Problemlösningslektioner innehåller i regel en avslutande helklassdiskussion. Att leda en sådan diskussion ställer höga krav på läraren i att föra diskussionen framåt på ett sätt som gynnar elevernas lärande och inte underminerar deras tankegångar. Ett sätt att underlätta planeringen av lektionen och diskussionen kan vara lärarhandledningar för specifika problem. När lärarhandledningar utformas tar de oftast inte hänsyn till lärarens behov och används därför sällan fullt ut i praktiken. För att handledningen ska användas och fylla sitt syfte behöver lärares upplevelser tas med i beräkning när de utformas. Den här fallstudien syftar till att ta reda på fyra lärares upplevelser av att leda en matematisk helklassdiskussion med hjälp av en problemspecifik lärarhandledning. Data samlades in via intervjuer och observationer. Intervjuerna transkriberades och analyserades. Lärarna fann konkretiseringen av lärarhandledningen som stödjande. Det som de ville ha ytterligare stöd i var fler typer av frågor att ställa till eleverna under diskussionen.

Denna studie har som syfte att undersöka olika svensklärares inställning till grammatikens roll och syfte i undervisningen, hur det påverkar deras val av undervisningsstrategier samt elevernas syn på syftet med grammatikundervisningen. Jag har intervjuat tre olika svensklärare och i intervjuerna använt mig av fyra didaktiska frågor som frammanar ett didaktiskt perspektiv på grammatikundervisningen i dagens skola. Jag har även gjort en enkätundersökning av de intervjuade lärarnas elever i syfte att belysa elevernas perspektiv på syftet med grammatikundervisningen. I min tidigare forskning har jag använt mig av en liknande studie gjord av Beng Brodow där han undersöker ”svensklärares attityder till och erfarenheter av grammatikundervisning”. Det som skiljer denna studie från Brodows är framförallt inkluderandet av elevernas perspektiv. I resultatet går det att konstatera att lärarens undervisningsstrategier snarare än deras inställning till grammatikundervisningen är avgörande för elevernas uppfattning om syftet med grammatikundervisningen.

Syftet med studien är att undersöka hur lågstadielärare arbetar med problemlösning utifrån frågeställningarna vilka strategier lyfter lärare fram i problemlösningsundervisningen och vilken roll tar läraren i undervisningssituationer av problemlösning. Fär att samla in epiri till studien har tre lärare deltagit och deras före, under och efter problemlösningsundervisningen undersöktes. Lärarnas planering av undervisningen gav information om tankar och utgångspunkter i problemlösningen som sedan utfördes och som då observerades med hjälp av två observationscheman utifrån det teoretiska ramverket, bestående av Pólyas fyra faser (1945) och Smith och Steins fem undervisningspraktiker (2014). Observationerna kompletterades med intervjuer av observerade lärare. Insamlad data bearbetades och sammanställdes till ett resultat. Analyserades gjordes av resultatet med det teoretiska ramverket som filter. Studiens resultat visar att introduktionen av ett problem är viktigt för elevers förståelse för det. Lärarens förberedelse och förutsättande av lösningsmetoder och strategier innan lektionen bidrar till att de lyckades bättre med att tydliggöra den matematiska idén i diskussionsdelen av problemlösningens. Samtidigt visar resultatet att lärare lägger olika mycket vikt på att uppmärksamma utvärderingar och reflektion i problemlösningen. Övergripande visar studien att lärarna tar en stor roll i att hjälpa och kontrollera elevernas process i lösandet av problem. Det framkommer även att lärarnas aktiva urval av elevlösningar skiljer sig mellan lärarna.

