Diss. Umeå : Umeå universitet, 2004.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2001. / Härtill 4 uppsatser.

Denna studie avser att, genom semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor, studera kvinnornas egna upplevelser av de sociala medierna Facebook och Instagram, samt hur deras användning av dessa sociala medier eventuellt påverkar deras psykiska välmående. Detta förväntas bidra till en ökad förståelse om sociala mediers inverkan på människors hälsa. De teoretiska utgångspunkter som är centrala i denna studie är socialkonstruktivism, identitetsteori samt social jämförelseteori. Studien utgår från en fenomenologisk ansats vilket innebär att vi genom intervjuer ämnar studera kvinnornas subjektiva livsvärld utifrån deras egna erfarenheter och upplevelser kring ämnet sociala medier. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnor i åldern 18-25 år, där en form av snöbollsurval har använts. Vidare har en tematisk analys genomförts, där teman identifierades utifrån vad som framkom i intervjumaterialet, som i sin tur analyserades i relation till de teoretiska utgångspunkterna samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att det bland informanterna finns en stor variation i upplevelser av sociala medier som innefattar både positiva och negativa aspekter. Vidare framkom det att samtliga informanter upplevt att deras psykiska välmående påverkats av de sociala medierna Facebook och Instagram. Men hur och i vilken utsträckning de upplever sig ha blivit påverkade anger de främst berott på det dagliga humöret. Utifrån kvinnornas upplevelser gällande hur deras psykiska välmående påverkas av de sociala medierna, framträder känslor såsom avundsjuka och otillräcklighet kopplat till att de jämför sig med andra. Ur detta framträder känslor kring att vara missnöjd med sig själv och sin tillvaro, vilket i sin tur påverkar kvinnornas syn på sig själva. Kvinnornas upplevelser tolkades utifrån Giddens identitetsteori, då kvinnorna berättade om att de framställer och granskar sig själva och sina identiteter i förhållande till andra personer i dessa sociala medier. Att kvinnorna jämförde sig med andra och hur detta inverkade på psykiskt välmående tolkades utifrån Festingers sociala jämförelseteori. Vidare kunde den medvetenhet kring normer och beteenden som kvinnorna upplever konstrueras genom sociala medier tolkas i relation till socialkonstruktivismen. Detta har lett fram till en ny kunskap och ökad förståelse om sociala mediers påverkan på unga kvinnors psykiska välmående. Däribland att det finns en medvetenhet gällande sociala mediers påverkan samt hur denna påverkan visade sig vara högst individuell och föränderlig utifrån dess subjektiva kontext.

Pornografi är ett omdebatterat fenomen och har främst förknippats med mäns konsumtion. Föreliggande studie syftade till att undersöka vilken mening pornografi har för kvinnor som regelbundet använder pornografi. En kvalitativ intervjuundersökning utfördes med sju unga kvinnor mellan 20–30 år. Empirin analyserades tematiskt utifrån teorin om sexuella script och begreppen intimitetstrubbel samt sexuell empowerment. Resultatet fann att pornografi har betydelse för kvinnors sexualitet. Pornografi hjälper dem att utforska kropp, upphetsning, sexuella preferenser och sexuell identitet. Pornografi ger kunskap och inspiration och betraktas som ett sätt att äga sin sexualitet. Men pornografi ger även upphov till ambivalens, särskilt kopplat till kulturella scenarier kring pornografi som skadligt och synen på pornografi som kvinnoförtryck. Detta påverkar informanternas intrapsykiska script genom hur de använder och relaterar till pornografi. Trots detta har kvinnorna aktiva strategier för att söka upp den pornografi de finner upphetsande. / Pornography is a well-debated phenomenon and is often treated as a male issue. The present study aimed to move beyond this view and investigate the possible meaning of pornography for young women. Seven young women who consumed pornography regularly were interviewed using a qualitative method. The empirics was analyzed thematically using sexual scripting theory and the concepts of intimate trouble and sexual empowerment. The result showed that pornography bears meaning for young women’s sexuality. Using pornography, they explore their sexuality, sexual identities and their preferences. Pornography is seen as a means for owning one’s sexuality. At the same time, pornography is a source of ambivalence. Cultural scenarios treating pornography as a danger and as misogynic oppression affect the women’s intrapsychic scripting and therefore the way they relate to pornography. Still, the women are seen as having developed active strategies to handle this kind of intimate trouble and find the kind of pornography they find exciting.

