Bakgrund: Var tredje människa kommer någon gång i livet att få en cancerdiagnos. Att vara ung vuxen och leva med en cancersjukdom innebär en stor livsförändring och är i många fall även livshotande. Copingstrategier och sociala faktorer är viktiga hjälpmedel för att hantera den psykologiska biten av sjukdomen. Syfte: Att belysa upplevelser av att vara ung vuxen och leva med en cancersjukdom. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Fyra teman framkom: Dimensioner av stöd, Coping, Psykologisk stress och Utmaningen fortsätter. Patienter upplevde olika behov av stöd och använde sig av olika copingstrategier för att hantera sin nya vardag. Olika faktorer bidrog till att patienterna upplevde psykologisk stress, vilka även kunde finnas kvar en tid efter sjukdomen.  Slutsats: Patienterna har stort behov av olika typer av stöd och coping vilket upprätthölls genom bra information och begriplighet. Patienterna led av psykologisk stress vilket beskrevs genom en känsla av isolering som behövdes göras hanterbar. När behandlingen var avslutad fanns fortfarande en stor rädsla för återfall, där meningsfullhet gjorde det lättare för dem att hantera rädslor och oro. Klinisk betydelse: Ämnet kommer att bidra till en ökad förståelse om vad som är viktigt för patientgruppen unga vuxna med cancer. Med kunskapen kommer sjukvårdspersonal att kunna anpassa sin information till denna patientgrupp. / Background: One in every three people will get cancer some time during their lifetime. Being a young adult with cancer is a life changing experience, and is in many cases even life threatening. Coping strategies and social factors are important tools for managing the psychological aspects of the disease: Aim: To highlight the experiences of being a young adult living with a cancer. Method: A literature review based on ten scientific articles with qualitative approach. Results: Four themes emerged: Dimensions of support, Coping, Psychological stress and the challenge continues. Patients experienced different needs for support and used different coping strategies to deal with their new life situation. Various factors contributed to the patient’s experience of psychological stress, which could also be retained a time after the disease. Conclusion: Patients had a great need for different types of support and coping which was maintained through good information and comprehensibility. The patients suffered from psychological stress, which was described by a sense of isolation that needed to be done manageable. When treatment was completed, there was still a great fear of recurrence, where meaningfulness made it easier for them to deal with fears and concerns. Clinical significance: The subject will contribute to a better understanding of what is important for the patient group young adults with cancer. With this knowledge the healthcare staff will be able to customize their information in this patient group. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium januari 2016</p>

The purpose of the paper is to investigate how young adults experience their situation in the labor market and its consequences for everyday life. This is a qualitative study where the interviewees have described their experiences in the labor market, which resulted in a predominantly negative tone. Interviewees point out the problem of the insecure employment forms which affect their lives a lot because they are unable to plan their free time due to unscheduled work and uncomfortable working hours. Furthermore, they describe the labor market as uncertain as concerns about the uncertain future are significant. Hence, how to make the economy go together and create a stable life. They have dreams of the future and with some fear the majority have chosen to study to achieve their goals, however, the interviewees are convinced that their way there will be long and complicated. Interviewees prove to be very disappointed that it is very difficult for them to establish themselves in the labor market, where they have noticed that the response to them is not the same as for the other employees. The result is supported by previous research, which is described in the paper. There sometimes the sociologist Karl Marx describing capitalism in a changed society and the consequences of this. Furthermore, the theory describes unsafe jobs, the high demands of society, the importance of education in order to achieve better chances of establishing, flexible work life and theories of how success is to be achieved. Keywords: Young adults, labor market, working life, insecure job, establishment / Syftet med uppsatsen är att undersöka hur unga vuxna upplever sin situation på arbetsmarknaden och dess konsekvenser för vardagslivet. Detta är en kvalitativ studie där intervjupersonerna har beskrivit sina erfarenheter av arbetsmarknaden vilket resulterade i en övervägande negativ ton. Intervjupersonerna påpekar problematiken av de osäkra anställningsformerna vilket påverkar deras liv en hel del där de inte upplever att de har möjlighet att planera sin fritid på grund av ej schemalagt arbete och obekväma arbetstider.Vidare beskriver de arbetsmarknaden som osäker där oron för den ovissa framtiden är påtaglig. Därav hur de ska få ekonomin att gå ihop och skapa sig ett stabilt liv. De berättar att de har drömmar om framtiden och med viss rädsla har flertalet valt att studera för att uppnå sina mål, dock är intervjupersonerna övertygade om att vägen dit kommer vara lång och komplicerad. Intervjupersonerna visar sig vara påtagligt besvikna överde svårigheter de upplever med att etablera sig på arbetsmarknaden där de har märkt av att bemötandet gentemot dem inte är detsamma som för de övriga anställda. Resultatet tar stöd i tidigare forskning som redogörs i uppsatsen. Där ibland sociologen Karl Marx som beskriver kapitalismen i ett förändrat samhälle och konsekvenserna av detta. Vidare i teorin redogörs det om osäkra jobb, samhällets höga krav, vikten av utbildning för att erhålla bättre chanser för att etablera sig, det flexibla arbetslivet och teorier angående hur framgångska uppnås.

