Denna studie syftar till att undersöka och få fördjupad kunskap om hur förskollärare ser på undervisning i utomhusmiljö. Datainsamlingen har skett med semistrukturerade kvalitativa intervjuer för att vidare analyserats med en teoretisk tolkning ur det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att förskollärare ser på undervisning som något som sker mestadels spontant under hela dagen. Att vara närvarande förskollärare och medforskare i barns lärande tillsammans med kommunikation och det dagliga samtalet ses som viktigt. Studiens slutsats visar att förskollärarna ser på undervisning i utomhusmiljön som mestadels spontan där den planerade undervisningen saknas.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sex stycken grundskollärare individualiserar för och inkluderar elever som är i generella matematiksvårigheter, i matematikundervisningen. Denna studie är baserad på semistrukturerade intervjuer som utförts med sex stycken grundskollärare från årskurserna 1–3. Studiens resultat analyseras med hjälp av studiens teoretiska utgångspunkter, Vintereks (2006) nio olika individualiseringsformer samt Asp-Onsjös (2006) tre inkluderingskategorier. Studiens resultat visar att grundskollärarna som intervjuades både inkluderar och individualiserar för elever i generella matematiksvårigheter, på flera olika sätt. Det finns inte ett sätt som passar alla elever utan det gäller att man som grundskollärare är öppen för att prova nya metoder och uttrycksformer. Lärarna är alla överens om att det handlar om att utgå från varje barns bästa för ögonen och att det är viktigt att allas olika behov tillgodoses. Grundskollärarna nämner dock att tiden är ett hinder när det kommer till individualisering och inkludering, att det inte finns resurser nog som kan stödja klassläraren i inkluderings- och individualiseringsarbetet. Ytterligare ett hinder som lärarna nämner är att kunna inkludera samtidigt som du som klasslärare individualiserar. En av lärarna förklarar dock att det går att inkludera genom att individualisera, det ena utesluter inte det andra.

Genom att analysera två valda lärarhandledning har vi en förhoppning om att öka förståelsen för på vilket sätt lärarhandledningen kan ses som en resurs för att ge läraren support att utforma och genomföra matematikundervisning av hög kvalité. Undersökningen är en kvalitativ studie med syftet att undersöka vad lärarna upplever för stöd i en lärarhandledning och vilka begränsningar som läraren upplever vid användandet av den. forskningsfrågorna som ligger till grund för studien är följande: Vilket stöd upplever lärare att lärarhandledningen ger? Vilka begränsningar upplevs av lärarna vid användandet av en lärarhandledning? För att kunna besvara de här forskningsfrågorna valdes semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisade i läromedlen Favorit matematik eller Rik matematik.  Intervjuerna genomfördes på olika skolor samt genom en telefonintervju i mellersta Sverige med sex lärare i grundskolans tidigare år 1-3. Studien förhåller sig till två teoretiska ramverk: Davis och Krajcik (2005) och Brown (2009).  Resultatet visade att lärarna utnyttjar lärarhandledningens olika delar på olika sätt i sin matematikundervisning. Antingen ses det som ett recept, verktygslåda där olika delar utnyttjas eller ses som en inspirationskälla där läraren improviserar utan att låta läromedlet styra undervisningen. Begränsningar som framkom av studiens resultat var bland annat att respondenterna upplevde lärarhandledningarna som stressande om materialet följs som ett recept. / By analyzing two chosen teacher tutorials, we hope to increase understanding of how the teacher guides can be seen as a resource to provide the teacher with the support of designing and implementing high quality mathematics education. The study is a qualitative study aimed at investigating what kind of support teachers experience in a teacher's guide and what constraints the teacher experiences when using it. The research questions underlying the study are as follows: What support do teachers experience from the teacher's guide? What constraints are experienced by the teachers in the use of a teacher's guide? In order to answer these research questions, semi structured interviews were chosen with teachers who used the teaching materials Favorit Matematik or Rik Matematik. Interviews were conducted at different schools and through a telephone interview in central Sweden with six teachers in primary school's earlier years 1-3. The study relates to two theoretical frameworks: Davis and Krajcik (2005) and Brown (2009). The result showed that teachers utilize the different parts of the teacher guides in different ways in their mathematics teaching. Either it is seen as a recipe, a toolbox where different parts are utilized or viewed as an inspiration source where the teacher improvises without letting the teaching device control the teaching. Restrictions found by the result of the study were, among other things, that the respondents experienced the teacher guides as stressful if the material is followed as a prescription.

