Studiens syfte har varit att få ökad kunskap om lärares erfarenheter gällande vilka möjligheter som undersökande arbetssätt ger för att främja elevers lärande om och för hållbar utveckling i årskurs F-3 samt vilka utmaningar som arbetssättet ger upphov till i relation till elevernas lärande. Resultatet baseras på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs F-3. Resultatet visar att alla lärare har som mål i undervisningen att eleverna ska lära sig att ta hand om vår jord. Indirekt strävade alla lärare efter att utveckla elevernas handlingskompetens, men det var de lärare som arbetade kontinuerligt med ett undersökande arbetssätt som kunde beskriva detta tydligast. Alla lärare var dock överens om att eleverna fick djupare kunskaper när de undervisade med ett undersökande arbetssätt. Fem av lärarna kunde se hur eleverna fick förståelse för att vi kan skapa en hållbar framtid vid undervisning med undersökande arbetssätt. Dessa fem beskrev även hur eleverna blev motiverade, kände meningsfullhet och utvecklade både sociala färdigheter och språkkompetens i elevdiskussionerna i samband med deras undersökningar. Det som gav utmaningar för elevernas möjligheter att lära för hållbar utveckling var främst lärarnas kunskaper om vad som skulle undervisas samt möjligheterna att kontinuerligt kunna undervisa med ett undersökande arbetssätt. En slutsats i studien är att lärarna skulle behöva fortbildning i lärande för hållbar utveckling, men även ett stöd från organisationen för att kunna arbeta med undersökande arbetssätt kontinuerligt.

Denna studie utforskar användningen av undersökande arbetssätt inom fysikundervisning utifrån ett lärarperspektiv. Förankrad inom lärarprogrammet vid Karlstads universitet, strävar denna forskning efter att noggrant undersöka användningen av systematiska undersökningar i grundskolans fysikundervisning och att tydliggöra lärarnas åsikter kring dessa. Genom att använda den kvalitativa forskningsmetoden fenomenografi får vi fram resultat som framhäver en allmänt förekommande positiv inställning bland lärarna till användningen av undersökande arbetssätt i fysik-klassrummet. I korthet visar denna undersökning att lärarna möter olika utmaningar när de implementerar undersökande arbetssätt i fysikundervisningen. De flestalärarna i denna studie är entusiastiska över att integrera detta arbetssätt och ser den som en chans för eleverna att aktivt utforska vetenskapliga koncept. De framhäver att elevernas engagemang fördjupar deras förståelse och stärker deras förmåga att tänka kritiskt och lösa problem. Samtidigt står vissa inför hinder som brist på tid, resurser och osäkerhet kring genomförandet av undersökande arbetssätt. Det är viktigt att betona att lärarnas behov av resurser inte får bli en anledning till att undvika praktiskt arbete. Skolledningen bör stödja lärarna genom att tillhandahålla de nödvändiga resurserna. Genom att hantera dessa utmaningar kan skolor skapa en miljö där elevernas lärande främjas på bästa sätt.

Undersökande arbetssätt har visat sig vara en bidragande faktor till ett ökat intresse för naturvetenskap bland elever. Trots fördelarna framhålls svårigheten att implementera undersökande arbetssätt i undervisningen. Tidigare forskning betonar lärares motvilja att planera laborationer, till skillnad från lärare som använder NTA och uppvisar istället sin uppskattning för de färdiggjorda laborationerna. I detta arbete om undersökande arbetssätt med stöd av NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla) undersöks hur lärare i mellanstadiet arbetar med materialet i sin undervisning. Syftet är att belysa lärares didaktiska val med NTA-lådan samt de möjligheter och begränsningar som uppstår i arbetet med materialet. Studien genomfördes genom en kombination av klassrumsobservation och intervju som metod. Observationen fokuserade på lärarens didaktiska val och intervjun fokuserade på lärarens åsikter och erfarenheter. Resultaten visar att elevernas intresse och motivation ökar vid implementeringen av NTA-lådan i ett undersökande arbetssätt. Eleverna var självgående samt självsäkra under grupparbetet och deltog aktivt i laborationen. Läraren uttryckte sin uppskattning för NTA-lådan och påstod att elevernas lärande främjas genom detta tillvägagångssätt även om det fanns utmaningar. Den största utmaningen i lärarens praktik var att förbereda det omfattande NTA-materialet vilket ansågs som tidskrävande.