Integrationspolitiken har länge varit i fokus och i dagens samhälle är ämnet omtalat. Integration handlar om att känna tillhörighet i samhället och det här är sociologiskt intressant. Syftet i den här undersökningen har varit att försöka få en ökad förståelse om unga vuxnas upplevelse av sin dubbla identitet och deras hantering av sin dubbla identitet. Identitetsskapande och omgivningens påverkan ligger även i fokus. Den här undersökningen bygger på åtta halvstrukturerade intervjuer som utfördes på unga vuxna med en åldersbegränsning mellan 18–35 år. Det insamlade materialet transkriberades manuellt och kodades för att skapa teman genom nyckelord samt kategoriserades för att ta fram kärncitat som identifierar de långa intervjuerna. Empirin analyserades utifrån tidigare forskningar och teorier om identitet och identitetsskapande ur olika perspektiv samt tillhörighet och utanförskap. De begrepp som har använts är bland annat etnisk, kulturell- och kollektiv identitet, spegeljaget, ontologisk trygghet, etnocentrism, vi &amp; dem och fördomar.     Resultatet av den analyserade empirin visar att individerna identifierar sig på olika sätt men en gemensam uppfattning kring definitionen av kulturen och etnicitet tydliggjordes. På ett eller annat sätt använder individerna kultur och etnicitet i sin identifiering. En annan aspekt visade att omgivningen har en påverkan på individers identitet som är kontextberoende. I Sverige blir individerna tillskrivna en identitet, invandrare, medan i ursprungsländerna blir de tillskrivna en helt annan identitet, svensk. Det intressanta här är att den svenska identiteten blir tydligare i ursprungslandet medan i Sverige överväger en identitet som invandrare. Individerna känner inte tillhörighet någonstans, vilket resulterar i en känsla av att hamna i kläm. Utanförskapet är inte enbart negativt eftersom det leder till att de unga vuxna med liknande erfarenheter skapar samhörighet med varandra för att på något sätt känna tillhörighet.

Advertising today is everywhere, wherever we are, we encounter it and affect us. The advertisement can be seen as a way of reproducing and maintaining values ​​and imagination worlds, but it is not always positive. People with other ethnicities have experienced media and advertising annoying as they create an erroneous picture about their ethnicity, built by prejudices and preconceived sentences. For the younger generations, advertising has been an obvious part of everyday life, it has been inevitable for them. Therefore, the target group becomes an interesting group to investigate in order to find out their attitudes, based on Allport's theoretical tools public opinion, against advertising, and what they consider about ethnic discrimination in advertising. The study is based on a self-formulated survey, to fill the research gap we found. The results of the study show that there are significant differences between gender and political views that affect what is considered to be about ethnic discrimination in advertising. Women to a greater degree than men consider ethnic discrimination in advertising as problematic. Left-wing sympathizers to a greater extent than right-wing psychiatrists chose the problem of response more often in the question of what they considered about ethnic discrimination in advertising. The results and conclusions are based on previous research on advertising, youth and advertising, experiences of discrimination and discrimination in advertising as well as a link between the theoretical framework on attitudes, values ​​and theories of ethnic discrimination.

