Syftet med studien är att studera vad barn har för uppfattningar kring förskolegårdens utformning, innehåll och användningsområden utifrån ett pedagogiskt syfte. Ytterligare en aspekt är att synliggöra hur barn uppfattar delaktighet med sig själva som utgångspunkt samt pedagogerna i relation till förskolegården. Studien har utförts med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, med en induktiv ansats. Det empiriska materialet har framställts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fjorton barn på två olika förskolor i Sverige. Barnen som intervjuats är i åldrarna mellan två och fem år. Resultatet visade att barnen är relativt nöjda med sin förskolegård samtidigt som de hellre vistas inomhus om de själva får välja miljö. Att barnen hellre vistades inomhus berodde på att det fanns fler möjligheter att välja lekredskap och material inomhus. Barnen uppfattade sig själva som mindre delaktiga och mindre erfarna då det gällde att ta beslut gällande förskolegården. Resultatet visade på att det fanns en viss bristande kunskap hos barnen när det gällde förskolegårdens pedagogiska syfte. Slutsatsen som dragits är att förskolegården behövs utvecklas och uppmärksammas då den är betydelsefull för barns lärande och utveckling.

Elevperspektivet på den pedagogiska planeringen för elever i grundskolan är ett område som är relativt outforskat. Denna studie syftar till att få en djupare förståelse om elevers uppfattningar och användande av den pedagogiska planeringen i ämnet engelska. Studien genomförs ur ett sociokulturellt perspektiv, dvs. vår syn på lärande är att det sker i samverkan med andra. Empirin har samlats in dels genom enkäter och dels genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar tydligt att eleverna upplever den pedagogiska planeringen som ett viktigt dokument om det används regelbundet i undervisningen och är utformat på ett för elever begripligt språk.  Studien visar också att eleverna saknar den pedagogiska planeringen i de ämnen där den inte används. Resultaten tyder också på att läraren behöver ta ett stort ansvar när det gäller att använda och belysa dokumentet kontinuerligt i undervisningen. Ett framtida forskningsområde skulle kunna vara att se samband mellan elevresultat och uppfattningar om den pedagogiska planeringen liksom hur den kan utformas för att även nå elever som inte använder den aktivt eller ser nyttan med dokumentet idag. / Modellskolan-Ribbaskolan

<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

Bakgrund: Samhällets   äldre befolkning ökar. Många behåller sina egna tänder långt upp i åren och då   äldre drabbas av funktionsnedsättningar och sjukdomar riskerar munvården att   bli eftersatt. Detta kan få stora konsekvenser för såväl munhälsan som den   allmänna hälsan då oral hälsa är sammankopplad med systemisk hälsa. Orala   problem kan till exempel leda till smärta, nutritionsproblem och infektioner.   Munhälsa är också kopplat till välbefinnande och har stor betydelse för   människors självbild och sociala självförtroende. Att utföra munvård är en   basal omvårdnadsuppgift som sjuksköterskan har huvudansvaret för. Syfte: Att   beskriva hälso-och sjukvårdspersonals uppfattningar och attityder kring munvård för äldre. Metod: En litteraturöversikt   som grundas på nio vetenskapliga artiklar. Resultatartiklarna genomlästes   flera gånger och fynd som svarade på syftet identifierades och märktes ut.   Artiklarnas resultatdelar översattes därefter till svenska och genom   färgkodningsanalys skapades sex kategorier där resultatet presenteras. Resultat: Av resultatet framkom   att hälso-och sjukvårdspersonal ofta är medvetna om vikten av munvård men att   omvårdnadsuppgiften i praktiken nedprioriteras eller inte hinns med. Uppfattningar   och attityder som framkom av studien presenteras i resultatets följande sex   kategorier: Uppfattningar   om prioritering av munvård, Uppfattningar av respekt för integritet,   Uppfattningar av kunskap om munvård, Otydligt ansvar bland hälso-och   sjukvårdspersonal, Uppfattningar och attityder kring munhälsans betydelse för   patienten och Attityder till   munvård. Diskussion: Resultatet diskuterades   med koppling till Jean Watsons teori om den transpersonella omvårdnadsrelationen.   Att respekt för patientens integritet kan utgöra ett hinder i utförandet av   munvård framkom av resultatet. Det är därför viktigt för sjuksköterskan såväl   som övrig hälso-och sjukvårdspersonal att känna till metoder som kan   inspirera till en förbättrad vårdrelation mellan personal och patient. Med   hjälp av Watsons teori kan hälso-och sjukvårdspersonal bemöta   patienter i den intima och utsatta situationen som munvård kan innebära på   ett personligare och mer givande sätt. På så vis kan båda parter gynnas då   vårdrelationen utvecklas och stärks.

