No description available.

Denna studie handlar om attityder och uppfattningar av äldreomsorgen, statustrappan, immanent pedagogik samt skolverkets läroplan. Syftet var att undersöka elever på vård- och omsorgsprogrammets uppfattningar av arbetet inom äldreomsorgen. Studien genomfördes genom en fokusgrupp där fyra elever från vård- och omsorgsprogrammets sista läsår utgjorde studiens respondenter. Fenomenografin som ansats fungerade som en stöttepelare genom de centrala delarna, så som syfte, frågeställning, metod och analys. Fokusgruppens samtal varade under två timmar där två fallbeskrivningar utgjorde underlag för diskussion, datamaterialet transkriberades och analyserades sedan. Resultatet innebar att sju olika uppfattningar hittades, de presenteras i varsin beskrivningskategori där uppfattningen beskrivs. Dessa sju är; ”En plats där livet slutat”, ”att visa respekt skapar värdighet”, ”ett enkelt arbete”, ”inget framtidsyrke”, ”förebilder och positiva erfarenheter stärker vårdyrket”, ”status bidrar till (o)intresse” och ”gymnasieutbildningen har betydelse för yrkesutövandet”. Respondenterna uppfattade inte äldreomsorgen som ett attraktivt framtidsyrke, de menade att vem som helst kunde utföra arbetsuppgifterna och att det var en stor anledning till att de hade andra framtidsplaner.

Syftet med denna studie är att synliggöra vilka uppfattningar elever i skolår 9 har av bedömning i matematikämnet. En förändring har skett i synen på bedömning. Eleverna ska bli bedömda formativt under processens gång och inte bara summativt med fokus på produkten. Summativa prov är vanligast vid bedömning i matematik och därför var det intressant att undersöka hur eleverna ser på bedömning i ämnet. Undersökningen genomfördes i två skolor, där sju elever intervjuades och 99 elever deltog i en enkätundersökning. Huvudundersökningen var intervjuerna med fokus på deras uppfattningar och studien har därför genomförts med en fenomenografiskt inspirerad ansats. Resultaten visade att eleverna i första hand ser proven som det främsta bedömningstillfället, men att de även blir bedömda på lektionerna, läxor och diagnoser. De hade uppfattningarna att de bedöms på antal rätt på proven, hur de går tillväga vid uträkningar på prov och uppgifter samt hur de arbetar på lektioner, vilket innefattar grad av muntlig aktivitet, flit och uppförande. Eleverna uppfattade i första hand att bedömningen sker för deras egen skull, för att de ska veta hur de ska kunna förbättras och utvecklas, men även för lärarens skull i syfte att kontrollera var eleverna ligger. Få ansåg att det var för föräldrarnas skull. För eleverna fungerar bedömning som en motivation för att prestera bättre. Bedömningen handlade, för eleverna, främst om betygen och eleverna ansåg att betygen är väsentliga för framtiden vid ansökningar till högre utbildningar och arbete.

Trots att mobbning är ett känt problem på många skolor råder det brist på kunskap kring åtgärdande arbete mot mobbning. Syftet med denna studie är att öka förståelsen kring mobbning i skolan samt undersöka om några personer som har erfarenheter av att vara utsatta för mobbning kan finna bra sätt att åtgärda pågående mobbning. Arbetet kommer att fokusera på det åtgärdande arbetet.

Denna undersökning syftar till att undersöka några lärares syn på social kompetens och hur de arbetar med det. Enligt forskning har akademisk kompetens och social kompetens en ömsesidig påverkan på utvecklandet av varandra. Forskningen är dock övervägande till fördel för att social kompetens är en förutsättning för lärande. Detta utgår även läroplanen från i och med dess prägling av det sociokulturella perspektivet. Sex lärare intervjuades angående deras syn på begreppet, hur de arbetar med det och vilken betydelse det har för lärandet. Resultatet var i stort sett samstämmigt både med varandra och med teoribakgrunden. Respekt, empati, förmågan att kunna samspela, självkänsla var förmågor som kom upp under intervjuerna. Lärarna säger sig arbeta med detta genom t.ex. värderingsövningar, samarbetsövningar. Under intervjuerna uttrycktes svårigheter i att sätta ord på vad social kompetens innefattar och hur det kan påverka elevers lärande. Vi tolkar detta som att det är en tyst kunskap och behövs lyftas fram.

