Examensarbetet utfördes under en period av tio veckor vid Gestamp HardTechs fabrik, med fokus på att utveckla en förebyggande underhållsplan för lasercellerna. Syftet med detta examensarbete var att utveckla en optimerad underhållsplan för lasermaskiner i fordonsindustrin genom att systematiskt tillämpa och utvärdera befintliga metoder och teorier inom underhållsstrategi. Under arbetets gång samlades och analyserades omfattande data från SAP för att kartlägga underhållshistoriken och identifiera återkommande problemområden. Genom en noggrann genomgång av de underhållsåtgärder som för närvarande utförs, kunde kritiska komponenter som ofta ledde till akuta fel identifieras. Arbetet inkluderade också intervjuer med underhållspersonal och observationer av de faktiska underhållsprocesserna på fabriksgolvet. Resultaten visade att det finns välutformade teorier och strategier för förebyggande underhåll i det studerade företaget, som i teorin bör minska oplanerade stopp. Dock uppdagades det att dessa åtgärder inte har utförts på det mest effektiva sättet i praktiken. Brister i genomförandet av de förebyggande underhållsåtgärderna ledde till att lasercellerna sannolikt drabbades av fler akuta fel än om underhållsplanen hade följts. Slutsatserna från detta arbete är att det finns en framtagen underhållsprocess för förebyggande respektive avhjälpande underhåll vid det studerade företaget. Processerna involverar i teorin in- och avrapportering i ett underhållsystem som inte utförs fullt ut i praktiken.  De enheter som orsakar flest och längst oplanerade driftstopp är lyfthjälpmedelena, laserfixturerna, PLC-kort och intrimning.  Den nuvarande förebyggande underhållsplanen är uppdelad i fyra steg, där de två indelande stegen utförs av operatörer och de två avslutande stegen utförs av underhållspersonal. De planerade åtgärderna innefattar inspektioner, rengöring och byte av enkla förbrukningsartiklar.  Fokus i den utvecklade förebyggande underhållsplanen ligger på de kritiska enheterna och för de enheter där förebyggande underhåll inte är att föredra som underhållstrategi. Vidare bör rutiner tydliggöras och processer följas för att minska medelreperationstiden när akuta fel inträffar.

As a result of global competition, companies within the automotive industry are required to improve their production systems to achieve sustainable and competitive production. To attain operational excellence, companies have adopted concepts like lean and World Class Manufacturing (WCM). In order to deliver, companies need to increase the availability and reliability of production equipment. This demands focus on both operational and strategic maintenance, and efficient equipment acquisition and management. The main objective of this thesis is to identify processes and success factors that are necessary for improved maintenance performance. By conducting a case study and by performing a literature review, the following has been studied: 1) how companies within the automotive industry work with maintenance and maintenance strategies, 2) implementation of maintenance strategies, and 3) new acquisition and spare parts management for maintenance.  The results show that basic maintenance concepts and related terms are well defined in the literature. However, maintenance strategy is not unanimously defined. Results from the case study reveal that Professional Maintenance (PM) within WCM has been considered as a maintenance strategy. Furthermore, driving forces and obstacles for implementing maintenance strategies have been identified. The study also reveals that there is a strong link between maintenance performance, new acquisition and spare parts management. / Den globala konkurrensen inom fordonsindustrin, har medfört krav på företag att effektivisera sina produktionssystem för att åstadkomma en hållbar och konkurrenskraftig produktion. Detta har resulterat i arbete enligt koncept som lean och World Class Manufacturing (WCM).  För att kunna leverera behöver företag öka den tekniska tillgängligheten på utrustning. Detta i sin tur ställer ett ökat krav på både operativt och strategiskt arbete med underhåll, anskaffning och reservdelsstyrning. Målet med examensarbetet är att identifiera processer och faktorer som bidrar till ett förbättrat underhåll. Med hjälp av litteraturstudie och en fallstudie har följande studerats: 1) hur företag inom fordonsindustrin arbetar med underhåll och underhållsstrategier, 2) implementering av underhållsstrategier, och 3) nyanskaffning och reservdelsstyrning för underhåll. Resultat från litteraturstudier visar att det finns en enighet om att underhåll delas in i förebyggande och avhjälpande underhåll. Däremot, visar resultatet att det inte finns en enig definition av underhållsstrategi. Fallstudien visar att Professional Maintenance (PM) inom WCM betraktas som en underhållsstrategi. Som ett resultat har även ett antal drivkrafter och svårigheter som påverkar implementering av underhållsstrategier identifierats. Vidare visar resultatet att det finns ett starkt samband mellan underhåll, nyanskaffning och reservdelsstyrning.

