<p>I detta examensarbete har lärares uppfattningar om problemlösning i matematiken undersökts ur ett kunskaps- och lärandeperspektiv. Rapporten inleds med en genomgång av vad litteraturen tar upp angående problemlösning och även en kort genomgång av olika kunskaps- och lärandeperspektiv. Därefter redovisas resultatet av den empiriska undersökningen som har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer av fem lärare som undervisar i matematik på högstadiet. Lärarna i denna studie framhåller framförallt följande som motiv till varför problemlösning ska finnas med i undervisningen: affektiva aspekter, förståelse, verklighetsanknytning och tänkande. Det finns dock olika synsätt på varför dessa komponenter är viktiga och detta beror till stor del på att lärarna har olika syn på lärande och kunskap. Resultatet visar att det går att se tendenser som överensstämmer mycket bra med det som framkommer i litteraturen, d.v.s. att det finns en koppling mellan lärarnas uppfattningar om problemlösning och deras syn på lärande och kunskap inom matematiken. De av lärarna som har uppfattningen att matematik kan läras ut genom problemlösning, gärna vid grupparbete, har en mer sociokulturell inställning till kunskap och lärande. De lärare som anser att problemlösning kan användas först när all kunskap är på plats (för-perspektivet) har en mer behavioristisk syn på lärande och kunskap. Grupparbete kan här ses mer som att eleverna ska få ha kul.</p>

<p>Detta examensarbetehandlar om barns uppfattningar om sin egen rörelse. Anledningen till denna undersökning är att barn i dagens samhälle är mer stillasittande och övervikten bland barn har ökat. Enligt läroplanen för förskolan ska förskolan sträva mot att barn görs medvetna om vikten av god hälsa. Syftet med arbetet var att undersöka dels vad barn har för definition på begreppet rörelse, dels undersöka hur barn upplever rörelsen på förskolan och om de anser att det är viktigt med rörelse. Fjorton femåriga barn intervjuades enskilt där intervjun försöktes göras som ett samtal. Intervjuerna genomfördes på tre ollika förskolor. Det som framkom genom undersökningen är att barn har skilda uppfattningar om begreppet rörelse, de såg rörelse som grovmotorik, finmotorik, lek och transport. Alla barn hade anledningar till varför man rör sig, men alla var inte medvetna om att det är viktigt för hälsan. Barnen hade många olika åsikter om sin egen rörelse under förskolevistelsen, några tyckte att de fick röra sig för lite andra för mycket, men många skulle vilja röra sig mer. Alla barnen var överens att det var utomhus de fick riktigt utlopp för grovmotoriska aktiviteter och att inomhusvistelsen var begränsad till finmotorik, dels lokalmässigt och dels för att pedagogerna ville ha en lugn miljö inne. Den organiserade fysiska aktiviteten i form av gymnastik fanns på alla förskolorna, men barns uppfattningar om varför det fanns på schemat skildes åt.</p>

<p>Underbehandlad smärta fortsätter att vara ett problem och vissa orsaker till detta kan vara brister i omvårdnaden. Patienternas smärtupplevelse...</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att söka efter olika uppfattningar som pedagoger har om utomhuspedagogik i skolans tidigare år och i förskolan. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats, vi menar att det är i språkliga interaktioner uppfattningar om världen skapas. Metoden är kvalitativ och består av fyra gruppintervjuer i förskola och i grundskolans tidigare år. Analysen inspireras av ett diskursanalytiskt angreppssätt och vi använder oss av analysverktyg som finns inom diskurspsykologin. Den allmänna definitionen av utomhuspedagogik innebär att den anses kunna skapa en helhet mellan boklig bildning och sinnlig erfarenhet. Tidigare forskning och annan litteratur visar dock att det finns många olika sätt att se på utomhuspedagogik, exempelvis hälsofrämjande eller upplevelsebaserat. I vårt resultat framträder sex olika uppfattningar om utomhuspedagogik hos pedagogerna. Utomhuspedagogik beskrivs som hälsofrämjande, upplevelsebaserat, ett lärande med alla sinnen, undervisning som flyttas ut, undervisning utan behov av planering och som frånvarande i läroplanen. Några större skillnader mellan uppfattningarna hos pedagogerna i förskola och skolans tidigare år gick inte att utläsa.</p>

<p>Studier visar att hälso- och sjukvårdens personal har olika</p><p>uppfattningar om innebörden av hälsopromotion. Hälsopromotion</p><p>inkluderar ett helhetstänkande som utgår från en salutogen</p><p>inriktning, där individen ses som en helhet. Människan ses utifrån</p><p>flera hälsodimensioner där fysiska och biologiska aspekter ingår.</p><p>Sjuksköterskan ska tillgodose patientens psykiska, fysiska, andliga,</p><p>sociala och kulturella anspråk och vid behov identifiera hälsorisker</p><p>och motivera till förändrade levnadsvanor. Syftet med</p><p>litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors uppfattningar om</p><p>hälsopromotion i omvårdnad. En systematisk granskning av 13</p><p>vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultatet visade att</p><p>sjuksköterskornas grundsyn hade en avgörande inverkan för hur</p><p>hälsopromotion uppfattades. Sjuksköterskorna ansågs ha en viktig</p><p>och ansvarsfull roll i det hälsopromotiva arbetet, men</p><p>organisationens miljö och kultur var en viktig påverkande aktör i</p><p>utförandet av hälsopromotion. Slutsatsen är att det krävs en</p><p>förmåga till balans mellan salutogen och patogen syn för att kunna</p><p>bedriva effektiv hälsopromotion. Sjuksköterskorna behöver</p><p>identifiera sin egen grundsyn för att kunna se för- och nackdelar i</p><p>sitt förhållningssätt gentemot patienten vid hälsopromotion.</p>

