Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare beskriver att de arbetar med laborationer, samt om deras beskrivningar har anknytning till det undersökande arbetssättet. De frågeställningar studien ska besvara är vilka typer av laborationer lärare använder sig av? Vilka syften och mål har lärare med laborationer? och vilka svårigheter beskriver de att det finns med det laborativa arbetet? Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer i form av en halvstrukturerad metod. I undersökningen intervjuades fem verksamma lärare i den naturvetenskapliga undervisningen på mellanstadiet. De resultat som har framkommit i studien är att lärares syften och mål med laborationer är att det ska motivera elever, det ska anknytas till ett undersökande arbetssätt och det ska komplettera teorin. I förhållande till motivation beskriver lärarna att det är viktigt att använda laborationer för att väcka elevernas intresse. I förhållande till det undersökande arbetssättet beskriver lärarna att elever ska formulera hypoteser och frågeställningar, men också att de ska reflektera, diskutera och resonera. I förhållande till komplement till teorin beskriver lärarna att laborationer ska underlätta fakta som finns i läroböckerna. Dock visar resultatet också att lärarna arbetar efter en metod där man sällan ger elever någon större frihetsgrad i förhållande planering, design och genomförande av laborationer. Lärarna tycks också sakna strategier för att förmedla syftet med laborationer. I lärarnas mening kan elever uppfatta laborationer som en lek och inte som ett lärandemoment.

The aim of this master’s thesis is in part to investigate how pupils act and experience their information seeking in connection with a school task, and in part to identify which factors influence the information process. The essay’s theoretical framework is based upon Carol C. Kuhlthau’s model of the process of information seeking where actions, thoughts and feelings are regarded as integrated parts. Over and above these, we add a series of factors which influence pupils’ information seeking to this model. These factors are elucidated on the basis of earlier research, and we emphasize in particular the considerations of Louise Limberg and Mikael Alexandersson since they are contextualised in the school situation. Combined methods have been applied in this investigation. Through observation and interviews we have been able to explore how pupils set about seeking for information, and by interviewing we have reflected upon the pupils’ experiences of information seeking. Through observation and interviews we have even attempted to clarify what affects pupils’ information seeking. Our main result shows that there are variations among pupils’ information seeking and even how they experience this process. The different styles of seeking are mirrored in their actions, thoughts and emotions. One conclusion that can be drawn from our result is that pupils require supervision, support and understanding of the tension that can often occur in relation to seeking information. Another conclusion is that pupils who cooperate with one another experience fewer episodes of tension and that information seeking is perceived to be easier and learning more pleasurable. / Uppsatsnivå: D

The aim of the present thesis is to examine discourses about teaching information seeking in upper secondary school teachers. The main questions are: (1) What different interpretative repertoires can be identified among teachers talking about teaching information seeking in relation to students’ problem-based tasks? (2) How are these repertoires constructed and what functions can be observed? The theoretical framework is discursive psychology. Two teacher teams from two different upper secondary schools in the Gothenburg area participated in focus group interviews. Group A consisted of four teachers from the Individual Programme and group B of seven teachers from the Social Science Programme. The interviews were recorded and transcribed verbatim. The main focus of the analysis was on discerning interpretative repertoires, subject positioning among teachers, the presence of various ideological dilemmas in the talk and rhetorical aspects used by the teachers. Five different interpretative repertoires were identified; the Information repertoire, the Source repertoire, the Behavioural repertoire, the Process repertoire and the Communicative repertoire. Moreover, each repertoire consists of different ways of talking about teaching information seeking. Throughout the discussions, two recurring aspects emerge that govern the teachers’ way of talking about teaching information seeking; the students’ ability and the organisation of the school. The ideological dilemmas that appear in the talk deal with the teacher role, different views on the quality of information sources and the teaching of evaluation of information sources. Other dilemmas include the judgement of students’ work and how to handle plagiarism. / Uppsatsnivå: D

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur undersökande arbetssätt används inom utomhuspedagogiken i årskurs 1-3 i NO och vilka olika metoder som används för att eleverna ska ges möjlighet till lärande. För att besvara undersökningens frågeställningar har lärare i årskurs 1-3 som använder undersökande arbetssätt i NO utomhus intervjuats och observerats. Resultatet från undersökningen visar att majoriteten av lärarna inte använder sig av undersökande arbetssätt utomhus i den utsträckning de skulle vilja på grund av resursbrist av olika slag. När de använder sig av undersökande arbetssätt utomhus är det i naturen, på lekplatsen eller skolgården. Undersökningarna är ofta kopplade till NTA-lådor eller att utforska vad som finns i naturen. Elevernas kommunikation och samarbete är en viktig del i lärarnas arbete liksom att anpassa för alla elevers lärande. Eleverna ska även få arbeta utifrån sina intressen, erfarenheter och genom att använda sina sinnen i en kombination av teori och praktik.