Följande avhandlingsarbete har utförts som en fallstudie på BillerudKorsnäs tillsammans med en litteraturstudie som har gett upphov till den teoretiska referensram som grundläggande lagt grunden för mätstrukturen Key Performance Indicators (KPI) utformad för underhållsorganisationen. Vidare har datainsamling i form av intern och extern benchmarking tillsammans med dokumentstudier, semistrukturerade intervjuer och strukturerade observationer genomförts för att få en fullständig redogörelse för den aktuella situationen i enlighet med riktlinjerna för examensarbete på högskolenivå. Examensarbetet täcker ämnet för underhållsteknik och syftar till att kartlägga underhållsstrategin för att kunna utforma en Key Performance Indikator (KPI: s) mätstruktur för BillerudKorsnäs. Examensarbetet ger därefter upphov till analysavsnittet som med stöd av den teoretiska referensramen redogör för det förbättringsförslag och framtida rekommendationer att belysa för ett underhåll och driftsäkerhet i världsklass. Studien framställer underhållsverksamheten med utgångspunkt från svensk standard och en ledande och eftersläpande mätetalsstruktur som vetenskapligt underlag. Detta har resulterat i en tydligt definierat underhållsstrategi med nyckeltalsprestationer för en underhållsorganisation där underhållstrategin är kopplad till företagets vision och strategi. Frågeställningen som är kopplad till problemformuleringen genomsyrar arbetet och handlar om att redogöra för hur man kan anknyta till underhållstrategin och redogöra för vilka KPI:er som skall redovisas, för att skapa en effektiv och produktiv underhållsverksamhet som arbetar i enlighet med de mål man satt upp på BillerudKorsnäs- Sulfatfabrik. Resultatet från det bedrivna arbetet visar att KPI-strukturen inte är i enlighet med den underhållstrategi BillerudKorsnäs på koncernnivå fastställt, vidare så påvisar nyckeltalen inte ett effektmätetal relevant för underhållsverksamheten och fabriksledningen. Genom förbättringsförslaget som föreslås tas en ny KPI-struktur fram som ger en mätbarhet till underhållsverksamheten och är kopplad till BillerudKorsnäs vision och strategi för ”Bästa arbetsätt” inom underhåll och driftsäkerhet i världsklass. / The following thesis work has been carried out as a case study at BillerudKorsnäs together with a literature study which has given rise to the theoretical frame of reference which fundamentally laid the foundation for the Key Performance Indicators (KPI’s) measurement structure designed for the company. Furthermore, data collection in the form of internal and external benchmarking together with document studies, semi-structured interviews and structured observations has been carried out in order to get a complete view of the current situation as possible in accordance with the guidelines for scientific research approach. The research covers the subject area of ​​maintenance technology and aims to map the maintenance strategy to be able to design a (KPI’s) measurement structure for BillerudKorsnäs maintenance organization. The thesis then gives rise to the analysis section which, with the support of the theoretical frame of reference, describes the improvement proposals and future recommendations to elucidate world-class maintenance and reliability. The study presents maintenance operations based on Swedish standards and “leading and lagging” measurement structure as a scientific basis. This has resulted in a defined metric structure with key performance measures for a maintenance organization where the maintenance strategy is connected to the company's vision and strategy. The question linked to the problem formulation permeates the research and is about explaining how to link to the maintenance strategy and describing which KPIs are to be reported, in order to create an efficient and productive maintenance organization that functions in accordance to the maintenance goals set on BillerudKorsnäs- Sulfatfabrik. The results of the conducted research show that the KPI- structure has not been established in accordance with BillerudKorsnäs' maintenance strategy at a cooperation level, furthermore, the key figures do not show an effect metric relevant to the maintenance operations and the factory management. The proposed improvement proposal proposes a new KPI- structure that provides measurability to the industrial maintenance operation and is symmetrical with BillerudKorsnäs vision and strategy for "Best working methods" in world-class maintenance and reliability.

