Introduktion: Partnervåld är ett världsomfattande problem som drabbar både män och kvinnor. Manliga brottsoffer uppfattas som mer ansvariga för våldet de utsätts för än kvinnliga brottsoffer och uppfattningarna får konsekvenser för bemötande inom rättsväsendet och vilken hjälp brottsoffret får. Syfte: Att undersöka skillnader och likheter i studenters uppfattningar om brottsoffers delaktighet till sin utsatthet för partnervåld i heterosexuella parrelationer. Vidare var syftet med studien att undersöka hur studenternas rekommenderade åtgärder efter en inträffad partnervåldsincident skiljer sig mellan manligt respektive kvinnligt brottsoffer. Metod: En enkätstudie genomfördes på Mittuniversitetet i Sundsvall, där 90 studenter fick läsa om ett manligt brottsoffer och 88 studenter fick läsa om ett kvinnligt brottsoffer. Enkäten bestod av åtta fallbeskrivningar med tre frågor till respektive fallbeskrivning. Grupperna som jämfördes var manliga och kvinnliga respondenter samt respondenter som läst om ett manligt respektive kvinnligt brottsoffer. Dataanalysen utfördes i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Manliga brottsoffer uppfattades som mer delaktiga till sin utsatthet än kvinnliga brottsoffer. Både manliga och kvinnliga brottsoffer uppfattades som mer delaktiga till sin utsatthet av manliga respondenter jämfört med kvinnliga respondenter. Respondenterna tenderade att uppfatta brottsoffer som mer delaktiga till sin utsatthet vid aktiv precipitation än vid passiv precipitation. Kvinnliga brottsoffer blev i högre utsträckning än manliga brottsoffer R rekommenderade att kontakta polisen efter inträffad partnervåldsincident. Diskussion: Manliga och kvinnliga brottsoffer uppfattas olika trots identiska partnervåldsincidenter. Detta går i linje med tidigare forskning som förklarar skillnaderna med könsstereotyper inom partnervåld. Resultatet är av vikt för arbetet med brottsoffer för partnervåld då uppfattningar om brottsoffers delaktighet till sin utsatthet kan påverka hur individer bemöter brottsoffer för partnervåld. / <p>2015-06-03</p>

Introduktion: Tidigare forskning kring partnervåld har främst omfattat våld i heterosexuella relationer och begreppet partnervåld har använts i det närmaste synonymt med mäns våld mot kvinnor. Precis som våld i heterosexuella relationer är samkönat partnervåld inte ett nytt fenomen, dock relativt outforskat. Syfte: Att undersöka och beskriva uppfattningar om våld som begås i samkönade relationer avseende skillnader mellan män och kvinnor. Metod: Studenter från Mittuniversitetet rekryterades (N = 227; 126 kvinnor och 101 män), vilka läste en vinjett och besvarade en enkät. I vinjetterna illustrerades våld i en samkönad relation med antingen två män, eller två kvinnor. Enkäten utgjordes till största del av instrumentet Opinions of Domestic Violence Scale och jämförelser gjordes mellan grupperna män och kvinnor. Resultat: Männen uppfattade våld som begås i samkönade relationer som mindre allvarligt än kvinnorna och effektstorleken var .15. Männen uppfattade även offret som mer delaktig i sin egen utsatthet än kvinnor, dock var effektstorlekarna små. Diskussion: Resultaten som framkom är i linje med tidigare forskning. Slutsatser som drogs var att män och kvinnors skilda uppfattningar om våld som begås i samkönade relationer kan bero på att män har en mer tolerant inställning till våld och våldsbrott, med mer tendenser till victim blaming än kvinnor. Uppfattningar om samkönat partnervåld kan få konsekvenser när det kommer till bemötande av dessa brottsoffer, om liknande uppfattningar återfinns i andra populationer än den undersökta. / <p>2014-06-03</p>

