Textilindustrin är en av de största förorenarna i världen, med en enorm miljöpåverkan från både produktion och avfallshantering. Tygrester är ett av de största avfallsproblemen inom textilindustrin, med miljontals ton av tyg som slängs varje år. Dessa tygrester kan användas för att skapa nya produkter i stället för att hamna på soptippen. Ett upcyclingscenter för tygrester skulle kunna hjälpa till att minska avfallsproblemet och samtidigt bidra till en mer hållbar textilindustri.  Syftet med projektet är att skapa ett upcycklingscenter för tygrester där man kan skapa nya produkter av de överblivna tygerna från textilindustrin. Centret ska främja hållbarhet, minska avfallsmängden och samtidigt skapa möjligheter för kreativitet och utbildning. Centret kommer att ta emot tygrester från textilindustrin och sortera dem efter kvalitet, färg och typ. Därefter kommer de att bearbetas och omvandlas till nya produkter såsom kläder, väskor, tyger och byggmaterial. Produkterna kommer att säljas online och i en butik på plats, där intäkterna kommer att användas för att finansiera centrets drift. I det privata programmet finns kontorsplatser för större klädföretag, kontor för mindre företag med coworkingspace samt studieplatser för universitetsstudenter. I koppling till dem finns lokaler för inkubatorverksamhet.  I den offentliga delen finns utrymmen för workshops och kurser där man kan lära sig om upcycling och skapa sina egna produkter av tygrester. Det kommer finnas olika makerspace där besökare kan sy kläder eller väva tyger mot en lägre kostnad. Utöver det kommer det finnas rum för utställningar som rör textilkonst och för modevisningar av hållbart mode. Genom att skapa ett upcycling center för tygrester kommer vi att minska avfallsmängden från textilindustrin och samtidigt skapa nya möjligheter för hållbarhet och kreativitet. Centret kommer att generera inkomster genom försäljning av produkter och bidra till utbildning och medvetenhet om textilindustrins effekter på miljön. På lång sikt kan detta projekt hjälpa till att främja en mer hållbar textilindustri och minska dess miljöpåverkan. / The textile industry is one of the largest polluters in the world, with a significant environmental impact from both production and waste management. Fabric waste is one of the biggest issues within the textile industry, with millions of tons of fabric discarded each year. These fabric scraps can be utilized to create new products instead of ending up in landfills. An upcycling center for fabric waste could help reduce the waste problem and contribute to a more sustainable textile industry. The purpose of the project is to establish an upcycling center for fabric waste, where new products can be created using the leftover fabrics from the textile industry. The center aims to promote sustainability, reduce waste, and create opportunities for creativity and education. The center will receive fabric waste from the textile industry and sort them based on quality, color, and type. They will then be processed and transformed into new products such as clothing, bags, fabrics, and building materials. The products will be sold online and in an on-site store, with the revenue being used to fund the center's operations. The private program of the center will include office spaces for larger clothing companies, offices for smaller businesses with coworking spaces, as well as study areas for university students. Additionally, there will be facilities for incubator activities. In the public section, there will be spaces for workshops and courses where people can learn about upcycling and create their own products from fabric waste. Various makerspaces will be available for visitors to sew clothes or weave fabrics at a lower cost. Furthermore, there will be exhibition rooms showcasing textile art and sustainable fashion shows. By establishing an upcycling center for fabric waste, we will reduce the amount of waste generated by the textile industry while creating new opportunities for sustainability and creativity. The center will generate income through product sales and contribute to education and awareness regarding the environmental impact of the textile industry. In the long run, this project can help promote a more sustainable textile industry and reduce its environmental footprint.

Our landfills are growing and constantly expanding with post-consumer waste in the form of cheap fast fashion garments. One way to deal with this problem is to upcycle the discarded material into new things with a higher value. There is one type of material though, that has a tendency to be forgotten about. This material is baby garments. Mother Elizabeth investigates how these discarded garments can be upcycled into womenswear fashion. The title of this work reflects the two areas investigated, baby garments and the Elizabethan era. With an aim of broadening the perspective of what type of discarded material can be upcycled into womenswear fashion, the areas of investigation are combined. Throughout the study, methods for exploring garments from the Elizabethan era were applied in order to create a reference library used as a base when making design decisions. The outcomes presented in this work aim to inspire other designers to broaden their perspective on what type of material can be used when working with upcycling. In addition to stressing the importance of using discarded textiles, this project also showcases how history can be used as a tool to make sure there is a future.