Idag finns det inte tillräckligt underhåll på de 15 svamp- och bakterietankar som finns på AstraZenecas vattenreningsverk i Gärtuna, Södertälje. Företaget använder sig av avhjälpande underhåll där de väntar på att tankarna ska gå sönder för att sedan laga dem. Reningsverket vill skapa en underhållsstrategi på tankarna genom att ta reda på om livslängden kan förlängas eller om, och i så fall när, utrustningen behöver renoveras, uppgraderas eller bytas ut. I litteraturstudier undersöktes underhållsstrategier, vattenreningsverk och olika tillståndskontroller. Besök gjordes för att få en bättre uppfattning om hur arbetet på vattenreningsverket ser ut idag. Intervjuer hölls med chefen för vattenreningsverket, en erfaren drifttekniker samt två externa företag som jobbar med underhåll. I resultatet framgår information om vilka fel som uppstått, vilka åtgärder som vidtagits samt vad det kostat. Det framgår även hur underhåll kan ske med olika externa parter och kostnader för detta. Två olika tillståndskontroller, digital röntgenskanning och penetrantprovning föreslås för att upptäcka fel på tankarna. Efter analys av resultatet har slutsatser om en ny underhållsstrategi kunnat dras. Rekommendationer om hur den kan implementeras och lämpligt intervall har tagits fram. AstraZeneca föreslås gå från ett avhjälpande till ett schemalagt tillståndsbaserat underhåll, där tillståndskontroller utförs var tredje, fjärde eller femte år beroende på personalens bedömning och de rekommenderas också att använda sig av externa resurser när det kommer till tvättning och tillståndskontroller av tankarna. Avhjälpande underhåll är omöjligt att planera och kommer med vår lösning att minimeras. Schemalagt tillståndsbaserat underhåll som vi rekommenderar kommer resultera i en mycket enklare planering och oväntade kostnader likväl som oväntade stopptider kommer undvikas. Regelbundet underhåll kommer troligtvis resultera i att tankarnas livslängd ökar vilket bidrar till en bättre hållbarhet och man slipper köpa in nya tankar. / Today, there is not enough maintenance on the 15 fungal and bacterial tanks found at AstraZeneca's wastewater treatment plant in Gärtuna, Södertälje. The company uses a maintenance strategy where they wait for the tanks to fail and then fix them. The treatment plant wants to create a maintenance strategy for the tanks by finding out if the life span can be extended or if, and if so, when the equipment needs to be renovated, upgraded, or replaced. With literature studies maintenance strategies, wastewater treatment plants and various condition investigations, were analysed. The visits were made to get a better idea of how the work at the wastewater treatment plant looks like today. Interviews were held with the head of the water treatment plant, an experienced operating technician and two external companies working on maintenance. The result shows information about what errors occurred, what measures were taken and what it cost. It also shows how maintenance can be done with various external sources and costs for this. Two different condition investigations, digital x-ray scanning and penetrant testing are suggested to detect errors in the tanks. After analysing the results, conclusions about a new maintenance strategy could be drawn. Recommendations on how it can be implemented, and an appropriate interval have been developed. AstraZeneca should go from corrective to scheduled condition-based maintenance, where condition investigations are performed every three, four or five years depending on the staff's assessment and they could make use of external sources when it comes to washing and condition investigations of the tanks. Corrective maintenance is impossible to plan and our solution will minimize this. Scheduled condition-based maintenance that we recommend will result in a much simpler planning where unexpected costs as well as unexpected downtime will be avoided. Regular maintenance will probably result in an increase in the service life of the tanks, which contributes to better durability and they will not have to buy new tanks.

