgärder utlöses när felfrekvensen når ett tröskelvärde. Genom att välja en åldringsmekanism- elektrisk belastning- och en typ av sensor- induktiva sensorer med partiell urladdning- byggdes en Python-simulering (som delas i slutet av denna avhandling) som gör det möjligt att jämföra kostnaden för förebyggande underhåll med kostnaden för korrigerande underhåll under flera decennier, med de viktigaste parametrarna tydligt identifierade och analyserade. Utöver själva metoden är det viktigaste resultatet av arbetet att användningen av sensorer är ekonomiskt lönsam under de flesta av de studerade förhållandena. Projektet visar också att vissa parametrar har ett starkt inflytande på denna lönsamhet: tillståndskontroll är särskilt motiverat för tillgångar med kort livslängd och en snäv fördelning av fel. Tröskelvärdet för felfrekvensen måste sättas med omsorg eftersom det har stor inverkan på analysen: om det sätts för högt leder det till ett olönsamt scenario.

Single vehicle accidents are one of the most common types of accidents that occur on the Swedish road network. Depending on the design of the road, the presence of a crash barrier and embankment on the roadside, the outcome of a roadside collision can lead to serious injuries and even deaths.The aim of this project is to investigate the possibility of improving road safety by designing the optimal roadside area based on the results of a life cycle cost analysis (LCC).The questions that have been answered during the duration of this project are: 1) Describe the current technical solutions for roadside area design and the various barrier types used in Sweden.2) Complete an existing mathematical model that has been developed by Hawzheen Karim, for calculating life-cycle costs for various roadside areas.3) Calculate and compare the life cycle costs for the side area with a barrier and without a barrier. By performing an analysis of the documentation on the current guidelines and rules for shaping the roadside, was it possible to describe the current technical solutions for the formation the roadside as well as the current roadside barriers in use today. A mathematical model for calculating the life cycle costs of different barrier types had already been developed by Hawzheen Karim. This model was supplemented so that it could calculate life-cycle costs of the roadside region with and without a barrier. After the model was completed, an analysis was performed to obtain life-cycle costs of a roadside with and without a barrier.The result showed that there is a clear relationship between the slope inclination, fill height, and the rate at which the costs rise. This breakpoint is highly dependent on several factors such as the price of land, the presence of bedrock in the construction process and if the ballast material needs to be treated. A flatter slope causes an increase in both the volume of material and the area of land that needs to be obtained, while a steep slope with a barrier may result in higher costs to society due to fatal collisions with the barrier and higher operating and maintenance costs. / Singelolyckor är en av de vanligaste olyckstyperna som förekommer på det svenska vägnätet. Beroende på utformningen av vägen, förekomsten av vägräcke och slänten på sidoområdet kan förloppet av en avkörningsolycka leda till svåra skador och även dödsfall. Syftet med detta projektet är att undersöka möjligheten att öka trafiksäkerheten genom att utforma det optimala sidoområdet baserat på en livscykelkostnadsanalys (LCC-analys).De frågeställningar som har besvarats under projektets utförande är: 1) Beskriv de nuvarande tekniska lösningar för sidoområdets utformning och de olika typer av räcken som används i Sverige.2) Komplettera en befintlig matematisk modell som har tagits fram av Hawzheen Karim, för beräkningar av livscykelkostnader för olika sidoområden.3) Beräkna och jämför livscykelkostnader för sidoområdet med räcken och utan räcken. Genom att utföra en dokumentanalys på de nuvarande riktlinjer och bestämmelser kunde alla nuvarande tekniska lösningar för sidområdets utformning och olika räckestyper beskrivas. De nuvarande tekniska lösningar som finns för att utforma sidoområden är både enkla och mycket effektiva, och riktlinjerna som finns för utformning av sidoområden är också omfattande och lätta att förstå.En matematisk modell för beräkning av livscykelkostnader av olika räckestyper hade redan tagits fram av Hawzheen Karim. Denna model kompletterades för att kunna användas både på sidoområdet med och utan räcken. För att få fram de samhällsekonomiska kostnaderna var det nödvändigt att använda STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) för att räkna ut hur ofta avkörnings- och påkörningsolyckor i räcken leder till skador och dödsfall vilket blir stora kostnader för samhället. Efter att modellen kompletterats kunde en analys utföras för att få fram livscykelkostnader för ett sidoområde med och utan räcken. Resultatet redovisades grafiskt och skärningspunkterna visade den fyllnadhöjd då det blev mer lönsamt att installera vägräcken med en brant slänt istället för att bygga en flackare slänt. Resultatet visade att det finns ett tydligt samband mellan släntens lutning, fyllnadshöjden och graden till vilken kostnaderna stiger. Denna brytpunkt är mycket beroende på en rad faktorer så som markpriset, förekomsten av berggrund i området och om friktionsmaterial behöver behandlas. En flackare slänt medför en ökning av både volymerna av material samt area mark som behöver inlösas, medans en brant slänt med räcken kan medföra högre samhällsekonomiska kostnader på grund av påkörningsolyckor med räcken samt högre drift-och underhållskostnader.

Syfte – Syftet med studien är ”…att undersöka hur anskaffning av reservdelar kan effektiviseras, utifrån multipla klassificeringsaspekter”. För att besvara syftet har tre frågeställningar formulerats: 1. Vilka aspekter är viktiga vid anskaffning av reservdelar? 2. Hur kan reservdelar klassificeras utifrån aspekterna? 3. Vilka anskaffningsstrategier kan tillämpas på de olika kategorierna av reservdelar? Metod – Studien utfördes som en fallstudie där målet var att studera ett fallföretags processer i deras naturliga sammanhang. Studiens data insamlades via en dokumentstudie samt tre intervjuer med administrativ personal vilket användes tillsammans med tidigare akademisk litteratur. Resultat – Både tidigare teori och insamlad empiriska data pekade på fyra aspekter att beakta vid anskaffning av reservdelar; kriticitet, ledtid, efterfrågan och kostnad. Reservdelarna kunde utefter de fyra beskrivna aspekterna separat tilldelas en klassificering, där flera metoder kombineras till en multiklassificering-modell. Efter klassificering möjliggjordes utformningen av olika anskaffningsstrategier med lämpliga lagerpolicyers, partiformningsmetoder, orderpunkter och övervakningsmetoder för diverse kategori, för att effektivisera lagerstyrningen. Implikationer – Studiens resultat visar en möjlig kombination för att utföra en multiklassificering baserad på kriticitet, ledtid, efterfrågan och kostnad. En sådan klassificering kan hjälpa företag som är starkt beroende av reservdelar att veta vilka reservdelar som mest fokus bör läggas på i anskaffningen. Begränsningar – Studien innefattade enbart ett företag vilket reducerar dess generaliserbarhet. Fallföretaget var dessutom I underhållsbranschen vilket medförde att reservdelar användes till att underhålla kunders produkter och inte egen utrustning.

Outsourcing of the maintenance activities related to safety-critical systems poses several challenges, where unauthorised access can lead to severe consequences in terms of data vulnerability and huge income lost. Companies can prevent the dissemination of information by managing security, which also contributes to economic and social sustainability. The purpose of the study was to investigate how organizations in the industrial sector deal with the issues of information dissemination in the outsourcing of maintenance activities related to safety-critical systems. To study the area, eleven companies have been interviewed where the results have been compiled in a cross-case analysis, which has been analysed against previous research. The study shows that there are several factors leading to an increased risk of undesired dissemination. Furthermore, the study has resulted in a model for managing control over the dissemination of information in the outsourcing of maintenance for safety-critical systems.