Bakgrund: Vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige är bröstcancer. Kvinnor i högre ålder drabbas oftare men forskning visar att yngre kvinnor under 50 år också drabbas och med en sämre prognos. När en kvinna drabbas av bröstcancer kan en påverkan ske både psykiskt och fysiskt. Vanligaste behandlingarna är operation, cytostatika och strålbehandling. Det är en stor känslomässig process att genomgå någon av dessa behandlingar. Varje kvinnas cancer är individuell, deras upplevelser av bröstcancer och vården är även den individuell. Det är då viktigt att sjuksköterskan och all annan vårdpersonal arbetar personcentrerat för att kunna bygga upp vården utefter hur patienten vill ha det. Samt att vårdpersonalen vågar fråga och se varje person som en unik individ.   Syfte: Syftet var att beskriva unga kvinnors upplevelser under sin bröstcancerbehandling. Metod: Studien baserades på fyra patografier där en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i Lundman och Graneheims metodik har använts.  Resultat: Resultatet baserades på tre huvudkategorier: Förändrad självbild, Känslokarusell och Att möta en ung kvinna med bröstcancer. Under sin bröstcancerbehandling påverkades kvinnorna både psykiskt och fysiskt. Kvinnorna påverkades med en förändrad självbild eftersom kroppen förändrades under en bröstcancerbehandling. Kvinnorna upplevde känslor som rädsla, oro samt ångest under sin bröstcancerbehandling och de kände sig även ensamma i att vara sjuka. Resultatet visar att kvinnorna var i behov av ett gott bemötande och goda relationer från både vården, familj och vänner.   Slutsats: Tiden under bröstcancerbehandlingen upplevdes som påfrestande och påverkade kvinnornas liv både psykiskt och fysiskt. Resultatet visar viktiga faktorer som vårdpersonal kan använda för att kunna ge en så individanpassad och personcentrerad vård som möjligt.

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en ätstörning som främst drabbar unga kvinnor. Sjukdomen medför ett stort lidande på fysiska och psykiska plan, men en fastställd orsak till sjukdomen finns dock inte. För sjuksköterskan ska kunna ge god vård, lindra lidande och bidra till en ökad hälsa bör utgångspunkten alltid vara patientens livsvärld. Syfte: Syftet var att belysa unga kvinnor upplevelser av att leva med anorexia nervosa. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats och har baserats på sex olika självbiografier. Analysen gjordes utifrån Lundman och Hällgren Graneheims (2017) manifesta innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkommer det att de unga kvinnorna upplever sin anorexia som en inre röst som kontrollerar varje steg de tar och blir en central roll i livet. Den som i största utsträckning påverkades negativt var den drabbade, men det gick även ut över familj, omgivning och relationer. Stödet från anhöriga och rätt bemötande i vården var avgörande för att bli frisk, både fysiskt och psykiskt. Slutsats: Sjukdomen anorexia nervosa bidrog med ett stort lidande, mest framträdande var livslidande och sjukdomslidande som innebar förödande konsekvenser för hälsan. En störd kroppsuppfattning och ett växande självhat bidrog till en självupptagenhet som stal tid och energi från familj och relationer. Stöd från familj och närstående kombinerad med rätt vård kan dock vara nyckeln till tillfrisknandet.

Syftet med denna uppsats är att genom åtta kvalitativa intervjuer undersöka kvinnors upplevelser av deras självpresentationer på Instagram. Den intervjuform som tillämpats i denna studie är semistrukturerade intervjuer. Urvalet i uppsatsen bestod av åtta kvinnor i åldern 18-25 år som är bosatta i olika delar av Stockholmsområdet. Uppsatsens teoretiska ramverk består av Meads teori om den generaliserade andre och Goffmans teori om bland annat det dramaturgiska perspektivet samt intrycksstyrning. Det framkom även att respondenterna sökte sig till en grupp från sina följare genom att följa det ideal som existerar på Instagram. Vidare studerades respondenternas upplevelse av att ha öppen eller sluten Instagram, samt jämfördes deras upplevelser och erfarenheter av detta. Avslutningsvis visade det sig att respondenterna påverkades av självpresentationerna på Instagram på så sätt att de anpassade sig efter sin publik