Denna studies syfte är att studera vad, idag unga vuxna personer med dyslexi, har upplevt under sin tid i skolan. Resultatet kan sedan användas som verktyg i mötet med elever i skolan i dag. Intervjuerna genomfördes enskilt, spelades in och transkriberades. Ur materialet utkristalliserades vissa nyckelord som bildade ett mönster som sedan användes för kategorisering av texten. Frågeställningarna baserades på just hur elever kan uppleva sin skoltid. Resultatet pekar mot att elever som har dyslexi ofta känner att de inte hänger med sina kamrater och att deras självförtroende sjunker genom tiden i skolan. Man kan också se faran med att eleverna plockas ur sin klass för att få specialundervisning av en speciallärare. De tas ur sitt sammanhang och missar många möjligheter till att lära sig tillsammans med andra elever. Resultatet visar också att eleverna inte har så stor medvetenhet om hur undervisningen gick till. Deras upplevelser handlade mest om att det var en bra lärare eller en dålig lärare. Pedagogens betydelse visar sig i den här studien vara väldigt viktig, i dessa elevers sammanhang.

No description available.

Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste sjukdomarna i världen med 14,1 miljoner diagnostiseradefall 2012, och bara i Sverige drabbas cirka 61000 personer varje år. En cancerbehandling ärkrävande att genomgå och kan ge biverkningar som trötthet (fatigue), nedsatt immunförsvar,håravfall, illamående, minskad aptit, viktminskning och inaktivitet p.g.a. tröttheten och smärtor.Studier har visat att fysisk aktivitet är bra för att minska biverkningar, öka patientens välmåendeoch livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga om unga vuxna i åldern 18-30 år medavslutad cancerbehandling genomförde fysisk aktivitet som intervention under sin behandling.Metod: Urvalet var specifikt för enkätundersökningen och de som inkluderades var medlemmar iåldern 18-30 år i patientföreningen Ung Cancer. En egenkonstruerad enkät utformades och fannstillgänglig via Ung Cancers Facebook-sida med cirka 200 medlemmar. Resultat: Enkätstudien fick17 svar vilket gav en svarsfrekvens på 8,5%. Av dessa hade fem deltagare (29%) en fysioterapeutsom var involverad i deras behandling. Åtta deltagare (47%) hade tagit del av information om fysiskaktivitet och dess fördelar för behandlingen. En person (6%) hade tränat under ledning avfysioterapeut. Bortsett från fysisk aktivitet hade tre deltagare (17%) även fått ta del av andrafysioterapeutiska interventioner. Konklusion: Resultatet av studien visade på förbättringspotential ivården gällande involveringen av fysioterapeuter och fysisk aktivering av patienter. Då studienendast hade 17 svarande så ger resultatet ingen representativ bild av cancervården i Sverige och flerstudier inom ämnet behövs i framtiden för att utveckla sjukvården.

Bakgrund: Varje år drabbas 800 tonåringar och unga vuxna av cancer i Sverige. Unga människor ställs inför många utmaningar i både diagnos och utveckling och deras unika upplevelse av att leva med cancer har ingen stor plats i tidigare forskning. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa tonåringar och unga vuxnas erfarenheter av en cancersjukdom. Metod: Litteraturöversikten är baserad på elva vårdvetenskapliga artiklar: sju kvalitativa studier och fyra kvantitativa studier. En övergripande analys enligt Friberg (2017) har använts i denna översikt, den består av reduktion, analys och tematisering. Resultatet av detta presenterades i form av sex teman. Resultat: Resultatet presenteras i sex teman; Trötthet; Förlust av kontroll; Normalitet; Psykisk hälsa; Socialt stöd och relationer; samt Den förändrade kroppen. Resultatet i denna litteraturöversikt visar att unga med cancer erfar utmaningar gällande den fysiska kroppen och dess begränsningar, psykiska utmaningar, samt gällande de sociala relationerna. De upplevde också sig förlora kontrollen då de kände sig maktlösa inför den vård och behandling de genomgick. Vidare visade resultatet att unga också uppfattat cancerdiagnosen och behandling som positiv då den gett dem en annorlunda syn på livet och sig själva. Studien påvisade också dessa patienter upplever isolering samt hur viktigt de upplever det att bibehålla sina sociala kontakter. Diskussion: Författarna valde att använda Calista Roys adaptionsmodell i resultatdiskussionen för att redogöra vilka anpassningsmetoder de unga människorna använder sig av när de ställs inför t.ex. utmaningar som trötthet, kontrollförlust och ångest samt oro. / Background: Every year in Sweden 800 teenagers and young adults are diagnosed with cancer. Young people face many challenges during this period concerning development and diagnosis and their unique experiences have not been researched enough. Aim: The aim of this literature review was to illustrate adolescent and young adults’ experiences of a cancerous disease. Method: Eleven scientific articles were used in this study; seven articles are qualitative, four are quantitative. The articles are analyzed and categorized into six themes based on their findings. An overviewing analyze according to Friberg (2017) was used. It consists of reduction, analyze and categorization. Results: This study identifies the following six themes: Fatigue; Loss of Control; Normality; Psychological Health; Social Support and Relations; and Changed Appearance. The findings of this study shows that adolescents and young adults with cancer experience challenges when it comes to the body and its limitations, mental health and challenges within the changed relationships. They also experienced loss of control when it comes to the care and treatment. This review also shows that the young people with cancer experience the disease and the treatment as positive due to the fact that it gives them a different view on their self and life. It also shows that these patients experience isolation and that they find it important to have social connections during the treatment. Discussion: The authors chose the adaptation model by Callista Roy in the discussion to further describe the coping methods used by adolescents and young adults with cancer.

