Detta arbete handlar om ämnet information- och kommunikationsteknik, även förkortat IKT, i förskolans verksamhet. Detta är intressant att undersöka då förskolans IKT utveckling ligger efter skolans, både när det gäller utbildad personal och arbetsplaner, trots att Sverige är ledande inom IT-användning. Studien genomfördes med hjälp av en pappersenkät riktad mot förskollärare i ett geografiskt område inom en storstad. Totalt deltog elva förskollärare i undersökningen som ämnar besvara syftet att se förskollärarnas uppfattningar och utbildning kring IKT i förskolan. Frågeställningar som arbetet behandlar är när använder pedagogerna IKT, vad är syftet med IKT när det används, hur arbetar de med IKT i förskolan och vilken IKT utbildning förekommer bland förskollärare? Resultatet visar att en tydlig och positiv ledning underlättar personalers IKT-utveckling. Om personalen också får möjlighet att diskutera IKT-införandet i verksamheten och även ser på IKT som vilket annat verktyg som finns på förskolan. Undersökningen fick en svarsfrekvens på 22 % och när en tolkar resultatet ser man att studiens resultat sammanfaller med tidigare forskning och därför är aktuellt för förskolans fortsatta utveckling.

Bakgrund: Då ohälsosamma levnadsvanor är en stor bidragande orsak till utvecklandet av en rad ohälsotillstånd är det således av stor vikt att sjuksköterskan ställer frågor till patienter kring deras levnadsvanor. Detta skall göras i form av hälsosamtal där sjuksköterskan skall, enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete, bistå patienten med verktyg för att denne skall kunna ändra sina levnadsvanor till fördel för ens hälsa. Men beroende på hur arbetssättet uppfattas påverkar också hur det utförs och vissa sätt har visat sig vara mer omfattande och effektivare i det kliniska arbetet än andra. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av hälsosamtalet i det sjukdomsförebyggande arbetet på en vårdcentral. Metod: Ostrukturerade intervjuer med fenomenografiskt tillvägagångssätt användes. Intervjuerna analyserades enligt Dahlgren och Fallsbergs (1991) beskrivning av fenomenografisk analys. Resultat: Analysen speglade fem kvalitativt olika sätt att förstå hälsosamtal från sjuksköterskornas perspektiv: hälsosamtal som personcentrering, hälsosamtal som att leda patienten mot hälsa, hälsosamtal som att skapa en relation, hälsosamtal som kartläggning och hälsosamtal som beroende av organisatorisk struktur. Slutsats: Samtliga uppfattningar av hälsosamtalet beskrevs av sjuksköterskorna som betydelsefulla förutsättningar för att hjälpa patienten uppnå ett hälsosammare liv. Men dess kvalitet påverkas dessvärre av den organisatoriska struktur som råder inom verksamheterna.

I PISA- undersökningen som gjordes 2012 visades det att svenska elever låg under medelvärdet när det gäller problemlösning i matematik. Vi har även uppmärksammat ute i verksamheten att elever kan ha svårt för problemlösning.  Denna studies syfte är att studera elevers uppfattningar av problemlösning inom matematik. Fokus ligger på textbaserade problemlösningsuppgifter. Vi har samlat in empiri genom videoinspelningar och studien består av 19 inspelningar. Vi har gjort en tematisk analys där vi har transkriberat, kodat och delat upp empirin i olika kategorier. Det centrala resultatet som kom fram genom denna studie var att uppgifter med mycket text och obekanta begrepp kan bli problematiskt för eleverna. Detta eftersom eleverna har svårt att ta till sig all information. Uppgiftens innehåll har även betydelse för hur eleverna vill arbeta. I vissa fall vill eleverna arbeta enskilt och i andra fall tillsammans med någon annan. Att rita till en uppgift samt användning av laborativt material kan vara bra hjälpmedel vid problemlösning. Även här har uppgiftens innehåll betydelse. Genom detta resultat kan vi se att det behövs mer forskning angående vilka förkunskaper elever behöver vid arbete med problemlösning. Även hur en uppgift skall konstrueras för att undvika att hinder uppkommer för eleverna. Den slutsats som kan dras genom denna studie är att elevernas uppfattningar av problemlösning beror på hur de har arbetat med det. En uppgift kan kännas svår ifall det finns något ord eller begrepp i texten som de inte förstår. Det kan även bero på arbetsformen till exempel enskilt arbete eller samarbete som gör att elever ser en uppgift som svår.