Religionskunskap är ett brett och komplext ämne, som behandlar såväl kunskap om religioner och livsåskådningar, som livsfrågor, identitet och etik. I dagens skola där mångfalden av religioner bland eleverna blir alltmer påtaglig, skiftar religionsundervisningen form efter dess förutsättningar hos såväl pedagoger som elever. Syftet med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om möjligheter och svårigheter med att skapa en autentisk och elevcentrerad religionsundervisning på mellanstadiet. Studiens frågeställningar som ytterligare ringar in syftet var: hur beskriver pedagoger möjligheter och svårigheter med att bedriva religionsundervisning i autentiska miljöer? Hur beskriver pedagoger möjligheter och svårigheter i arbetet för en elevcentrerad religionsundervisning? I vilken utsträckning anser pedagoger att de egna ämneskunskaperna räcker till för att skapa en autentisk och elevcentrerad religionsundervisning?Dessa frågor har besvarats genom samtalsintervjuer med fem pedagoger inom en mindre kommun i mellersta Sverige. Intervjuerna har sammanfattats och analyserats gentemot varandra för att urskilja likheter och skillnader. Resultatet har tematiserats efter frågeställningarna och därefter analyserats och diskuterats. Det framkom att pedagoger överlag upplever positiv attityd till religionsämnet, vilket kan påverkas av elevernas upplevda intresse för det. Klasser med stor variation i religionstillhörigheter, där religionen utövas vardagligen av många elever, verkar te sig som positiva autentiska miljöer för religionsundervisning. Där finns stora möjligheter till elevers delaktighet i religionsundervisningen och autentiska upplevelser. Den nämnda svårigheten med autentiska miljöer som framkom i studien var föräldrars motvilja till att låta elever besöka heliga rum som inte tillhör deras religion. Pedagogerna i studien använder sig av elevers förkunskaper, studiebesök och baserar religionsarbetet på diskussioner och grupparbeten med målet att levandegöra religionen för eleverna. Där studiebesök inte varit möjligt har pedagoger istället bjudit in föräldrar eller andra religionsutövare att besöka skolan. Pedagogerna uttrycker ambitionen att verka mot en mer elevcentrerad undervisning, trots att begrepp som livsfrågor och etik verkar sakna en större plats i religionsundervisningen. Slutsatsen i studien var att pedagogerna såg religionsämnet som fullt av möjligheter för elevnära lärande och utveckling genom interaktion och där särskilda svårigheter i ämnesarbetet för autenticitet och elevcentrerat lärande inte framkom.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

Abstract This act is about how five children with dyslexia consider and understands their diagnosis. It is also about their self-image, future sights and about how their school life is compared with before they got their diagnosis. The study is implemented autumn 2011 on a medium-sized school in central Sweden. The survey was implemented through interviews with the five children, of which four was girls and one was a boy. The study shows that the children understand their dyslexia relatively well, but that they experience that it is bothersome to live with dyslexia. Their school work is going better after that they got a diagnosis, because of more help from the teacher. The children's self-image is experienced as quite low when it comes to their schoolwork, and relatively high as regards other things like their hobbies.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika uppfattningar pedagoger har vad gäller hur utomhuspedagogiken påverkar elevers beteende. Den viktigaste slutsatsen jag drar av studien är att pedagogerna uppfattar att det händer något i elevernas beteende när de passerar tröskeln in och ut. Utomhus får elevernas egen fantasi och kreativitet användas och därmed blir beteendet hos eleverna förändrat och uppfattas av pedagogerna som tillåtande och konstruktivt. Vid tröskeln ut dämpas och i vissa fall försvinner den etikett som en del elever har i inomhusmiljön.