BakgrundForskningen kring kvinnors historia började ta form under 1970-talet. Det forskningen visar är att det finns två inriktningar i genusforskningen, antingen kvinnohistoria bredvid manshistoria eller att man flätar ihop kvinnornas i männens historia. I de läromedel som finns på skolorna idag omnämns främst drottningar och religiösa kvinnor.SyfteSyftet med studien är att undersöka om lärare synliggör de båda könen. Frågeställningarna är vilka som står i fokus i historieundervisningen och hur lärarna gör för att skapa ett helhetsperspektiv i undervisningen.MetodVi har använt intervju som metod, och har intervjuat fem lärare på fyra olika skolor, inom samma kommun.ResultatVårt resultat visar att lärarna fortfarande har fokus på kungar och krig i undervisningen men har med ett genusperspektiv i sin undervisning genom att undervisa kring folkets historia istället för enbart makthavare. Resultatet visar också att lärarna har för lite kunskaper kring genusperspektiv kopplat till historieundervisning. Vidare visar resultatet att läroböckerna tar upp för lite kring kvinnor och barn, därför söker lärarna stoff från andra informationskällor, så som internet, bibliotek och museum. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND:Läsning är viktigt, inte bara i skolan utan också i övriga samhället och det är något vi använder oss av varje dag. Men det är skillnad på att koda av orden och förstå vad man läser. Läsförståelse är något av det viktigaste skolan lär ut (Herrlin & Lundberg, 2005). Jag har valt ämnet för att få kunskaper och insikter om läsförståelse.SYFTE:Syftet med studien är att undersöka hur åtta lärare i år 1-6 beskriver sin undervisning med läsförståelse.METOD:Den valda metoden är en kvalitativ intervjustudie.RESULTAT:Lärarna i studien är eniga om att läsförståelse definieras genom att den som läser förstår texten, på olika nivåer. Läsförståelse är viktigt för livet och för elevernas framtida skolgång. Arbetet sker främst genom att eleverna får svara på frågor om en text, muntligt eller skriftligt. Läsförståelse ses som en del av alla ämnen. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med denna studie är att synliggöra hur fyra förskolechefer samt fyra förskollärare uppfattar undervisning i relation till förskolans verksamhet. Som metod i denna studie, används kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att förskolecheferna definierar att undervisning kan ske både spontant och utifrån målstyrda processer medan förskollärarna anser att undervisning enbart kan ske utifrån målstyrda processer. Slutsatsen av denna studie visar att undervisningsbegreppet behövs bearbetas och arbetas med systematisk inför implementeringen av den nya läroplanen.

The object of this master's thesis is to study students writtenappendixes for their first-year-essay, (A-uppsats). In theappendixes the students are asked to describe their search forinformation within five areas; strategy, resources, terminology,analysis and usefulness. The appendixes for the years 2006-2009are studied, 184 appendixes consisting of one A4 page each.This thesis focuses upon the study of resources, processes andfeelings displayed in the appendixes. The theories of Tom Wilson,Carol Collier Kuhlthau and Louise Limberg are used, as results ofother studies within the area. Connections with theories oninformation literacy are also made.The results show that students usually do as they are instructed bylibrarians if it is profitable for their studies. They use theappropriate sources for their assignment but are confused in theirprocesses upon searching for information. The confusion alsoshows in the feelings displayed in the appendixes.The results also show a merge from the use of more specializedarticle databases to more general.The students are in the beginning of their road towards informationliteracy, which is a learning process. The thesis also discusses howlibrarians can meet the students need for training within the area ofinformation searching and information literacy. / Program: Bibliotekarie

Denna litteraturstudie undersöker vilka faktorer som påverkar effekten som läxa har på elevers kunskaper i  matematik. Studien visar att läxa är ett komplext fenomen som påverkas av många faktorer och även varierar beroende  på ämne. På grund av komplexiteten begränsas studien till att undersöka effekten av läxa på individnivå. Studien identifierar ett antal faktorer. Dessa faktorer visar sig ha en stark koppling till varandra och är svåra att skilja från varandra. Därför grupperas de i följande tre kategorier: lärarens syfte med läxan, läxans konstruktion samt elevens förutsättning att genomföra läxan. Studien visar även att läxa varken är strikt positiv eller negativ. Faktorer i alla kategorierna kan medföra att  elevens kunskaper påverkas positivt, negativt eller inte alls. Den viktigaste slutsatsen av studien är därför att man som  lärare bör planera sin läxa noggrant, ha ett explicit syfte och att ge tydlig och välgenomtänkt återkoppling

Literacy is about the transformation from written text to practice. Our language is one of the most important tools we possess to acquire knowledge in school regardless of the subject. Words are linked to different topics and can have different meanings, depending on the context in which they are being used. There are quite a lot of studies about subject areas in the theoretical subjects, but in the practical ones, like domestic science, it is hard to find any relevant research. To examine how creation of meaning takes place within the subject area of domestic science, an ethnographic observation study is implemented in this essay. The study is based on three lessons of domestic science. The results of this study show that knowledge specific to the subject area is needed during the lesson when the students read the recipe in order for them to know what to do next. The results also show that it doesn´t matter that the teacher walks the students through the recipe in the beginning of the lesson. The problems occur when the student must perform the task of following the instructions themselves.

Syftet med den här studien är att se hur lärare i årskurserna 4-6 arbetar med motivation inom ämnet matematik. Syftet är också att se hur lärare skapar ett intresse för matematikämnet i skolan.    Metoderna som använts för att genomföra studien är intervjuer och observationer. Dessa metoder är båda av kvalitativ art. Intervjuerna har genomförts med fem olika lärare och svaren kommer att användas för att se hur lärare ser på sin undervisning och möjligheter till att motivera elever i matematik. Observationerna användes både för att ha en gemensam grund att utgå ifrån vid intervjun men också för att se hur lärarna faktiskt arbetade med att motivera eleverna.   Det resultat som framkommer är att lärarna arbetar med att variera sin undervisning för att få med alla elever i arbetet. Det är både arbetssätt och arbetsmaterial som lärarna varierar. Resultatet visar också att lärarna utgår ifrån elevens behov och förutsättningar för att skapa en plattform att utgå ifrån i lärandet.