Föreliggande uppsats syftar till att genom kvalitativa samtalsintervjuer ta reda på hur ett antal lärare undervisande i årskurs 4-6 upplever ett ökat fokus på bedömning av elevers kunskapsutveckling och lärande. Tre grundläggande inställningar till bedömning framträder i intervjumaterialet; bedömning som en självklar del av läraruppdraget, bedömning som tidstjuv och skrivbordsprodukt samt inställningen till bedömning som ett påtvingat ont. Bakom lärarnas explicita uttalanden om en bedömning som syftar till att ta reda på vad eleven har lärt sig, kan i huvudsak bedömningsfunktioner som kontroll och information skönjas. När ett maktperspektiv appliceras på intervjumaterialet framträder lärares bedömningsrelaterade arbete som grundat på en samtyckesproducerande maktutövning, vilken förutsätter elevers och föräldrars delaktighet och syftar till att dessa ska förstå och acceptera lärarens verklighetsbeskrivning. Lärares bedömningar kan vidare förstås fungera eftersom eleven, genom vetskap om att hon är inordnad i ett bedömande system, anpassar sig efter detta. Bedömning utgör således ett sätt på vilket läraren kontrollerar eleverna och klassrumssituationen. Lärarna i studien tycks omedvetna om den makt som de genom bedömning utövar  över elever och föräldrar. Utifrån föreliggande uppsats perspektiv, framträder dock tydligt bilden av lärares bedömningsrelaterade arbete som en praktik där makt och maktutövande är en nödvändig, om än i strukturen dold, förutsättning.

Denna studies syfte är att få fram lärares uppfattningar av vad en tyst elev kan vara, detta för att kunna få fatt på lärares uppfattningar kring hur tysta elever kan stödjas för att deras muntliga deltagande i klassen ska öka. Vi har utefter vårt syfte utformat följande frågeställningar som studien vilat på:   -         Vilka uppfattningar finns hos lärare om tysta elever? -         På vilka sätt uppfattar lärare att tysta elever kan stödjas gällande sitt muntliga deltagande?   Den tidigare forskning samt litteratur vi tagit del av har haft sin utgångspunkt ur de tysta elevernas perspektiv, fokus har således varit att visa på hur de tysta eleverna upplever, tänker och känner om sin tystnad. I vår studie vill vi istället få fram hur läraren uppfattar de tysta eleverna. Det har även funnits tidigare studier som fokuserat på hur ett visst arbetssätt kan stödja de tysta eleverna, vilket inte givit en bredare bild av hur de tysta eleverna kan stödjas. Vår studie presenterar ett vidare perspektiv gällande lärarens stöd till de tysta eleverna, stöd som inte enbart fokuserat på ett visst sorts stöd. Vi har även utgått från verksamma lärare som arbetat med de yngre eleverna, från förskoleklass till årskurs 3. Detta var ett medvetet val, eftersom att majoriteten av tidigare forskning kring tysta elever har utgått ifrån elever som går på högstadiet upp till universitetet.   Vår studie har genomförts med fenomenografi som metodansats, detta eftersom att vi ville få fatt på lärares uppfattningar kring vårt valda fenomen. Vi har därmed intervjuat fem lärare som arbetat på olika skolor. Den data vi samlat in har vi sedan analyserat, och i detta analysarbete fått fram de mest distinkta uppfattningarna lärarna hade kring tysta elever samt stödet gentemot dessa. Resultatet visade att det fanns en spridning i lärares uppfattningar av hur tysta elever uppfattas vara, vilket resulterade i fem uppfattningskategorier. Denna spridning fann vi även gällande hur dessa tysta elever kan stödjas av läraren för att det muntliga deltagandet ska öka, detta resulterade i sex uppfattningskategorier. Vi fann även likheter då flera lärare hade gemensamma drag i uppfattningarna. Denna studies resultat visar även på ytterligare en uppfattning som samtliga lärare hade, att lärarnas syn på och arbete med de tysta eleverna är något som förändrats över tiden de arbetat som lärare.