Den bildundervisning som sker i klassrummen centreras runt manuella bildframställningsmetoder och avspeglar snarare en praktisk-estetisk syn på bildämnet än den kommunikativa som senare läroplaner skriver fram. Mot bakgrund av det och den förskjutning som skett i och med akademiseringen av lärarutbildningar, där det mer teoretiska och övergripande begreppet didaktik fått ersätta metodiken, undersöker denna kunskapsöversikt hur forskningen skriver fram att bildundervisningen utformas. Nio stycken vetenskapliga texter som tillsammans kan ge en samlande bild av hur bildundervisningen sker i klassrummen, hur den bör utformas och vad som formar den, sammanställs och diskuteras. Vikten av att bildundervisningen har en medveten design och medvetet anpassas efter syftet framgår av översiktens resultat. Framkommer gör även att det finns tydliga ideal om hur undervisningen bör ske men att det inte alltid motsvaras i undervisningen och utvecklingen av nya metoder och tekniker i bildklassrummet går långsamt. Slutligen efterfrågas vidare forskning och problematisering av undervisningsmetoder och praktiker i bildklassrummen.

Uppsatsens syfte är att synliggöra vad begreppet visuell litteracitet innefattar, samt vilka undervisningspraktiker bildlärare använder för att öka elevernas förmågor och kunskaper inom detta område. Utifrån frågeställningarna görs halvstrukturerade intervjuer med fem bildlärare. Intervjuerna transkriberas och analyseras genom en variant av diskursanalys. Tidigare forskning fastslår att visuell litteracitet innefattar strukturering, bedömning/värdering och tolkning av visuellt material. Analysen visar att de intervjuade lärarna har goda kunskaper om begreppet samt att de låter den visuella litteraciteten löpa genom all undervisning i bildämnet. De berättar om sina undervisningspraktiker genom att ge exempel på hur de arbetar. Däremot har de inte tillgång till diskursen visuell litteracitet, utan reproducerar delar av den.

Litteraturstudien belyser hur läsmotivationen är kopplad till elevers läsutveckling i årkurs F-3 inom ämnet svenska. Syftet med litteraturstudien är att bidra med kunskap om vad som enligt ett urval av tidigare forskning, har en bidragande betydelse för elevers läsmotivation i åldersgruppen 5 till 10 år. Frågeställningar som belyses är följande: Finns det ett samband mellan läsmotivation och läsförståelse? Vilka undervisningspraktiker är bidragande till elevers läsmotivation? Genom en kombination av närläsning och komparativ jämförelse av de vetenskapliga artiklarna identifierades relevant information för litteraturstudiens resultat. Med grund i de vetenskapliga artiklarna visar resultatet att det finns ett samband mellan läsmotivation och läsförståelse. Däremot visar inte resultatet om läsförståelse bidrar till läsmotivation eller om läsmotivation bidrar till läsförståelse. Vidare visar resultatet att differentierade undervisningspraktiker påverkar läsutvecklingen. Resultatet visar även hur lärarens attityd påverkar elevers läsmotivation.

Att undervisa genom problemlösning, där hänsyn tas till den elevrespons som uppstår under lektionen, upplevs av en del lärare vara svårt och det finns en osäkerhet kring hur undervisningen ska organiseras. Syftet med denna studie är därför att få en inblick i lärares undervisning i matematisk problemlösning i årskurserna 1-3. Utgångspunkten har varit fem undervisningspraktiker i matematik och lärares praktik undersöktes genom semistrukturerade intervjuer och analyserades tematiskt. Resultatet visar att många lärare ser på̊ problemlösning som en stor del av matematiken och vår vardag. Lärarna arbetar för att förbereda och tillgängliggöra innehållet för eleverna, att stötta och hjälpa eleverna vidare i problemlösningsprocessen samt bedöma deras kunskaper. Vi har fått syn på̊ att lärarna inte fullt ut arbetar efter fem undervisningspraktiker i matematik och inte bygger vidare på̊ elevernas lösningar. Vår slutsats är därför att det finns behov av komplement för att ge lärare tillräcklig stöttning i deras undervisning i problemlösning.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om F-3 lärares attityd till matematik har ett samband med deras val av undervisningspraktiker. Studien genomfördes via en kvantitativ enkätundersökning med påståenden kopplade till det teoretiska ramverket TMA. Resultatet visar att det finns ett samband mellan de två variablerna och de lärare som har en positiv attityd till matematik har även det som lärare i matematikämnet och i sin undervisning.