<p>Syftet med studien var att ta reda på hur NTA-projektet fungerar på några skolor. Fokus i studien ligger på hur lärarna uppfattade arbetet med NTA och hur de uppfattade att elever lärde och utvecklades genom ett undersökande arbetssätt. Litteraturdelen består av teoretiska perspektiv för lärande, undervisningsmetoder och undersökande arbetssätt inom naturvetenskapen. Jag presenterar även resultat vad tidigare forskning visar. </p><p>Jag har använt mig av kvalitativ intervjumetod för att få en djupare kunskap inom området. Intervjuerna har genomförts med hjälp av en samtalsguide, en s.k. kontextuell intervju. Resultatet visar att både lärare och elever tycker om att arbeta med NTA. Lärarna tycker det är skönt att få allt material och att konceptet har en röd tråd som är lätt att följa. Flera lärare känner att de kan ge eleverna en bra no-undervisning med hjälp av NTA. De känner även att de själva utvecklas och att det är inspirerande att arbeta med NTA. Dock är det inget självgående material och det kräver mycket tid. Hur elever lär har jag kommit fram till att det sker på många olika sätt, hur viktigt det bl.a. är att variera sin undervisning.</p>

<p>Arbetet syftar till att synliggöra några lärares uppfattningar, reflektioner och upplevelser om elever och information. I resultatet redovisas hur lärarna upplever elevers förmåga att handskas med information och när, var och hur de anser att eleverna tränar informationsfärdigheter. Dessutom redovisas lärarnas reflektioner kring elever, information och kunskap samt deras syn på om ett undersökande arbetssätt kan underlätta arbetet med informationsfärdigheter. Resultatet grundar sig på en kvalitativ forskningsintervju där fyra lärare från en skola i Linköping deltog.</p>

Syftet med studien var att ta reda på hur NTA-projektet fungerar på några skolor. Fokus i studien ligger på hur lärarna uppfattade arbetet med NTA och hur de uppfattade att elever lärde och utvecklades genom ett undersökande arbetssätt. Litteraturdelen består av teoretiska perspektiv för lärande, undervisningsmetoder och undersökande arbetssätt inom naturvetenskapen. Jag presenterar även resultat vad tidigare forskning visar. Jag har använt mig av kvalitativ intervjumetod för att få en djupare kunskap inom området. Intervjuerna har genomförts med hjälp av en samtalsguide, en s.k. kontextuell intervju. Resultatet visar att både lärare och elever tycker om att arbeta med NTA. Lärarna tycker det är skönt att få allt material och att konceptet har en röd tråd som är lätt att följa. Flera lärare känner att de kan ge eleverna en bra no-undervisning med hjälp av NTA. De känner även att de själva utvecklas och att det är inspirerande att arbeta med NTA. Dock är det inget självgående material och det kräver mycket tid. Hur elever lär har jag kommit fram till att det sker på många olika sätt, hur viktigt det bl.a. är att variera sin undervisning.

Arbetet syftar till att synliggöra några lärares uppfattningar, reflektioner och upplevelser om elever och information. I resultatet redovisas hur lärarna upplever elevers förmåga att handskas med information och när, var och hur de anser att eleverna tränar informationsfärdigheter. Dessutom redovisas lärarnas reflektioner kring elever, information och kunskap samt deras syn på om ett undersökande arbetssätt kan underlätta arbetet med informationsfärdigheter. Resultatet grundar sig på en kvalitativ forskningsintervju där fyra lärare från en skola i Linköping deltog.

Matematiklärare brukar ofta ha en förkärlek för katederundervisning. John Hattie (2009) har gjort en metastudie över 800 andra metastudier om vilka faktorer som påverkar elevers studieprestationer, och han menar att direktundervisning ger bättre resultat än exempelvis elevaktiva arbetssätt. Men är direktundervisning och katederundervisning samma sak? Enligt Hattie är det inte riktigt samma sak. Det framgår dock inte riktigt vilken typ av elevprestationer som egentligen mätts i de undersökningar som Hattie studerat. Men det man kan utläsa ur litteraturen är att direktundervisning framför allt är tidseffektiv. Den leder emellertid oftast till ytinlärning. Tidseffektiviteten kan förklara matematiklärarnas preferens av just katederundervisning.  Matematikkurserna är ofta innehållsmässigt omfattande och kognitivt svåra för elever att lära sig. Tidsaspekten har därför stor betydelse. För att se om katederundervisning, eller direktundervisning, är bättre för svenska elever på gymnasiet idag än vad elevaktiva arbetssätt är har sex grupper studerats. Tre av dessa har fått undervisning i form av katederundervisning (eller i en form av direktundervisning), och tre av dem har undervisats på ett elevaktivt sätt. Innehållet för lektionerna har varit ickelinjära funktioner i Matematik B. Därefter har resultaten av lektionerna analyserats utifrån vilken typ av kunskap som eleverna visat upp med avseende på yt- och djupkunskap. Ansatsen är fenomenografisk, men analysen är till stor del kvantitativ eftersom inga intervjuer gjorts med eleverna. Resultatet visar att elevaktiva arbetssätt är att föredra både när det gäller yt- och djupinlärning, Eleverna tyckte också bättre om den formen, vilket leder till ökad motivation för lärande. Direktundervisning, så som det definieras i Hattie, kan också ge bra resultat, särskilt vad gäller ytkunskaper, om alla stegen som Adams och Engelmann definierat följs.

The purpose of this study is to compare an inquiry-based teaching method for natural sciences in municipal schools and special education and to find out if this way of teaching may be helpful when working with students with Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). The Swedish national curriculum of 2011 states that teaching methods should be fitted to every student’s needs and preconditions. The implication of this is very important for all students, especially for children with special needs. The theoretical framework that has been applied as a foundation for this study is Vygotskijs "Zone of Proximal Development" and Deweys "Learning by Doing". The method applied for the study is a semi structured interview and five teachers where interviewed. The result of the study shows that teachers with a higher education in natural sciences are more confident with regards to teaching natural sciences and the application of the inquiry-based way of teaching. All the interviewed teachers find inquiry-based teaching to be helpful to all students but perhaps in particular for students with ADHD due to the fact that these lessons are broken down into smaller pieces of activities which helps the students keep their focus easier. This is particularly helpful for students with ADHD since their main challenge is hyperactivity.