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av lidande hos patienter med psykossjukdom. Metod: Fenomenografisk ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultat: Analysen av det insamlade materialet visade att sjuksköterskorna i studien uppfattade lidande hos patienter med psykossjukdom på tre kvalitativt skilda sätt. Med synen observerade sjuksköterskorna patientens fysiska förändringar, förändringar i aktivitet och självdestruktiva handlingar. Genom hörseln uppfattade sjuksköterskan hur patienten talar, ber om hjälp eller ger uttryck för att inte förstå sin sjukdom. Med sitt luktsinne uppfattade sjuksköterskorna att patienten hade slutat sköta sin hygien. Konklusion: En psykossjukdom kan medföra lidande för en patient, samtidigt som förmågan att kommunicera och uttrycka sig verbalt kan vara nedsatt till följd av psykosens symtom, vilket kan leda till svårigheter för patienten att förmedla lidande på ett sätt som kan förstås av sjuksköterskan. Det finns skäl att anta att lidande, när det inte kan förmedlas med ord, tar andra skepnader och uttryck, som kan uppfattas genom att sjuksköterskan är uppmärksam på synbara, hörbara och luktbara förändringar hos patienten, genom dessa förändringar kan sjuksköterskan identifiera och få en uppfattning om patientens lidande.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka elevers uppfattningar om algebra och problemlösning samt granska hur dessa uppfattningar påverkas beroende på elevernas val av gymnasieprogram, kön och slutbetyg i grundskolan. Syftet är vidare att ta reda på vilka eventuella hinder och svårigheter eleverna själva uppfattar då de använder algebra för att lösa matematiska problem. Som metod för att söka svar på syfte och frågeställningar har valts att genomföra en enkätundersökning med elever som går första året på gymnasiet och som läser antingen naturvetenskapsprogrammet eller bygg- och anläggningsprogrammet. Enkätundersökningen består av två delar, en del som undersöker elevers uppfattningar om matematik i allmänhet och algebra och problemlösning i synnerhet, samt en del som försöker reda ut vilka svårigheter eleverna uppfattar då de ska lösa matematiska problem med algebra. Svaren sammanställs genom en analys av vilka eventuella skillnader och likheter som finns beroende på elevernas val av gymnasieprogram, kön och betyg i grundskolan. Resultatet visar på att elever på naturvetenskapsprogrammet som hade MVG i betyg i grundskolan har en mer positiv inställning till algebra och problemlösning i jämförelse med elever från bygg- och anläggningsprogrammet som fått G i betyg. Vad gäller elevernas kön finns det inte några indikationer på att denna faktor har någon större påverkan på deras uppfattningar. Resultatet kan vara en indikation på att elevernas uppfattningar främst påverkas av deras förståelse för det algebraiska tankesättet. Det eleverna upplever som svårast när de ska lösa problem med hjälp av algebra är att översätta den skrivna texten till en algebraisk framställning. När eleverna löser matematiska problem indikerar även resultatet att de till stor del styrs av sina förväntningar och förutfattade föreställningar om uppgiften. Resultatet ger en indikation om att eleverna behöver arbeta mer med problemlösning i olika former för att genom det kunna träna upp sin resonemangsförmåga och sin förmåga att behärska alla de tre faserna, översättning, omskrivning och tolkning, i den algebraiska cykeln.

Studien har genom kvalitativa samtalsintervjuer studerat lärares uppfattningar av elevinflytande. En fenomenografisk ansats har tagits för att möjliggöra en studie med uppfattningar som studieobjekt. I examensarbetet studeras elevinflytandets innebörd avseende användningsområde och faktorer, som möjliggör och försvårar arbetet med elevinflytande i skolan. Resultatet visade att lärarna uppfattade elevinflytandets innebörd, som elevernas möjlighet, att genom delaktighet påverka arbetssätt och redovisningsform i undervisningen. Dessutom ska eleven tränas till att bli en framtida medborgare, genom att utveckla en metakognition och delta i olika former av råd (klass- elev, matråd mm). Lärarna använde elevinflytandet med syfte att göra eleven delaktig här och nu, eller för att fostra för framtiden. Elevinflytandet, som avsågs att användas i elevens framtid, präglades av en individuell karaktär, medan elevinflytandet, som avsågs användas här och nu, hade en kollektiv karaktär. Faktorer, som lärarna uppfattade som försvårande, var i regel kopplade till yttre omständigheter, som elevens mognad, elevgruppens karaktär, skolans styrning genom läroplanen och/eller föräldrars brist på förståelse. Förutsättningarna var starkt kopplade till lärarens prestationer, så som förmåga att skapa trygghet för att möjliggöra delaktighet genom tillit och relationer.