<p>I media förs en debatt om var lärande bör ske samt hur det ska gå till. Utomhusundervisning kan vara en tänkbar lärandemetod. På senare tid har det blivit allt mer inne att vara ute bland skolans lärare. Denna studies syfte är att belysa vilka uppfattningar lärare har om undervisning utomhus och dess betydelse för elevers lärande. Eftersom dagens skola är målstyrd så är det upp till varje lärare att själv avgöra hur undervisningen ska utformas. Ett tänkbart medel för att få elever att nå uppsatta mål kan vara att använda sig av utomhusundervisning. Enligt litteratur kan undervisning utomhus vara en lärandemetod som kan förena teoretisk kunskap och praktisk kunskap. Bourdieu och Dewey bildar studiens teoretiska referensram och används som stöd vid tolkning av resultaten. Studiens data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med grundskollärare som har inriktning mot grundskolans tidigare år. Vid databearbetningen användes kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar bland annat att flera faktorer har betydelse för undervisningens utformning, såsom lärares intresse och erfarenhet samt skolans närmiljö. Påträffade faktorer kan kopplas samman med Bourdieus begrepp habitus och smak. Studien visar på både fördelar och nackdelar med utomhusundervisning. De intervjuade lärare är överens med Dewey om att undervisning utomhus bör ses som ett komplement till den traditionella undervisningen.</p> / <p>The media conducted a debate on where learning should take place and how to do it. Outdoor education can serve as one learning method. More recently it has become more popular to be outside among school teachers. This study aims to highlight the perceptions teachers have about teaching outdoors and its impact on pupils' learning. As today's school is objective, it is up to each teacher to decide how the education should be designed. Possible means to get students to achieve stated objectives may be to make use of outdoor education. According to literature teaching outdoors can be a learning method that can combine theoretical knowledge and practical knowledge. Bourdieu and Dewey form the study's theoretical framework which is used to underpin the interpretation of the results. The study's data were collected through qualitative interviews with lower primary school teachers. At the data processing a qualitative content analysis where used. The results implies, among other things, that several factors are relevant to the teaching design, such as teachers' interest and experience as well as the school's immediate environment. Found the same factors can be associated with Bourdieu's concept of habitus and taste. The study demonstrates both the advantages and disadvantages of outdoor education. The teachers interviewed agree with Dewey that learning outdoors should be seen as a complement to traditional teaching.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur rektorer på olika skolor uppfattar och arbetar med Skolverkets uppdrag gällande implementering av skriftliga omdömen. Dessutom ska skillnader och likheter i upplägget av införandet samt skillnader i de skriftliga omdömenas utformning analyseras. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med rektorer verksamma i grundskolan. Intervjuerna analyseras utifrån en fenomenografisk ansats. I studiens resultat framkommer att omdömenas utformning skiljer sig mellan skolorna och ibland även inom skolorna. Det har även framkommit att rektorernas uppfattningar av upplägg kring skriftliga omdömen skiljer sig. I resultatet framkommer även att rektorernas uppfattningar av lärande verkar ha bidragit till deras val av tillvägagångssätt vid införandet av de skriftliga omdömena.</p>

No description available.

<p>Under de senaste decennierna har intresset för matematikinlärning intensifierats och särskilt fokus har ägnats åt metakognition och mer specifikt i en riktning mot lärares och elevers uppfattningar. Åtskilliga studier har sagt sitt och det råder numera vetenskaplig konsensus kring att uppfattningar spelar en betydelsefull roll i matematikundervisning och för utfallet avelevers lärande. Sett till en sådan bakgrund har syftet för den förevarande studien varit att undersöka gymnasieelevers matematikrelaterade uppfattningar som en ansats till att erhålla en inblick i om eleverna omfattar uppfattningar som kan påverka den beteendemässiga relationen till det matematiska lärandet. I ett led att finna svar på det eftersökta har sju kvalitativa intervjuer med fenomenografisk ansats utförts tillsammans med en enkätundersökning på ett större urval. Studiens resultat indikerar att eleverna uppfattningsmässigt förhåller sig till den egna inlärningen på kvalitativt skilda sätt, att många elever har felaktiga uppfattningar och att det är möjligt att urskilja passiva och aktiva attityder till det matematiska lärandet.</p>

<p>Wikland, M. (2008). <em>Uppfattningar av hälsa hos kvinnor med utvecklingsstörning. </em>C - uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle. Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.</p><p>Begreppet hälsa kan definieras och uppfattas på många olika sätt. Studiens syfte var att identifiera uppfattningar av hälsa hos kvinnor med utvecklingsstörning. Som metod valdes kvalitativa intervjuer och observation. Ansatsen var fenomografisk (Marton & Booth, 2000). Totalt observerades och intervjuades fyra kvinnor med utvecklingsstörning. Intervjuerna spelades in med bandspelare och transkriberades. Materialet bearbetades och analyserades genom att lyssna på det upprepade gånger för att upptäcka likheter och skillnader. Därefter avgränsades väsentliga utsagor, nyckelord och citat. Tolkningarna kategoriserades i beskrivningskategorier. Tre kvalitativt skilda beskrivningskategorier utgjorde resultatet och dessa är <em>att känna trivsel och glädje,</em> <em>att göra saker - att vara till nytta samt att slippa vara orolig. </em></p><p>Nyckelord: utvecklingsstörning, uppfattningar av hälsa, hälsa, fenomenografi</p>