The phenomenon of digitization is transforming industries worldwide by introducing new valueproducing opportunities. In the railway industry, market liberalization has resulted in increased competition. To remain profitable in this new market environment, rail operators need to transform and acquire new digital capabilities and tools. By digitizing information-intensive processes with an information system, railway companies can reduce loss of operation time and reduce total maintenance costs. At the same time, the limited research exploring information systems in maintenance management has made it challenging for companies wanting to digitize. Significant attention has been devoted to the separate topics, however research overlapping the two areas of study has been inadequate. The thesis aims to contribute with knowledge to bridge this gap in literature by investigating the opportunities a maintenance organization potentially can capture with an information system and the success factors needed to succeed. By conducting the thesis in collaboration with the Swedish railway maintenance company MTR Tech AB the potential uses of an information system have been identified and assessed. Findings indicate that there are three main business opportunities to obtain from an information system: support of the troubleshooting process, better planning of reactive maintenance and enabling the performance of condition-based maintenance. At the same time, the profitability of an information system was found to be directly linked to its degree of utilization. Our findings have therefore allowed us to conclude that the business opportunity to pursue is the one that is most likely to be carried out fully and successfully in the prevailing circumstances. Lastly, the findings conclude that the success factors needed to capture the desired business opportunities are a dedicated project group, clear communication and information sharing, as well as adequate personnel. / Digitalisering har påverkat och transformerat företag över hela världen genom att erbjuda nya värdeproducerande möjligheter. För att bibehålla konkurrenskraft i en föränderlig omvärld måste järnvägsoperatörer transformera sina företag och förvärva nya digitala lösningar och verktyg kopplade till järnvägsteknologier. Genom att digitalisera informationsintensiva processer med hjälp av informationssystem, blir det möjligt för järnvägsföretag att minska förlust av drifttid samt minska den totala underhållskostnaden. Samtidigt har den begränsade forskningen gällande användning av informationssystem i underhållsorganisationer försvårat digitaliseringsförsöken. Litteratur och tidigare studier har behandlat de två ämnena separat, dock har överlappande forskning varit otillräcklig. Denna studie syftar till att bidra med kunskap för att överbrygga gapet i litteraturen genom att undersöka de vinningar en underhållsorganisation kan erhålla med hjälp av ett informationssystem och de framgångsfaktorer som krävs för att uppnå dem. Genom att utföra denna studie i samarbete med det svenska underhållsbolaget MTR Tech AB har de potentiella användningsområdena av ett informationssystem identifierats. De tre huvudsakliga affärsmöjligheterna som kan erhållas från ett informationssystem är: stödjande av felsökningsprocessen, bättre planering av avhjälpande underhåll, samt möjliggörandet av tillståndsbaserat underhåll. Samtidigt har det visat sig att lönsamheten av ett informationssystem är direkt kopplat till dess utnyttjandegrad. Vi har således dragit slutsatsen att den affärsmöjlighet som bör eftersträvas är den som med största sannolikhet kommer att genomföras framgångsrikt under rådande omständigheter. Slutligen visar våra resultat att de framgångsfaktorer som krävs för att uppnå affärsmöjligheterna är en dedikerad projektgrupp, tydlig kommunikation och informationsdelning, samt lämplig personal.

Inom tillverkningsindustrin präglas ständig utveckling och förbättringsarbete, speciellt när det kommer till produktionsavdelningen, som är hjärtat för verksamheten. Det är här produkterna vi konsumenter drömmer om visualiseras, definieras och förbereds för att komma till liv. Företagen är därför i mån av att ha en produktion som producerar konkurrenskraftigt i en hög hastighet, men också resurssnålt och tillförlitligt. Teknisk tillgänglighet är det nyckeltal som beskriver huruvida verksamhetens utrustning lever upp till sina förväntningar och är idag ett av de vanligaste nyckeltalen som används inom industrisektorn. Nyckeltalet är en procentsats som beskriver den andel av organisationens utrustning som är tillgänglig under den planerade produktionstiden, och används för att kunna mäta utrustningens prestation men också för att kunna prediktera och förebygga produktionsstopp. I denna studie så har vi beräknat den tekniska tillgängligheten på ett utav Scanias monteringslinjer genom att beräkna maskinernas MTBF och MTTR med hänsyn till seriella och parallella sammankopplingar. I resultatet framgår det att tillgänglighets förluster enkelt kan undvikas genom att använda sig utav redundans samt att enstaka maskiner bristfälliga prestation kan dra ner det slutgiltiga resultatet på grund av maskinernas seriella sammanslutningar till varandra och på så vis göra resultatet missvisande. Vidare kan man dra slutsatsen att värdefull information som kan användas för strategiskt beslutsfattande inom produktionsavdelningen inte nödvändigtvis utvinns ur den tekniska tillgängligheten utan istället av dess byggstenar MTTR och MTBF.Dessa nyckeltal kan användas