<p>Syftet med studien var att undersöka hur elever i skolår 1 upplever femininitet och maskulinitet. Studien har även inriktats mot elevernas upplevelser av dessa kopplat till skolsituationen. Därtill undersökte vi om eleverna upplever kategorierna feminint och maskulint som öppna och möjliga att förändra, eller begränsande. Vår empiri samlades in genom öppna riktade intervjuer med 11 elever. Innan intervjuerna lästes en feministisk saga. Resultatet har kategoriserats i tre huvudinriktningar; <em>upplevelser av femininitet och maskulinitet, <em>att vara pojke och flicka i skolan samt <em>överskridande av könsgränser. </em></em></em></p><p>Resultatet visar att eleverna generellt kategoriserar femininitet och maskulinitet stereotypt. De vidgar dock sin generella bild genom att synliggöra undantag. Eleverna kategoriserar främst könen efter könstypiska sysslor, trots att en viss osäkerhet finns över vad som ska kategoriseras som vad, men även utifrån personlighetsdrag och utseendemässiga skillnader. Eleverna är eniga om att alla ska kunna gör allt, oavsett kön. I resultatet ser vi dock en skillnad mellan hur de önskar att det ska vara och hur det är. Eleverna upplever det vara mer okej för flickor att göra pojksaker, samt att överskridande av könsgränser kan mötas av negativ respons. Eleverna menar att situationen i skolan är lika för flickor och pojkar. De visar dock på vissa könsbundna skillnader i sysslor och aktiviteter under skoltid. Under rasten positionerar sig eleverna i olika grupper, och lekarna varierar beroende av gruppsammansättning.</p>

Introduktion/Bakgrund: Sjuksköterskor möter svårt sjuka patienter med svårhanterliga symtom som kan vara svåra att lindra. Vissa patienter önskar att få slippa lidande och i stället få påskynda döden. Dödshjälp är olagligt i Sverige, men i vissa andra länder finns dödshjälp som valmöjlighet. Lagar och principer skapar etiska dilemman då de talar emot varandra i frågan om dödshjälp.   Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors uppfattningar om dödshjälp.  Metod: Litteraturstudien utformades efter Polit och Beck (2021) nio steg. Systematiska databassökningar genomfördes i CINAHL och PubMed. 14 artiklar granskades enligt granskningsmall för kvalitativa samt kvantitativa studier. 13 artiklar av dessa kunde användas i resultatet. Artiklarna bearbetades induktivt, först lästes artiklarna individuellt för att sedan diskuteras gemensamt för att identifiera likheter samt skillnader.  Resultat: Litteraturstudien identifierade tre huvudteman; Negativ uppfattning om dödshjälp, positiv uppfattning om dödshjälp och tudelad uppfattning om dödshjälp.  Slutsats: Dödshjälp är något som framkallar starka känslor, med stor variation. Uppfattningarna hos sjuksköterskorna är allt från att vara väldigt negativa till väldigt positiva. Vissa sjuksköterskor hade svårt att veta vart de stod i frågan om dödshjälp. Sjuksköterskorna identifierade behov av bland annat teamarbete, tydliga riktlinjer och juridiskt skyddsnät som viktiga delar i dödshjälpsprocessen.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad tematisk ämnesintegrerad duoundervisning (TÄD) kaninnebära för svenskämnet. Studien tar avstamp i Lars-Göran Malmgrens (1996) teori om tre olikasvenskkonceptioner: svenska som ett färdighetsämne, svenska som ett litteraturhistorisktbildningsämne och svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne. Genom intervjuer med svensklärareoch analys av tre läsårsplaneringar i Svenska 3 diskuteras vilken typ av svenska som skapas vid TÄD,samt vilka bakomliggande faktorer som bidrar till ämnets utformning. Följande frågeställningar harformulerats: 1. Vilken typ av svenskämne skapas vid tematisk ämnesintegrerad duoundervisning på dengymnasieskola där studien genomförs? 2. Vilka faktorer påverkar hur svenskämnet utformas vid tematisk ämnesintegreradduoundervisning på skolan? Studien visar att det svenskämne som utformas vid TÄD ofta är erfarenhetspedagogiskt. Lärarna utgårdå i många fall från ett gemensamt problem- eller relationsorienterat tema i undervisningen. Resultatetvisar på många fördelar med undervisningsmetoden, men uppmärksammar också en del problematik,bland annat vad gäller brist på struktur och tydlighet. Vidare riskerar svenskan att reduceras till ettfärdighetsämne eller ett stödämne, t.ex. då ämnet integreras med kursen Gymnasiearbete eller dåsvenskläraren fungerar som resurs vid undervisning i matematik. Ett flertal faktorer påverkar vilkentyp av svenskämne som skapas vid TÄD: ämneskombination, ramfaktorer (t.ex. planeringstid ochschemaläggning), lärarnas inställning till TÄD och tro på en välfungerande ämnesintegrering, lärarnassamarbetsförmåga, lärarnas ämneskunskaper och ämneskonception, samt val av tema förundervisningen.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>