The purpose of the study is to contribute with knowledge of how an investigative approach can assist children of different ages in acquiring new knowledge and reinforcing existing knowledge about the falling motion of various artifacts based on an inclined plane. Eight children participated in the study, from three different age-divided departments. The starting point of the activity was inspired by the Reggio Emilia philosophy's thoughts on the unfinished material, where the children were asked to examine the fall movement of four different artefacts along an inclined plane. The observation is based on Predict, observe, explain scientific methodology. In the initial discussions, the children were asked to formulate hypotheses about the various artefacts’ motion along the incline, and then test and observe the phenomenon. The activity ended with reflections on their experiences about the practical elements. The study studied how the children in different ages acted and expressed themselves during the activity. The analysis is based on Piaget's stage theory and Vygotsky's view of learning about how children mediate knowledge. The results show that the children have a good ability to express themselves to try to explain and understand different physical phenomena such as friction, force and speed based on their own conditions. However, the ability to reflect differs between the different ages. The children aged 5–6 years show not only the ability to formulate hypotheses but also to explain their hypotheses, where they link their explanations to the shape of the object. At the same time, the younger children thought outside the box and explored the phenomenon of friction thoroughly. A crucial role is how the educator formulates his or her questions to develop the children's lifelong learning. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur det undersökande arbetssättet kan hjälpa barn i olika åldrar att erövra nya kunskaper och förstärka befintlig kunskap kring olika artefakters fallrörelse utifrån ett lutande plan. I studien deltog åtta barn i åldern 2–6 år som delades in utifrån tre olika grupper baserat på förskolans åldersindelade avdelningar. Aktivitetens utgångspunkt var inspirerad av Reggio Emilia filosofins tankar om det ofärdiga materialet där barnen, med hjälp av ett lutande plan och fyra olika artefakter, fick undersöka fallrörelsen. Observationerna bygger på Predict, observe, explain naturvetenskapliga metodik. Barnen fick i de inledande diskussionerna formulera hypoteser om de olika artefakternas rörelse utmed planet, för att sedan pröva och observera fenomenet. Aktiviteten avslutades med reflektioner om deras upplevelser. I studien undersöktes hur barnen i olika åldrar agerade och uttryckte sig under aktiviteten. Analysen baseras på Piaget stadieteori och Vygotskijs syn på lärande om hur barn medierar kunskap. Resultatet visar att barnen har en god förmåga att uttrycka sig för att försöka förklara och förstå olika fysikaliska fenomen som friktion, kraft och hastighet, utifrån sina egna förutsättningar. Däremot skiljer sig barnens reflektionsförmåga beroende på ålder. Barnen i åldrarna 5–6 år visar inte bara förmågan att formulera hypoteser utan också att ge en förklaring till sina hypoteser, där de kopplar sina förklaringar till föremålets form. Samtidigt som de yngre barnen tänker utanför boxen och utforskar fenomenet friktion grundligt. En avgörande roll är hur pedagogen formulerar sina frågor för att utveckla barnens livslånga lärande.

Lärare använder IKT i olika utsträckning i verksamheten och de har olika kompetens när det gäller hur verktygen ska användas (Skolverket 2009). Kompetens och kunskapssyn är två begrepp som är nära förbundna. Lärarens kunskapssyn påverkar hur verktygen används i verksamheten och kompetensen påverkar om läraren kan använda verktygen på rätt sätt för att skapa möjligheter till lärande. I uppsatsen studeras lärarens kunskapssyn och hur den påverkar undervisningen med IKT.    Frågeställningar:     Hur kommer kunskapssyner till uttryck i lärarens undervisning med IKT?   I uppsatsen görs en litteraturstudie av ett urval av studier som tolkats utifrån hur syner på kunskap kommer till uttryck genom lärarens undervisning med IKT. Det finns verktyg och metoder som bygger på sociokulturellt lärande, t.ex. CSCL verktyg och Write to Learn metoden, verktyg som bygger på behaviorism, CAI, och verktyg eller metoder som bygger på den pragmatiska kunskapssynen, utforskande av kunskap genom Inquiry. I resultaten framgår att kunskapssynerna kommer till uttryck med IKT verktyg och metoder när behavioristiska verktyg används i verksamheten men i mindre omfattning när verktyg och metoder som bygger på andra kunskapssyner används. Ett par faktorer framkommer i resultaten som påverkar om kunskapssynerna kommer till uttryck. Dessa faktorer är lärarens kompetens och förmåga att använda digitala verktyg.