för att validera organisationens underhållsstrategier, samt för att prediktera och förebygga maskinhaverier. I Scanias fall är tillgängligheten på den avdelningen som studien baserats på så pass hög att det inte riktigt finns rum för förbättring som kan uppnås på personalnivå, och eventuella mål om förbättringar kan kännas långsökta. Som en lösning till detta kan man se över att istället titta på MTBF och MTTR med avseende på samtliga maskiner av samma typ istället för att titta på de individuella. Detta för att få ett medelvärde som representerar maskintypens genomsnittliga presentation på avdelningen. Genom detta så får man en siffra som personalen på underhållsavdelningen kan vara med och påverka denna siffra på en daglig eller veckobasis istället för 6 månaders period. / The manufacturing industry is characterized by continuous development and improvement work, especially when it comes to its production department which is the heart of the business. This is where the products we consumers dream of are visualized, defined, and prepared to come to life. The companies are therefore subject to having a production that produces competitively at a high speed, but also resource-efficient and reliable. Technical availability is the key figure that describes whether the company's equipment lives up to its expectations and is today one of the most common key figures used in the industrial sector. The key figure is a percentage that describes the proportion of the organization's equipment that is available during the planned production period and is used to measure the equipment's performance but also to predict and prevent production stoppages. In this study, we have calculated the technical availability of one of Scania's assembly lines by calculating their machines MTBF and MTTR with regard to serial and parallel interconnections. The result shows that availability losses can easily be avoided by using redundancy and that individual machines' poor performances can reduce the final result due to the machines' serial connections to each other. Furthermore, it can be concluded that valuable information that can be used for strategic decision-making within the production department is not necessarily extracted from the technical availability but instead from analyzing its building blocks MTTR and MTBF. These key figures can be used to validate the organization's maintenance strategies, as well as to predict and prevent machine breakdowns. In Scania's case, the availability of the department on which the study is based is so high that there is not really room for improvement that can be achieved at staff level, and any goals for improvement may feel far-fetched. As a solution to this, you can instead look at MTBF and MTTR with respect to all machines of the same type instead of looking at them individually. This will get you a value that represents the machine group's average performance in the department. With this you will get a figure that the staff in the maintenance department can be involved in and influence on a daily or weekly basis instead of a 6-month period.

Rapporten utforskar möjligheten till implementering av prediktivt underhåll genom maskininlärning för markfordon i svenska Försvarsmakten. Undersökningen syftade till att finna nya metoder att planera och bedriva underhåll av militära fordon. Detta baserades på en litteraturstudie där civila och militära tillämpningar av maskininlärning granskades. Därefter analyserades empirin utifrån Kent Anderssons teori om militär nytta.  Analysen visar att det ur en teknologisk synpunkt skulle vara möjligt att implementera maskininlärning för prediktiva analyser av underhåll i militära fordon. Däremot tillkommer många utmaningar kopplade till datainsamling, interoperabilitet, cybersäkerhet, krav på höga kompetenser och ett behov av avancerade algoritmer. Militär verksamhet präglas även av mycket osäkerhet och fordon nyttjas i väldigt varierande miljöer. Detta försvårar omständigheterna för en AI att förutspå framtida utfall.  För att prediktiva analyser skulle kunna nyttjas effektivt skulle Försvarsmakten behöva ändra sitt förhållningssätt till materielunderhåll. Vidare forskning är emellertid nödvändig för att undersöka en faktisk implementering, eller ett maskininlärningssystems fullständiga militära nytta. / This work explores the possibility of implementing predictive maintenance through machine learning for ground vehicles in the Swedish Armed Forces. The investigation aimed to find new methods for planning and carrying out maintenance of military vehicles. This was based on a literature review that reviewed civilian and military applications of machine learning. The empirical data was then analyzed based on Kent Andersson's theory of military utility.  The analysis shows that from a technological point of view it would be possible to implement machine learning for predictive analysis of maintenance in military vehicles. However, there are many challenges linked to data collection, interoperability, cyber security, requirements for high skills and a need for advanced algorithms. Military operations are also characterized by a lot of uncertainty and vehicles are used in very varied environments. This makes it difficult for an AI to predict future outcomes.  For predictive analyzes to become a reality, the Swedish Armed Forces would have to change their approach to maintenance. However, further research is necessary to investigate an actual implementation and the full military utility of a machine learning system.