This work examines how designers, through using waste material from the furniture industry, can design new furniture for series production. How we, through this can prolong material life cycles and thereby reduce the amount of waste in the furniture industry. In addition, the opportunities and challenges within this method are discussed. The aim is to break conventional design processes and to discover unconventional ones. All in order to actively work towards the goals within Agenda 2030. Through a collaboration with the furniture manufacturer Wigells, the possibilities and challenges of using their waste material for furniture design are investigated. The report consists of an initial research based on the UN's sustainability goals, Agenda 2030. It also includes examples of previous similar projects such as Marie-Louise Hellgren's and Stolab's stool Lilla Snåland. The phenomenon of greenwashing, as well as tools for handling sustainability in a design process are discussed. Next follows a material focused design process. Through practical research, form searching and material experiments, furniture categories, concepts, dimensions, constructions and shapes are determined. Three furniture prototypes are presented and analyzed in the final part of the report. The conclusions show that there are different ways for a designer to work with waste material. Depending on which part of a furniture production the material comes from, the result can be affected in different directions. Both in terms of models for production and sales, form expression and furniture category. The risk of contributing to greenwashing through this method is established, but a conclusion is that it comes down to how the communication and external marketing is handled.

Från framställning av fiber, till produktion av textilier och till försäljning av färdiga plagg är det enorma mängder av energi, vatten och kemikalier som går åt. Dessutom orsakar modeindustrin utsläpp av växthusgaser som påverkar klimatförändringen i hela livscykeln av ett klädesplagg. Denna studie undersöker huruvida en upcycling-workshop kan vara en lösning till modeindustrin miljöproblematik och hur en upcycling-workshop kan vara utformad för att öka konsumentinvolvering i arbetet att förlänga livslängden på kläder.I problemdiskussionen av arbetet beskrivs företags- och konsumentperspektivet som två områden som tidigare forskningar har undersökt. Vidare beskrivs forskningsfältet konsumentinvolvering som studien undersöker. Frågeställningarna som studien ska besvara är vilka delar som är viktiga i utformningen av en upcycling-workshop samt hur en upcycling-workshop med konsumentinvolvering i fokus kan vara fördelaktiga från ett företag- och konsumentperspektiv.I studiens referensram skildras huruvida en upcyclingsprocess går till, vilka upcyclingsmetoder som finns samt vilka fördelar det finns med upcycling för den hållbara konsumenten. Med hjälp av litteratur och tidigare forskningsprojekt i den teoretiska modellen konstrueras de första 8 byggstenarna som en grund till utformningen av en upcycling-workshop. Studien har en abduktiv metod och har använt sig av litteraturstudier och en delphi inspirerad metodansats för insamling av empiriskt material.I resultatet och analys presenteras det empiriska materialet som studien med hjälp av delphi-metoden samlat in. Undersökningen har förtydligat strukturer kring varaktighet, utrustning och kostnad samt förenkling av process och upcyclingsmetoder. Slutsatsen är att upcycling-workshops kan användas som ett verktyg för att engagera modekonsumenter till en mer kreativ konsumtion. Baserat på studiens resultat identifierades ytterligare 6 byggstenar samt utveckling av tillgång, struktur, kostnad, innehåll och varaktighet var nödvändig för att öka genomförbarheten i en upcycling-workshop. / In the manufacturing process of fiber, textiles and finished garments, it consumes an enormous amount of energy, water and chemicals. In addition, the fashion industry causes greenhouse gas emissions that affect climate change throughout the life cycle of an item of clothing. This study examines whether an upcycling workshop can be a solution to the fashion industry's environmental problems and how an upcycling workshop can be designed to increase consumer involvement in efforts to extend the life of clothing.In the problem discussion of the study, the business and consumer perspective are described as two areas that previous research has examined and further describes consumer involvement as the field this study examines. The research questions that the study will answer are which parts are important in the design of an upcycling workshop and how an upcycling workshop with consumer involvement in focus can be beneficial from a business and consumer perspective.The study's frame of reference describes how an upcycling process is done, what upcycling methods exist and how upcycling is beneficial for a sustainable consumer. With the help of literature and previous research projects in the theoretical model, the design of the first 8 building blocks begins as a foundation for the design of an upcycling workshop. The study has an abduction research approach and has used literature studies and a delphi inspired method approach for the collection of empirical material.The results and analysis present the empirical material that the delphi method has collected through qualitative interview questions. Clarifying structure and content, development of duration, equipment and cost, and simplification of process progression and upcycling methods were knowledge generated by the research.The conclusion of the study is that upcycling workshops can be used as a tool to engage fashion consumers to be a more creative consumer. Based on the results of the study, an additional 6 building blocks were identified and the development of asset, structure, cost, content and duration was necessary to increase the feasibility of an upcycling workshop.