Syftet med min undersökning var att bidra med ökade kunskaper om vilka uppfattningar som finns bland fjärdeklasselever gällande syftet med NTA i kemi, och om dessa överensstämmer med lärarens syfte. Datainsamlingen har gjorts via gruppintervjuer med femton elever och deras lärare. Intervjusvaren har sedan kategoriserats induktivt. Resultatet har visat att eleverna inte uppfattar syftet med NTA-lådan så som läraren tänkt. Det verkar som att eleverna ser ett mer närliggande syfte och fokuserar på vad som händer. Läraren, å andra sidan, tycks ha ett mer övergripande syfte som utgår från kunskapskraven men som hon inte fullt ut lyckas kommunicera till eleverna. Hon syftar även till att eleverna utvecklar sin resonemangsförmåga genom diskussioner i helklass. Eleverna tycker dessutom att helkassdiskussionerna är intressanta och lärorika. Tid läggs på diskussionerna vilket ger en möjlighet till en naturvetenskaplig literacitet. / The purpose of my study was to contribute with increased knowledge on what ideas fourth grade pupils have about the aims of NTA in chemistry, and if their ideas correspond with the teachers´ aims. The data collection is made through group interviews with fifteen pupils and their teacher. The answers in these interviews have been inductively categorized. The results have shown that pupils don´t see the aims of the NTA-boxes as the teacher have in mind. It seems like the pupils´ see aims in each lesson and focus on what is happening. The teacher, on the other hand, has a much more overall aim that originates from the curriculum, but which she doesn´t manage to fully communicate to the pupils. She also intends that the pupils should develop their capability of reasoning, which they do during classroom discussions. In addition to this, the pupils also find classroom discussions both interesting and educational. Time is given for classroom discussions which gives an opportunity for scientific literacy.

Jag har valt att med hjälp av en kvalitativ metod undersöka hur lärare arbetar eller har arbetat med Natur och Teknik för Alla (NTA), som är ett verktyg till för att stödja lärares kompetensutveckling och undervisning i naturvetenskap och teknik (Anderhag & Wickman 2006). NTA inkluderar fortbildning, ett nätverk av pedagoger, samt tillgång till temalådor att ta med in i klassrummet som bygger på ett undersökande och praktiskt arbetssätt. Syftet med undersökningen är att få ta del av hur lärare väljer att arbeta med NTA i NO-undervisningen. Vidare undersöks om lärarna upplever att NTA underlättar genomförandet av praktiska inslag i undervisningen, om NTA synliggör kopplingen mellan teori och praktik, samt om de anser att NTA höjer kvaliteten på deras planering och undervisning. Undersökningen baseras på sex genomförda intervjuer med lärare som undervisar i årskurserna 1-6.I Bakgrund tydliggörs vad NTA är för något; var det har sitt ursprung, vad NTA-konceptet innebär, hur man undervisar på klassrumsnivå samt hur relationen mellan NTA och de aktuella styrdokumenten ser ut. Förutom detta finns ett avsnitt som förklarar experiment och praktiskt arbete i NO-undervisningen.I Tidigare forskning presenteras tidigare analyser av NTA, Skolinspektionens kvalitetsgranskning av NO-undervisningen och Skolverkets kunskapsöversikt över NO-undervisningen. I detta kapitel redogörs likaså för det teoretiska perspektivet, konstruktivism, som ligger till grund för denna undersökning. Konstruktivism innebär att det finns en bestämd syn på individers lärande och på den organiserade kunskap som överförs från en generation till en annan (Sjøberg, 2010)Mina huvudsakliga resultat från de genomförda intervjuerna är att samtliga lärare tycker att NTA-undervisningen stödjer deras utförande av praktiska moment. De tycker även att NTA förenklar arbetet med att sträva mot det som står i kursplanerna, men fem av sex lärare anser att NTA inte är heltäckande i det avseende att det täcker vad som står i styrdokumenten. Detta medför att man måste vara noggrann i sin planering och undervisning. De sex lärarna berättar likaså att de inte väljer att fullfölja den lärarhandledning som finns att tillgå fullt ut i sin undervisning.

Uppsatsens syfte är att undersöka om NTA, ett undervisningsmaterial som går ut på att tillhandahålla planeringar och material för praktisk NO-undervisning, skapar ett undersökande arbetssätt utifrån naturvetenskapens karaktär. Tidigare forskning är positiv till NTA-materialet men visar att ett undersökande arbetssätt inte blir en självklarhet. Genom en kvalitativ enkätundersökning i fyra skolklasser och intervjuer med två lärare, som undersöker elever och lärares syn på NTA-materialet, kommer vi fram till att ett undersökande arbetssätt är möjligt men att undervisande lärare aktivt måste se till att det sker.

