Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare och skolans bibliotekarier uppfattar skolbiblioteket och dess roll i undervisningen på högstadiet. Studien baseras på intervjuer som gjorts med lärare och bibliotekarier på två skolor. Vi har inspirerats av fenomenografin men använder en deskriptiv metod och beskriver i vårt resultat fyra delar: användning av skolbiblioteket, undersökande arbetssätt, skolbibliotekets roll och dess miljö och skolans bibliotekariers roll. I resultatet kommer vi fram till att skolbiblioteket har en viktig roll och att det finns en positiv inställning till skolbiblioteket. Skolbiblioteket används till studier, arbete och skönlitterär läsning. Viktigt för ett fungerande skolbibliotek är personal hela dagen, gott om fräscha media och att det ges utrymme för olika funktioner i bibiblioteket. För att verksamheten ska fungera optimalt krävs att de olika yrkeskategorierna samtalar med varandra och förstår varandras yrkesroller. / The purpose of this paper has been to study teachers´ and librarians´ perspectives of the role of the school library in education in secondary schools. The study is based upon interviews with teachers and librarians from two different schools. We are inspired by phenomenography but we use a descriptive method and the following four parts are described in our result: the use of the school library, investigative approaches, the role of the school library and its environment and the role of the librarian. The conclusions which are evident from our research suggest the library has a fundamental role in the heart of the school. The school library is a multi-functional service used to support school studies, independent work and promote and encourage the reading of fiction. Essential to making the school library function well is professional staff, inspiring new literature and sufficient space to allow such functions to operate without disturbing each other. To ensure co-operation functions optimally the two professions must work effectively together as one team, understanding each other’s roles fully.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i sex lärares uppfattningar om utedagar vid två olika naturskolor. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare beskriver elevernas lärande och sin egen roll under utedagen på naturskolan. Syftet är också att se vilka kopplingar som finns mellan utedagen och skolans ordinarie verksamhet och dess styrdokument. Ett bisyfte är att beskriva vilka förutsättningar som lärarna ser till utomhuspedagogik runt den egna skolan, då i form av hinder och möjligheter. Metoden är etnografisk och bygger på en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt en observation. Resultatet visar att lärarna i studien ser naturskoledagen som en dag för lärande som är utforskande, upplevelsebaserat, praktiskt och bygger på samarbete och delaktighet. Lärarna ser en variation gällande utevana och mognad för utomhuspedagogik hos eleverna. Lärare integrerar utedagen i sin ordinarie undervisning eller låter den vara mer fristående. Resultatet visar att lärare förbereder dagen på naturskolan på olika sätt och i olika grad och hur kontakten med naturskolan sker inför utedagen varierar. Lärarna kan inta olika roller under utedagen, rollen som till exempel ordningsman, medforskare, iakttagare eller hjälpare. Lärarna i studien gör kopplingar till skolans styrdokument, beskriver hur ämnen och begrepp berörs under utedagen och påtalar det ämnesövergripande arbetssättet. Resultatet visar att närnaturen och närsamhället utgör tillgångar vad gäller utomhuspedagogik runt den egna skolan. Hinder för utomhuspedagogik är till exempel brist på kompetens, okunskap om området, tid och att det kräver mycket förberedelse.

Studiens syfte är att skapa kunskap om hur några lärare vid science center respektive klasslärare bedriver fysikundervisning för elever i årskurs 1-6. Studien har ett konstruktivistiskt perspektiv och grundar sig på intervjuer. Följande tre frågor har ställts och besvarats: 1) Vilket innehåll från kursplanen i fysik genomförs utanför klassrummet enligt lärare vid science center respektive klasslärare? Båda lärarkategorierna bedriver undervisning i Kraft och rörelse, Fysiken i naturen, Fysiken i vardagslivet, samt Fysiken och världsbilden. 2) Vilka arbetssätt uppger lärare vid science center respektive klasslärare att de använder sig av vid fysikundervisning? Båda lärarkategorierna uppger ett undersökande arbetssätt, fältstudier och observationer samt kommunikativt arbetssätt. 3) Vilka likheter och skillnader finns mellan den undervisning i fysik som beskrivs av lärarna vid science center jämfört med den undervisning som beskrivs av klasslärarna? Den största likheten är att båda lärarkategorierna utgår från ett undersökande arbetssätt. Den mest framträdande skillnaden är att lärare vid science center inte använder sig av dokumentation. En slutsats är att båda lärarkategorierna bedriver fysikundervisning utanför klassrummet med ett varierat centralt innehåll. Klasslärarna väljer i hög grad själva arbetssätt men att dessa varierar beroende på vilka resurser som finns samt vilken erfarenhet läraren har. Science center kan erbjuda andra aktiviteter eftersom det där finns andra resurser än på skolorna och i skolornas närmaste omgivning. / <p>Fysik</p>