Kränkande behandling är ett utbrett problem både i förskolan och i samhället som stort och det finns en mycket begränsad mängd forskning kring kränkande behandling i förskolan. I Skollagen (SFS 2010:800) finns tydligt fastslaget att arbete mot och förebyggande av kränkande behandling ska genomföras redan i förskolan men trots detta ter det sig som att det finns en förvirring bland förskollärare rörande vad kränkande behandling är. Syftet med denna undersökning är att utreda vilka uppfattningar förskollärare har om begreppet kränkande behandling och hur de uppfattar att kränkande behandling kan yttra sig. Kvalitativa intervjuer med tre förskollärare på tre olika förskolor inom en kommun har använts som metod för att nå undersökningens syftet, varefter jämförelse gjorts med Skollagen (SFS 2010:800). Resultatet visar att det finns behov av ytterligare kunskap hos förskollärare kring kränkande behandling. Det finns stora skillnader mellan vad olika förskollärare anser är kränkande behandling men den form som främst framkommer i intervjuerna är kränkande behandling mellan barn. Kränkande behandling blir dock ofta jämställt med grövre kränkande behandlingar som mobbning och utfrysning då det direkta begreppet kränkande behandling yttras i intervjuerna. Tydligt är dock att förskollärare menar att huruvida kränkande behandling begåtts avgörs av individen.

I detta examensarbete undersöks fem lärares uppfattningar om elevers svårigheter med innehåll i mekanik, samt vilka strategier lärare uppger att de använder för att lära ut detta innehåll. För att undersöka detta har intervjuer gjorts med fem lärare från samma område i Sverige. Några generella slutsatser från resultatet kan därför inte göras, däremot ges en inblick i vilka svårigheter dessa lärare uppfattar att elever har och vilka strategier de säger sig använda. Resultatet från detta examensarbete kan vara intressant som ett underlag för vidare forskning och utgöra en inspirationskälla för lärarstudenter och lärare. Det framkommer att lärare inte uppfattar att mekanik är svårt jämfört mot andra områden i fysik. De svårigheter som ändå uppstår i mekanik kopplar lärarna till elevers tidigare erfarenheter, vardagsförståelse, och att fysik är abstrakt med svår matematik och modeller. Strategier som lärare använder, när de uppmärksammat elevers svårigheter i mekanik, är att anknyta exempel till verkligheten. Att använda sig av praktiska exempel, där elever får känna på fysiken. Att ge mer tid och fler exempel. Att revidera lektionsinnehållet och hitta bättre förklaringsmodeller. Att diskutera fysik både mellan lärare – elev, elev-elev och genom diskussionen testa elevers hypoteser om fysikaliska fenomen.

<p>Detta arbete bygger på intervjuer med åtta lärare som alla jobbar i år 4-9. Syftet med studien innebar att beskriva hur ett antal lärare uppfattar lärande i skolan. Uppsatsen beskriver olika teoretiska tankar i anknytning till just området lärande samt hur de kan knytas an till lärarnas uppfattningar. I de teoretiska utgångspunkterna finns ett stycke som allmänt behandlar begreppet lärande. Fyra lärteorier har också belysts, nämligen det behavioristiska, det kognitiva, det fenomenografiska samt det kontextuella synsättet. </p><p>Arbetssättet som använts är kvalitativt, empiriskt grundat samt bygger på den fenomenografiska analysmetoden. De kategorier analysen ledde till beskrivs i tre delar utefter uppsatsens tre frågeställningar: <i>Hur uppfattar lärare begreppet lärande?, Uppfattar lärarna olika aspekter av lärande?, Vad ser lärarna som meningen med lärande?</i> </p><p>Undersökningen visar att lärarna jag intervjuade hade uppfattningar kring begreppet lärande som att det är en livslång process som oftast sker i skolan och som innebär att man skapar förståelse för något och lär sig behärska något. Vidare fann jag att lärarna hade många olika aspekter på lärande som handlade om allt från förkunskaper/motivation och känslors påverkan till hur man lär sig bl.a. specifika kunskaper på olika platser med hjälp av sinnen och olika typer av hjälpmedel samt hur man kan bevisa att man har kunskap. Den mening med lärande som lärarna såg var främst att man behöver kunskaper för framtiden och för att må bra samt att omgivningen/samhället ställer krav på att vi ska kunna vissa saker.</p><p>I diskussionen kommenterar jag resultaten från mina intervjuer med utgångspunkt i teorierna. Jag delger även mina personliga tankar och kommentarer. Sista kapitlet i uppsatsen innehåller en avslutning där jag även tar upp förslag på vidare forskning.</p>