In a time of growing consciousness around sustainability and an early paradigm shift when it comes to circular systems for furniture and interiors, as an aspiring designer, I need and must adapt accordingly within my field and creative practice. In this project, I have worked with the immense material waste that is going on, especially focusing on furniture and interiors, within the public and private sectors as well as in office environments, where this is a big issue. Guided by the United Nations Global Goal No 12 - Responsible Consumption and Production, I have experimented with, to me, new ideas for systems that deal with the upcycling and repurposing of “old” and/or discarded pieces of furniture and the material they are made from. To see what I can make of it to prolong the lifecycle and give the material a new purpose, function, and value. In my process I have acted both as an interior architect and a furniture designer but also as a sculptor and craftsman since the predetermined “waste” material I have worked with demanded a reversed design process than what a “normal” one would look like for a commercial project.    The result is a series of new furniture designed and made from waste material, revisioned by me through a mix of art and design, to see how I as a designer of furniture and interiors can develop and find my path in this and to help formulate the new design paradigm and aesthetics for future circular and sustainable furniture and interior solutions that is underway.

Textilbranschen är en utav världens största och smutsigaste branscher som vi har idag. Medoerhörda mängder vatten som används och kemikalier samt koldioxidutsläpp som släpps ut varje dag, har modebranschen en stor påverkan på vår miljö. Konsumtionen tillsammans med ett ökat begär av att vara i tiden och följa trender som ständigt uppdateras i modebranschen. Tillsammanskan konsumenter och företag hitta tillvägagångssätt och lösningar på miljöförstöringen som textilbranschen medför. Att återanvända eller återvinna plagg är inget som är nytt på marknaden, dock uppstår allt fler sätt att ta tillvara på textilt avfall fram genom återvinning. Recycling, redesign och remake är några av de vanligaste sätten att ta hand om det textila avfallet och att skapa nya kläder. Plaggen tas isär och bryts ner på fibernivå och därefter vävs eller stickas nya plagg som konsumenter kan använda på nytt. Att återvinna textilier är en krävande process och det är viktigt att ha rätt fiber för att kvalitén i plagget ska kvarstå efter att återvinningen är gjord. Syftet med den här studien har varit att undersöka sportföretags förhållningssätt till begreppet upcycling samt framtidsplaner och förbättringsområden när det kommer till deras hållbarhetsarbete. I den här studien kommer frågor kring hållbarhetsarbeten ställas med syftet att få fram svaren kringförbättringsområden i arbetena. Rapporten kommer även att beskriva vad företagen har föruppfattning gällande upcycling och vad de kopplar till begreppet upcycling. Upcycling innebär att man förlänger ett plaggs liv utan att bryta ner det på fibernivå och därigenom öka dess värde. Under studiens gång har företag inom sportbranschen med grund i Sverige kontaktats. Arbetet har till största delen utförts i Borås. Frågeställningarna har undersökt begreppet upcycling, hur det går att tillämpa i praktiken och samtliga intervjuade företags hållbarhetsarbeten. Genom intervjuerna hämtades värdefull information kring upcycling och hållbarhet, som inte hittats när det söktes information bland litteraturen. Information har hämtats från litteratur samt vetenskapliga artiklar. Rapporten är skriven med fokus på ett hållbarhetsperspektiv och nya lösningar när det kommer tilltextilt avfall. Därmed undersöks upcycling och om den processen har en potential att växa inom sportindustrin. Avgränsningar görs gentemot företag som inte är grundade i Sverige. Studien kommer endast att ta upp grundläggande ekonomiska aspekter med fokus på produkt. / The textile industry is one of the world's largest and dirtiest industries we have today. With the enormous amount of water, chemicals and carbon dioxide emissions that are released every day, the fashion industry has a major impact on our environment. Consumption together with an increased desire to buy fast fashion clothes and follow trends that are constantly updated, is a difficult task to achieve. Together, consumers and companies can find approaches and solutions to the environmental deterioration that the textile industry brings. Reusing or recycling garments is nothing new in the market, however, more and more ways of utilizing textile waste are emerging through recycling. Recycling, redesign and remake are some of the most common ways of handling textile waste and creating new clothes after that. When it comes to recycling, the garments is taken apart and broken down at fiber level and then woven or knit new garments. Consumers can thereafter reuse their old clothes that has turned into new ones. Recycling textiles is a demanding process and it is important to have the right fiber in order for the quality of the garment to remain after the recycling is done. The purpose of this study has been to investigate sports companies' approach to the concept of upcycling as well as future plans and areas of improvement when it comes to their sustainability work. In this study, questions about sustainability work will be asked with the aim of obtaining answers about areas of improvement. The report will also describe how companies view upcycling and what they relate to the concept of upcycling. Upcycling means extending the life of a garment without breaking it down at fiber level and increasing its value. During the course of the study, companies in the sports industry based in Sweden were contacted. The work has largely been carried out in Borås. The issues have examined the concept of upcycling, how it can be applied in practice and all interviewed companies' sustainability work. Through the interviews valuable information on upcycling and sustainability was added to the study because not enough facts were found in the litterature. The information has also been taken from literature and scientific articles. The report is written focusing on a sustainability perspective and new solutions when it comes to textile waste. Thus, upcycling is being investigated and whether that process has the potential to grow in the sports industry. Limitations are made to companies that are not based in Sweden. The study will only address basic economic aspects with a focus on product.