Syftet med studien var att undersöka vilket lärande som sker när elever på lågstadiet arbetar med undersökande arbetssätt i naturvetenskap och utifrån resultatet diskutera didaktiska avväganden. Jag har observerat elevernas kommunikation i relation till uppsatta lärandemål när de utför naturvetenskapliga undersökningar i en klass på lågstadiet. Eleverna uppvisade varierande förmåga att resonera kring naturvetenskapliga metoder och arbetssätt. De kopplade ihop sina undersökningar med teorin och drog slutsatser av sina resultat. Dessa slutsatser var ibland felaktiga, vilket belyser vikten av att följa upp elevernas resultat och tankegångar så att de utvecklar korrekta uppfattningar. Eleverna använde de introducerade naturvetenskapliga begrepp som hade en mer vardaglig karaktär, men inte de begrepp som var nyare för eleverna. Eleverna visade även en begynnande förståelse för några aspekter av vetenskaplig metod. En slutsats är dock att eleverna hade behövt arbeta en längre period med samma område för att kunna använda begrepp och metod mer ändamålsenligt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur NO-lärare i årskurs 4-6 ser på naturvetenskaplig begreppsförtrogenhet och hur de beskriver att de arbetar med undersökande arbetssätt för att eleverna ska utveckla förtrogenhet för de naturvetenskapliga begreppen. Pragmatismen och det sociokulturella perspektivet på lärande ligger till grund för studien. För att söka svar på studiens frågeställningar har kvalitativa intervjuer med verksamma NO-lärare i årskurs 4-6 genomförts. Resultatet visar att lärare ser användande av begrepp, att kombinera arbetssätt och att koppla begrepp till erfarenheter som det viktigaste i undervisningen för att möjliggöra för elevers naturvetenskapliga begreppsförtrogenhet. Studien visar även att lärare arbetar med elevers erfarenheter av naturvetenskapliga fenomen, gör kopplingar till elevernas vardag och låter eleverna själva söka efter begreppsförklaringar för att eleverna ska utveckla naturvetenskaplig begreppsförtrogenhet.

I en granskning av Skolinspektionen 2014 framkom alarmerande information att den svenska skolan ofta misslyckas med undervisning i teknik där fallande elevintresse för ämnet är en stor konsekvens. I Sverige tillkom en ny läroplan höstterminen 2022 som lyfter att teknikundervisning ska verka för att eleverna utvecklar teknisk medvetenhet och intresse. För att kunna bidra med kunskap till forskningsfältet genomfördes en form av aktionsforskning i tre steg för att förbättra elevernas lärande samt förståelse för konstruktionstekniska avgöranden i brobyggnationer. I forskningsprocessen användes undersökande arbetssätt för att motivera eleverna att driva egna konstruktionsprojekt genom oberoende idéer och slutsatser. Utifrån variationsteoretisk ansats skildrades elevers lärande genom en learning study där kritiska aspekter identifierades för att utveckla teknikundervisning som verkar för att förbättra elevers lärande. Syftet med studien var att undersöka hur teknikundervisning bör utformas för att elever ska utveckla kunskaper om brokonstruktioner. Syftet kom att undersökas genom frågeställningarna: - Vilka är de kritiska aspekterna gällande teknikundervisning av brokonstruktioner i aktuell elevgrupp?                                                           - Hur bör teknikundervisning av brokonstruktioner utformas för att eleverna ska kunna urskilja kritiska aspekter?                                                                   - Hur har elevernas lärande utvecklats gällande brokonstruktioner? Studiens resultat visar hur en learning studie med implementering av undersökande arbetssätt som utgår från ett elevcentrerat lärande resulterar i en lyckad teknikundervisning som erbjuder variation och sammanhang. De 20 deltagande eleverna gick in med varierande förkunskaper i första lärandecykeln där resultatet av studien visar en marginell skillnad kunskapsmässigt mellaneleverna i slutet av lärandecykel tre. Utfallet visar på att teknikundervisning bör kännetecknas av variation där implementering av undersökande arbetssätt baserat på elevcentrerat lärande ska verka för att utveckla elevernas tekniska kunskaper.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lärare använder närmiljön i sin matematikundervisning. Vi undersökte även i vilken utsträckning de använde närmiljön samt vilka för- och nackdelar det finns med att använda närmiljön i matematikundervisningen. I denna studie användes ostrukturerad observation som metod. Dessutom användes kvalitativa intervjuer för att få svar på frågeställningarna. Resultatet visade att lärare använder närmiljön både när de undervisar inomhus och utomhus. Vidare visade resultatet att lärare fann många fördelar men få nackdelar med att undervisa i närmiljön. Några generella slutsatser gick inte att dra angående hur lärare använder närmiljön i matematikundervisningen, eftersom undersökningen inte var tillräckligt omfattande.