Trots en lång tradition av jämställdhetsarbete i Sverige och världen ser vi att det fortfarande är en lång väg kvar. Den könssegregerade arbetsmarknaden reproduceras och legitimeras genom att den förklaras med att kvinnor och män har olika intressen. Vi ser dock en önskan om förändring. Enligt opinionsundersökningar så är jämställdhet mellan könen den viktigaste frågan för unga idag och den vanligaste identitetsmarkören för unga kvinnor är feminist.Vår studie syftar till att undersöka hur unga som identifierar sig som kvinnor och går kvinnodominerade gymnasieprogram förhåller sig till jämställdhetsideal och sitt liv och framtidsdrömmar. Vi har använt en kvalitativ metod, där åtta unga kvinnor intervjuades. För att analysera studiens empiriska material har vi använt diskursiva praktiker samt de teoretiska begreppen lyckoobjekt, linjer och bångstyrighet. Resultaten och analysen visar att de unga kvinnorna har en gemensam bild av hur det ideala jämställda samhället ser ut. Individens fria vilja och Lever jämställt är starka diskursiva praktiker som ramar in hur de unga kvinnorna balanserar mellan jämställdhetsidealet och att vara sig själva i sitt förhållande till framtiden. Bångstyrighet ser vi i att de unga kvinnorna lyfter upp många fördelar med att vara i kvinnodominerade grupper och att de kontinuerligt uttrycker feministiska värderingar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka unga, icke suicidala kvinnors föreställningar om suicidalitet. Mer ingående var syftet att undersöka vad respondenterna hade för föreställningar om suicidala individer, varför vissa människor blir suicidala samt hur självmordsbenägna individer går till väga i en suicidal situation. Syftet var också att undersöka om respondenterna uppfattade suicidalitet som accepterat i samhället, eller inte. Metoden var kvalitativ i form av semi-strukturerade intervjuer med fem unga kvinnor i åldrarna 15–24 år. Studien hade genusperspektiv. Kritisk diskursanalys i form av Faircloughs tredimensionella modell förevisade ett antal tematiska diskurser. Analysen visade exempelvis att traditionella föreställningar om genus finns kvar och att en anledning till att individen blivit suicidal upplevdes bero på att personen varit utsatt för något traumatiskt. Frågeställningen om acceptans visade att suicidalitet inte ses som accepterat i samhället på grund av stigman, och även att självmord inte är någon utväg. Respondenternas föreställningar kan tolkas till stor del ha internaliserats av rådande samhällsnormer

Bakgrund Idag har forskningen kommit långt med arbetet om hur en hälsosam kosthållning bör ser ut, men med ständigt florerande kostråd i media kan det vara svårt för allmänheten att veta vad som stämmer. En av de nyare informationskanalerna där många budskap om kost finns är sociala medier, där unga kvinnor är de flitigaste användarna. Det finns dock inte särskilt mycket forskning gjort på hur unga kvinnor påverkas av kostråd de möter i dessa kanaler. Syfte Syftet med studien var att öka kunskapen om unga kvinnors förhållningssätt till mat och ätande och hur det kan förstås i relation till de informationskanaler som de tar del av. Metod Åtta kvinnor i åldrarna 20 - 25 år intervjuades med hjälp av en semi-strukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant och analyserades sedan med hjälp av Granheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat Informanterna sökte efter en balans i den egna kosthållningen, vilket beskrevs som att både de fysiska och psykiska behoven bör tillgodoses. Det innebar även att kunna unna sig godsaker ibland utan att känna skuld eller skam. Negativa känslor kopplat till mat och ätande kunde periodvis uppstå, framförallt i samband med att de jämförde sig med personer på sociala medier. Informanterna använde flertalet olika källor till sin kostrelaterade information, vilket de hade olika strategier för att värdera tillförlitligheten i. Slutsats Det gemensamma men svåruppnådda målet för informanterna var att finna en balans i den egna kosthållningen. En central faktor var användandet av sociala medier, vilket visade sig ha stor effekt på förhållningssättet till kosten. Mer forskning krävs på området för att yrkesutövare inom kostrådgivning skall kunna anpassa och effektivisera sitt arbetssätt efter rådande förhållanden. / Background Today science has come a long way determining what a healthy diet includes. Yet there is a steady stream of different dietary advice circulating which can make it difficult for the general population to determine what is right and wrong. One of the newer channels where dietary advice is found is on social media platforms. Here the most frequent users have been shown to be young women. However, little research is done on how young women are affected by the dietary advice they encounter on these channels. Aim The aim of this study was to increase the knowledge about young women's approaches to food and eating and how this can be understood in relation to the different information channels they consume. Method Eight women between the ages of 20-25 years were interviewed using a semi- structured questionnaire. The interviews were recorded and transcribed and then analyzed using Granheim and Lundman’s Method for Qualitative Content Analysis. Results The participants aspired balance in their own diets which was described as a state where both the physical and mental needs are accounted for. It also meant being able to indulge in goodies sometimes without feeling guilt or shame. It appeared that negative feelings about one's own diet could periodically arise, especially when the participants compared themselves with influencers on social media. The participants used several different informative channels for accumulating diet-related information, of which they had different strategies for evaluating the reliability of. Conclusions The common but unobtainable goal was to achieve a balanced dietary approach. The use of social media was proved to have major influence on the relation to one's own diet. More research is needed on the subject for professionals working within the dietary advisory sector to be able to adapt their way of working to the current circumstances.