Detta arbete har utforskat interaktionen mellan människa och automation inom det avhjälpande underhållet på två tillverkande företag. Arbetets syfte är bidra till att människor och automationsutrustningar framgångsrikt kan samarbeta i framtidens fabriker. Studien har undersökt hur interaktionen ser ut i dagsläget, var det idag saknas interaktion, hur interaktionen kan komma att se ut i framtiden samt vilka krav som behöver uppnås för att komma dit. Studien har också haft ett fokus på hållbar utveckling och hur interaktionen kan påverka denna. Projektets resultat är framtaget genom att utföra två deltagande observationer, en på vartdera företaget samt fyra semistrukturerade intervjuer per företag. I dagsläget sker mycket kommunikation genom telefon för att påkalla uppmärksamhet hos personal med information om larm och plats. Felsökning sker genom en panel vid maskinen alternativt via dator som kopplas upp mot maskinen vid djupare felsökning. Det finns i dagsläget även teknik såsom kommunikationsradio, tangentbord och mus som undviks att användas i största möjliga mån eftersom de anses vara svåra att manövrera. Resultaten visar att det finns ett behov av att få mer information i underhållets alla faser och att tekniken som används behöver vara mer mobil än i dagsläget. Författarna ger förslag på att handhållna enheter kan användas i framtidens underhåll och att röstigenkänning, Virtual Reality och Augmented Reality kan användas i dessa. Även smarta klockor rekommenderas att användas för att påkalla uppmärksamhet hos personal och samtidigt ge information om larm. Det finns en förhoppning om att mer information och mer mobil teknik kan effektivisera underhållet och därmed minska tiden för att utföra ett avhjälpande underhåll. Författarna rekommenderar starkt att all teknik som är tänkt att bli implementerad först testas i en realistisk miljö av de personer som ska använda tekniken. / The project has explored the interaction between humans and automation within the remedial maintenance on two manufacturing companies. The purpose of the project is to contribute to the interaction between humans and automation and by that make it successful in the future. The study has investigated how the present interaction is designed, where there is a need for interaction, how the interaction can be designed in the future together with the requirements that will need to be achieved to get there. In this study there is also a focus on sustainable development and how the interaction affects it. The result of the project is produced by performing two attendance observations, one at each company and four semi-structured interviews at each company. Today a lot of communication is done by phone to get the attention of personnel and summon them to the machine that has stopped. The troubleshooting of the machine is done in a panel or with a computer if deeper troubleshooting is needed. The computer needs to be connected to the machine. Today there are some technics that are present but these are not used due to the fact that they are perceived tedious to use. These technics are communication radio, mouse and keyboard. The result of the study indicates that there is a need for more information in all the phases of a remedial maintenance work. It also shows that the technics needs to be more mobile compared to how it is today. The authors recommends that handheld devices are used in the future and that softwares such as voice recognition, Virtual Reality and Augmented Reality are used within the handheld devices. Smartwatches are also interesting in an attention point of view where alarm messages can be shown. There is a belief that with more information and more mobility the maintenance will be more effective in the future and that the time for remedial maintenance will reduce. The authors strongly recommend that all technics that will be implemented need to first be tested in a realistic environment and by the people that should use it.

Underhåll är en aktivitet som varje produktion vill undvika så mycket som möjligt på grund av kostnaderna och tiden som anknyts till den. Trots detta så är en väl fungerande underhållsverksamhet väsentlig för att främja produktionens funktionssäkerhet och tillgänglighet att tillverka. En effektiv underhållsorganisation går däremot inte ut på att genomföra mer underhåll än vad som egentligen är nödvändigt utan att genomföra underhåll i rätt tid. På traditionellt sätt så genomförs detta genom att ersätta slitage delar och serva utrustningen med fastställda mellanrum för att förebygga att haveri, vilket kallas för förebyggande underhåll. De tidsintervaller som angivits för service bestäms av leverantörerna och grundar sig i en generell uppskattning av slitagedelarnas livslängd utifrån tester och analys. Till skillnad från att köra utrustningen till den går sönder som kallas för Avhjälpande underhåll så kan underhåll genomföras vid lämpliga tider så att det inte påverkar produktion och tillgänglighet. Men de tidsintervall som leverantörerna rekommenderar till företagen garanterar inte att slitage delen håller sig till det intervallet, delarna kan exempelvis rasa tidigare än angivet eller till och med hålla längre. Av denna anledning är det naturliga steget i underhållets utveckling att kunna övervaka utrustningens hälsa i hopp om att kunna förutspå när och