Cancer är idag en av våra vanligaste folksjukdomar. Varje år drabbas 800 personer mellan 15-29 år. Det finns flera orsaker för att cancer ska utvecklas där rökning är en av de vanligaste riskfaktorerna. Behandlingar inom cancervård är bland annat strålning, cytostatika och kirurgi. Att genomgå dessa behandlingar kan ofta vara tufft och leda till flera fysiska och psykiska komplikationer. Till följd av tidigare diagnostik och förbättrade behandlingsalternativ överlever allt fler sjukdomen idag. För den unga vuxna som drabbats samt överlevt cancer innebär sjukdomen att livet fått ett tidigt avbrott och för flera även inneburit en livskris. Hur fortsätter sjukdomen att påverka livet och hur upplevs det av den unga vuxna efter att cancern är botad? Syftet med den här litteraturstudien är att beskriva unga vuxnas upplevelser och erfarenheter av att ha överlevt cancer. Vi har sammanställt tidigare publicerad forskning till en ny helhet. Vi har inkluderat åtta kvalitativa artiklar, en kvantitativ och en artikel med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet presenteras utifrån tre huvudkategorier. Psykiska och emotionella konsekvenser belyser hur att drabbas av cancer kunde leda till ett avbrott i livet, en känsla av att varken vara sjuk eller frisk och svårigheter med att återgå till ett normalt liv. Relationer till familj, vänner och partners påverkades. Sjukdomen förde dem samman och skapade starka band, men samtidigt var det svårt att ge stöttning och förstå varandra. Fysiska konsekvenser beskriver hur kroppen förändrades samt rädslan för att eventuellt inte kunna få barn i framtiden. Sjuksköterskan har en stor betydelse för att hjälpa och stötta dessa personer till att återgå till livet och att få balans i vardagen. Även sociala medier och åldersanpassade stödgrupper med andra som genomgått samma sak skapar gemenskap och spelar en stor roll i att känna mening och sammanhang.

Bakgrund: Epilepsi är ett kroniskt neurologiskt tillstånd som orsakar återkommande anfall på grund av överdriven aktivitet i hjärnan. Det är individuellt hur anfallen ser ut, men en och samma person har oftast en sorts anfall. Syfte: Syftet med studien var att belysa barn och unga vuxnas upplevelser av att leva med epilepsi. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar genomfördes. Dataanalysen utgick från kvalitativ analysmetod enligt Evans (2002). Resultat: Under analysen av artiklarna framkom tre teman med sammanlagt sju underteman. Känslan av utanförskap: Barn och unga vuxna upplevde sig ofta annorlunda gentemot omgivningen samt hamnade utanför sociala aktiviteter. Skolarbetet var även något som påverkades. Rädslan för anfall: Ovisshet och rädsla för var och när de skulle få ett anfall var upplevelser som framkom. Hantering av vardagen: Förebyggande åtgärder vidtogs ständigt samt att familj och vänner var betydelsefulla för att kunna klara vardagen, det framkom även en viss acceptans för epilepsi. Slutsats: Författarnas slutsats är att informationen är en central faktor som har stor betydelse för hur barn och unga vuxna upplever och hanterar sin tillvaro med att leva med epilepsi. Den bristande kunskapen om sjukdomen skapar ett onödigt lidande både hos de drabbade och anhöriga. Som blivande sjuksköterskor anser författarna att de har en viktig roll när det gäller att informera och ge stöd för att lättare kunna hantera sjukdomen. Det behövs ytterligare forskning inom området och denna åldersgrupp.