Upcycling can be described as an activity where outdated or discarded products are used as raw-materials in the construction of a new object, for which an increased quality or value is achieved. Some ideas for upcycling of technologically simple products have prooved successful, in the sense that those ideas have become widespread and practically implemented within a certain target audience. This thesis explores how an idea concerning upcycling of an electric product can be developed into a prototype, with the intent to simplify application of the idea within the target audience of electronic hobbyists. This is achieved through the development of a prototype for an adapter, the purpose of which is to extend the functionality of a character based LCD module with the Hitachi HD44780 control circuit. This allows for using such LCD module for displaying text in additional languages, and (for certain applications) using it as a substitute for a monochromatic graphical LCD module. The conclusion of the study is that the adapter prototype is capable of increasing the number of user defined characters that can be displayed simeltanously by a character LCD module, and that the prototype may be of use for certain types of applications within the intended target audience. / "Upcycling" kan beskrivas som en syssla där föråldrade eller kasserade produkter används som material vid tillverkning av ett nytt föremål, vilket har högre kvalitet eller värde. Det finns exempel på idéer för "upcycling" av teknologiskt enkla produkter vilka har visat sig framgångsrika, i bemärkelsen att de har nått spridning och tillämpas praktiskt inom någon målgrupp. I detta arbete undersöks hur en idé för "upcycling" av en elektrisk produkt kan utvecklas till en prototyp, med syftet att underlätta tillämpning av denna idé inom målgruppen elektronikhobbyister. Detta sker genom utveckling av en prototyp till en adapter, som utökar funktionaliteten hos en teckendisplaymodul med styrkretsen Hitachi HD44780. Adapterns funktion är att öka det antal användardefinierade tecken som kan visas på en sådan teckendisplaymodul. Detta möjliggör att teckendisplaymodulen kan användas för att visa text på fler språk, och att den för vissa ändamål kan användas som substitut för en monokrom grafisk displaymodul. Slutsatsen av arbetet är att prototypen av denna adapter kan användas för att öka det antal användardefinierade tecken som samtidigt kan visas på en teckendisplaymodul, samt att prototypen kan vara användbar för vissa syften inom den avsedda målgruppen.

Like Cinderella, many repurposed products involve a biographical transformation, from a tattered past identity (e.g., an old airbag) to a product with a valuable but different new identity (e.g., a backpack made from an airbag). In this article, the authors argue that marketers should help customers infer such product stories by highlighting the products' tattered past identities. Three field experiments and four controlled experiments show that making a product's past identity salient boosts demand across a variety of repurposed products. This is because past identity salience induces narrative thoughts about these products' biographies, which in turn allows customers to feel special. Results also suggest that this strategy of past identity salience needs to be particularly well-crafted for products with easily discernible past identities. These findings highlight a promising new facet of storytelling (i.e., stories that customers self-infer in response to minimal marketer input); create new opportunities for promoting products with a prior life; and deliver detailed guidance for the largely unexplored, growing market for upcycled and recycled products.