varför ett haveri ska uppstå. Den här typen av underhåll kallas för tillståndsbaserat och prediktivt underhåll och medför ultimat tillgänglighet av utrustning och den mest kostnadseffektiva underhållsorganisationen, då god framförhållning och översikt uppnås för att enbart genomföra underhåll när det behövs. Det som gör tillståndsbaserat och prediktivt underhåll möjligt är den fjärde industriella revolutionen “Industri 4.0” och teknologierna som associeras med den som går ut på absolut digitalisering av produktionen och smarta fabriker. Teknologier som IoT, Big Dataanalys och Artificiell Intelligens används för att koppla upp utrustning till nätet med hjälp av givare för att samla in och lagra data som ska användas i analyser för att prognosera dess livslängd. Uppdragsgivaren AstraZeneca i Södertälje tillverkar olika typer av läkemedel som många är livsviktiga för de patienter som tar dessa mediciner. Om AstraZenecas produktion står still på grund av fel i utrustningen kommer det inte enbart medföra stora ekonomiska konsekvenser utan även påverka de människor som med livet förlitar sig på den medicin som levereras. För att försäkra produktionens tillgänglighet har AstraZeneca gjort försök att tillämpa tillståndsbaserat och prediktivt underhåll men det är fortfarande enbart i startgroparna. Eftersom ventilation är kritisk del av AstraZeneca produktion då ett fel i ventilationssystemet resulterar i totalt produktionsstopp i byggnaden förens problemet åtgärdas och anläggningen sanerats blev det även rapportens fokusområde. Arbetets uppgift går därför ut på att undersöka möjligheter för AstraZeneca att utveckla deras prediktiva och tillståndsbaserat underhåll på deras ventilationssystem, för att sedan kunna identifiera och presentera förslag på åtgärder. Dessa förslag analyserades sedan med hjälp av verktygen QFD-Matris och Pugh-Matris för att kunna uppskatta vilket förslag som är mest kostnadseffektivt, funktions effektivt samt vilket förslag som kommer tillföra mest nytta för underhållet på AstraZeneca. / Maintenance is an activity that every production wants to avoid as much as possible due to the costs and the time associated with it. Despite this, a well-functioning maintenance operation is essential to promote the production's availability to manufacture and operational reliability. Running an efficient maintenance operation is not about carrying out more maintenance than is necessary but carrying out the right amount of maintenance at the right time. Traditionally speaking this is done by replacing worn parts and servicing the equipment at set intervals to prevent breakdowns, this method is called preventive maintenance. The intervals specified for service are determined by the suppliers and are based on general estimates of the service life for the spare parts from test and analytics. Preventive maintenance allows for maintenance to be carried out at appropriate time to not affect production and availability unlike running the equipment until breakdown, which is called reactive maintenance. However, these intervals that the suppliers recommend do not guarantee that the parts adhere to the given interval, the part can for example break down earlier than expected or even outlast its prescribed lifetime. Because of this, the natural step in the development of maintenance is giving companies the ability to monitor the health of the equipment in hope of being able to predict potential breakdowns. This is what Condition-Based and predictive maintenance is and it provides the ultimate availability of equipment and the most cost-effective maintenance organization, because the good foresight and overview allows maintenance to be carried out only when needed. The fourth industrial revolution “Industry 4.0”, absolute digitalization of production, smart factories and all the technologies associated with this is what makes this type of maintenance possible. Technologies such as IoT, Big Data Analytics and Artificial Intelligence are used to connect equipment to the network using sensors so that data can be stored and collected to be analyzed to forecast the lifespan of parts and equipment. AstraZeneca in Södertälje manufactures different types of medicine, many of which are vital for the patients who take them. If their production comes to a standstill due to equipment failure, it will not only have major financial consequences but also greatly affect the people who rely on the medicine offered with their lives. To ensure the availability of production, AstraZeneca has made attempts to apply condition-based and predictive maintenance, but it is still only in its infancy. Since ventilation is a critical part of AstraZeneca's production, as a failure here will result in a total production stoppage for the building affected and will not resume before the problem is remedied and the plant is decontaminated, it also became the report's focus area. The task at hand is therefore to investigate the opportunities AstraZeneca must develop their predictive and condition-based maintenance for their ventilation systems, in order to be able to present proposals for measures. The proposals will then be analyzed using tools like the QFD-Matrix and the Pugh-Matrix in order to estimate which is more cost effective, function effective and which one will bring the most benefit to AstraZeneca.