I denna studie var syftet att ta reda på vilka faktorer som enligt tidigare forskninginverkar på elevers lärande vid utförandet av systematiska undersökningar i NOundervisningen,med ett särskilt fokus på förmågan att genomföra systematiskaundersökningar. Frågeställningen har besvarats genom en systematisklitteraturstudie där tidigare forskning på området har analyserats och diskuterats.Databaserna Eric (Ebsco), Summon, NorDiNa och avhandlingar.se har använts föratt hitta relevant litteratur som har avgränsats till vetenskapliga artiklar,avhandlingar och licentiatuppsatser. Efter kvalitetsgranskning och genomläsningav de utvalda texterna har gemensamma teman utkristalliserats och texterna hardärefter diskuterats och jämförts med varandra. Resultatet visade att faktorer somatt uppmärksamma elevers intresse, låta dem använda sina tidigare erfarenheter isitt lärande och att ha en medveten och tydlig kommunikation är viktiga förelevernas kunskapsinhämtning vid systematiska undersökningar. Andra viktigafaktorer som studiens resultat visade var att en varierad frihetsgrad ochsvårighetsgrad vid laborationer samt att ge eleverna möjlighet att inte bara utföraegna undersökningar utan även få kritiskt granska, jämföra och bedömatillförlitlighet hos andra forskningsresultat är viktig för att eleverna ska fåmöjlighet att utveckla förmågan att genomföra systematiska undersökningar. / <p>so</p>

Konceptet Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA) bygger på ett undersökande arbetssätt, vilket förespråkas för att väcka elevers intresse för NO ämnena. För att säkerställa lärande behöver elevers kunskaper bedömas, vilket tidigare forskning påvisar som problematiskt. Syftet med vår studie är att öka kunskapen kring lärares bedömningspraktik gällande elevers naturvetenskapliga kunskaper då undervisningen utgår från ett undersökande arbetssätt genom NTA-konceptet. Hur upplever lärare bedömning genom NTA? Vilka faktorer upplever lärare som viktiga för att bedöma elevers kunskaper vid undersökande arbete genom NTA? Hur förhåller det sig mellan olika lärarkategorier gällande hur bedömningen upplevs? För att få svar på detta har vi i denna studie använt oss av enkät som metod. Totalt samlades 104 digitala enkätsvar in ifrån lärare runt om i landet.Resultatet visar att majoriteten av lärarna upplever bedömningen som övervägande lätt, men trots detta uppger de att de saknar en rad olika faktorer för att göra en god bedömning. Vilka faktorer lärarna anser vara viktiga för att göra en god bedömning och vilka de saknar har genom studien kunnat utläsas och ställas mot varandra. Lärare med få yrkesverksamma år fokuserar huvudsakligen på de praktiska aspekterna i klassrummet medan lärare med fler yrkesverksamma år tenderar att fokusera på bedömningsaspekterna. Vidare är den rekommendation vi vill ge till verksamheten, att inte undervärdera bedömningens betydelse för att säkerställa att undervisning och lärandemål harmonierar samt att NTA inte reduceras till att elever skapar intresse för görandet framför ämnesinnehållet. / The concept Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA) is an inquiry-oriented teaching approach, which is advocated as means to increase curiosity among pupils. To assure the pupils’ knowledge, their progress needs to be evaluated and assessed. Previous research has shown this to be problematic, depending on how inquiry is approached in teaching. The aim of our study was to investigate how compulsory school teachers that use NTA practice the assessment of pupils’ scientific knowledge. How do the teachers experience assessment through NTA? What factors do the teachers perceive as important when assessing the pupils’ knowledge through NTA? How do different teacher categories experience the assessment? A survey was used to answer these questions. In total, 104 digital questionnaires were collected from teachers around the country. The results reveal that the majority of teachers experience the assessment of the pupils as mostly easy, but they, however, express that factors are missing that could improve their assessment. Factors that the teachers view as important or are missing are then compared with each other in the study. The findings show that less experienced teachers mainly focus on practical aspects in the classroom, while more experienced teachers tend to focus on aspects of assessment. We recommend practitioners not to underestimate the importance of assessment to assure the alignment between learning experience and learning goals, and that the use of NTA should not be reduced to just a doing science approach to attract interest, at the expense of the learning of scientific content.