Textilindustrin är en av världens mest förorenade industrier idag. Fast fashion företag uppmuntrar konsumenter till ökade köp genom sina låga priser. Förr handlade människor nya kläder vid behov, till skillnad från idag då många konsumerar efter begär. Att textilindustrin har stor påverkan på miljön är många väl medvetna om, men för att de ska kunna ske en förändring måste både konsumenter och företag vidta de åtgärder som krävs. Syftet med denna studie har varit att undersöka slutfasen i den textila värdekedjan. I denna avhandling kommer fenomenet upcycling att studeras och ifrågasättas som en lösning till textilavfall. Upcycling innebär att förlänga livet på ett förbrukat plagg, vilket är en vidareutveckling på en cirkulär ekonomi. Under denna studie har all kontakt med branschfolk varit inom Sverige och arbetet har huvudsakligen tagit plats i Göteborg och Borås. Frågeställningarna har utforskat för- och nackdelarna med upcycling, dessutom har en utvald målgrupp granskats via enkäter för att se deras inställning till ämnet. Resterande information har hämtats från intervjuer samt tidigare forskning. Studien upptäckte vissa svårigheter med att applicera upcycling på sin affärsmodell. Den största utmaningen som belystes var tidsåtgången, problemet kan leda till höga arbetskostnader och ökat konsumentpris. De fördelarna som upcycling bidrar med är att råmaterial och ohälsosamma arbetsförhållanden går att uteslutna. Dessutom kan konsumenten köpa plagg utan att påverka miljön negativt, detta skapar en cirkulär ekonomi. Denna studie görs ur ett hållbarhetsperspektiv och kommer att granska ett nytt möjligt tillvägagångssätt för avfallshantering, vilket gör att den kommer att avgränsa från recycling samt kläduthyrning. Studien kommer inte göra en ekonomisk fördjupning utan endast ta upp grundläggande ekonomiska aspekter. / The textile industry has become one of the most polluting industries in the world. Low prices and fast fashion increasing globally has developed a habit of consuming for leisure and not for needs. The awareness of the textile industry's environmental impact is well spoken about, but now consumers and companies need to take action to make a change. The purpose of this study has been to research the end stages of the textile loop, can textile waste turn into new fashionable clothes? In this thesis the phenomena upcycling will be explained, the advantages it brings to the positive impact on the climate justice. Upcycling means adding value to a garment in its last phase to avoid turning into waste, the business model is used to close the loop. During the phase of this thesis all contact with professionals has been within Swedish borders and the major part of this work has been based in Gothenburg and Borås. The main focus has been to explore the benefits and the difficulties with upcycling. Society’s knowledge and attitude is towards upcycling has been explored with the help of interviews and surveys as well as previous studies. The study discovers the difficulties with applying upcycling to its business model, the main problem is consumption of time, which can cause high labor costs and increase the stock price. The benefits that follows from upcycling is that raw material and bad working conditions can be excluded, it has the ability to close the loop and create a circular economy. This study is made from a perspective of sustainability, but does delimitate from the profoundness of economics. In addition, the study will examine a new way for the end phase of a textile garment and will delimitate the methods of recycling and rental of clothes.

Sustainable development is a growing concern for inhabitants of the planet earth. Consumption of fossil sources keeps up the depletion of nature’s capital and causes environmental impacts. One solution to have a sustainable society is to reduce the dependency on fossil fuels and substitute them by renewable energy sources. Among different types of renewable energy, biofuels have great potential for development and improvement. Though, the production of biofuels is criticized by many experts from the energy efficiency, environmental and economical points of view. Biogas as one type of first generation biofuels is achieved from the wastes and by-products of other industries, and can be used as a transportation fuel in the form of biomethane. The use of by-products may give added value as inputs to the biogas production process, a process which may be called "upcycling." The aim of upcycling is to convert wastes into new materials with higher quality or higher environmental value in order to reduce the consumption of raw materials which results in decreasing of energy usage and environmental impacts The aim of this thesis is to study the possibility of a biogas plant to act as an upcycler of wastes and by-products through anaerobic digestion process by the use of exergy analysis and economic evaluation. An imaginary biogas plant which uses a major by-product of brewing industry, i.e. Brewer’s Spent Grain (BSG), is considered to quantify the added value by biogas production process. The results of the exergy analysis show that the exergy of the input BSG (78,320 MJ) is upgraded into two main products as biomethane (47,430 MJ) and biofertilizer (37,026 MJ) with a total exergy amount of 84,456 MJ. On the other hand, the economic analysis of the studied biogas production process indicates that the biogas plant has the added value for the input material. In the economic analysis, the annual costs and benefits of the biogas production is calculated. The results show that the production of biomethane and biofertilizer from the by-product of brewing industry is profitable. However, the price of input BSG and also the variation price of the biofertilizer in different seasons, have great impact on the economy of a biogas plant. The outcomes from exergy and economic analysis are indicated that the biogas production process is an "upcycling" process which has the added value for the inputs, from both economic and quality points of view. The exergy and economic evaluation may be used as indicators of the sustainable development, but only increasing the exergy and the economic value of a production process alone should not be considered as the sustainability of a system.