AbstractBlomqvist, C & Skaneborn, C (2009). Naturvetenskap och undersökande arbetssätt i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola.Vårt arbete handlar om hur ett undersökande arbetssätt kan ta sig uttryck i en förskoleverksamhet, i synnerhet när det gäller de allra yngsta barnen, samt hur pedagogerna kopplar detta till naturvetenskapliga fenomen i ett brett perspektiv. Arbetet handlar även om hur pedagogerna på förskolan förhåller sig till barns upptäckarlust, hur de tar tillvara på det i verksamheten samt vilka tankar de har kring ett undersökande arbetssätt. Vår forskningsteoretiska utgångspunkt är främst det sociokulturella perspektivet i ett undersökande arbetssätt, samt det pedagogiska förhållningssättet i ett naturvetenskapligt utforskande. I vår studie har vi använt oss av ostrukturerade observationer, videoupptagningar och fältanteckningar, samt utfört skriftliga intervjuer med pedagogerna. Vårt syfte med observationerna och intervjuerna har varit att beskriva och förstå hur ett undersökande arbetssätt kopplat till naturvetenskap visar sig i den pedagogiska verksamheten. Av studien har framkommit att när barn ges tid och möjlighet att undersöka ett föremål eller en händelse som fångat deras uppmärksamhet väcks deras nyfikenhet och lust att utforska vidare. Vi har kunnat se att pedagogerna tar tillvara på barnens tankar, funderingar och idéer i den dagliga verksamheten, och att ett naturvetenskapligt perspektiv löper som en röd tråd i pedagogernas sätt att utforma verksamheten.

The purpose of the study is to contribute knowledge about children's understanding of the physical phenomenon of friction by conducting a planned learning activity together with the children. In the activity, the children had the opportunity to investigate high and low friction with varied materials in a slide. A total of seven five-year-old children participated on two separate occasions. The observations were carried out at the respective preschool's slide, where the children had to ride with the different materials and investigate the friction that arose. The observations were recorded with audio and video recording, which were then analysed using a content analysis and based on the theory of variation. The results of the study indicate that most children had a certain understanding of the phenomenon of friction even before the activity, but not of the scientific concepts or knowledge enough to explain their thoughts about the phenomenon. The results also showed that the design of the learning activity contributed to an increased understanding of the phenomenon of friction. They developed their thoughts and explanations about the phenomenon in relation to the different materials that were investigated and several of the children also adopted the concept of friction towards the end of the activity. Key words: friction, research method, variation theory, preschool / Studiens syfte är att bidra med kunskap kring barns förståelse för det fysikaliska fenomenet friktion genom att genomföra en planerad lärandeaktivitet tillsammans med barnen. I aktiviteten fick barnen möjlighet att undersöka hög och låg friktion med olika material i en rutschkana. Det deltog totalt sju femåriga barn vid två olika tillfällen. Observationerna genomfördes vid respektive förskolas rutschkana där barnen fick åka med de olika materialen och undersöka friktionen som uppstod. Observationerna spelades in med ljud och videoinspelning som sedan analyserades med hjälp av en innehållsanalys och utifrån variationsteorin. Resultatet av studien tyder på att de flesta barn hade en viss förståelse för fenomenet friktion redan innan aktiviteten, men dock inte för de vetenskapliga begreppen eller kunskaper tillräckligt för att förklara sina tankar kring fenomenet. I resultatet framkom även att utformningen av lärandeaktiviteten bidrog till en ökad förståelse för fenomenet friktion. De utvecklade sina tankar och förklaringar om fenomenet i relation till de olika materialen som undersöktes och flera av barnen anammade även begreppet friktion mot slutet av aktiviteten. Nyckelord: friktion, undersökande arbetssätt, variationsteorin, förskola

The purpose of this study was to find out how teachers in primary school implement practical work in their classrooms and what experiences they have of Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA). To find out the answers I used semi structured interviews and a poll inquiry. In the study there were four interviews that were recorded with sound and 31 polls that were done by Survey &amp; Report through Karlstad University. The study refers to prior studies about inquiries and practical works in classroom practice. The study shows that the majority of the teachers in this study work regularly with inquiry in their science teaching. The study also shows that the majority of the group has a positive experience of NTA and appreciates the structure and the opportunity to further educate themselves in the science subjects. The study also shows inquiries outside of what NTA can offer. They are mainly done in biology and physics for example as observations of animal and nature or playground physics where teeters and slides are used to study different physics phenomena.