Denna studie undersöker skolans bedömningsarbete där fokus ligger på lärares syn på och arbete med bedömning. Skolan är en verksamhet som är under konstant förändring där den senaste reformen var införandet av 2011 års läroplaner. Denna studie ämnar att analysera hur reformens idéer och arbetssätt gällande bedömning har mottagits av de ämbetsmän som ska realisera dem, det vill säga lärarna. Utifrån ett verksamhetsteoretiskt perspektiv analyseras lärarnas syn på och arbete med bedömning i syfte att belysa eventuella motsättningar inom skolans verksamhet. För att göra denna analys möjlig krävs först att studien kartlägger de medverkande lärarnas teoretiska uppfattning om och praktiska arbete med bedömning. Denna kartläggning görs i form av en intervjustudie och en enkätstudie vilket ger ett generaliserbart samt djupgående resultat. En majoritet av lärarna i studien hade en homogen syn på bedömning och det praktiska arbetet med det. Samtliga lärare uppgav att de arbetade formativt, utbytte idéer och feedback med sina kollegor samt var positiva till styrdokumenten men upplevde dessa som svårtolkade. De upplevde även att deras arbetsbörda hade ökat sedan införandet av de nya läroplanerna. Lärarna uppgav att arbetsbördan påverkade utformningen av deras bedömningsarbete och att elevantalet som skulle bedömmas var problematiskt. Nästan alla lärare uppgav också att de ibland valde uppgifter som minimerade efterarbete och hänvisade till sin tidsbrist. Utifrån verksamhetsteorin blir därmed den huvudsakliga motsättningen som går att utläsa i verksamheten skolan den mellan arbetsdelning och de verktyg som används, dvs. bedömning. Lärarna i studien upplever att de inte har den tid som krävs för att genomföra de arbetsuppgifter de tilldelats. Lärarna uppger att de vill förändra något med sitt bedömningsarbete men att tidsbristen och arbetsbördan tvingar dem att nöja sig med en lägre kvalitet på arbetet.

I en tidigare litteraturstudie uppmärksammades det att en av flera orsaker till försämrade elevresultat i matematiken kunde bero på hur läroboken användes i undervisningen. Flera forskare har uppmärksammat att läroboken ofta framstår som en central del för undervisningens agenda, det vill säga att lektionerna är planerade utifrån läroboken. Syftet med studien är därför att undersöka vad lärare har för variationer av uppfattningar om läroboken i matematik och dess inflytande i undervisningen. För att kunna undersöka det valda syftet valde vi att tillämpa en kvalitativ metod med en tolkande forskning som synsätt, vilket i vårt fall utgick från fenomenografin. Av empirin skapades beskrivningskategorier utifrån utfallsrummet i enlighet med en fenomenografisk studie. De beskrivningskategorier som skapades var: läroboken som kompletterande roll, läroboken som styrande roll samt lärobokens utformning och innehåll. Slutsatsen av studiens resultat var att läroboken hade en stor roll i samtliga lärares planeringsfas i matematikundervisningen. Studien visar också att samtliga deltagare uppfattar att deras läroböcker i matematik förhåller sig till styrdokumentens mål och riktlinjer. Vi har spekulerat i att yrkeserfarenheten skulle kunna vara en möjlig orsak till hur lärobokns roll i matamatik uppfattas i undervisningen. Därför anser vi att vidare forskning bör rikta sitt fokus mot fenomenet yrkeserfarenhetens betydelse för läroboken i matematik och dess inflytande i undervisningen. Det vore intressant att utföra en liknande studie med fler deltagare för att se om samma mönster upprepas eller om den här teorin var en lokal tillfällighet.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

Kvalitet är ett begrepp som inte låter sig definieras på ett enkelt sätt. Syftet med denna studie är att undersöka svenska och finska rektorers uppfattningar av begreppet kvalitet. Datainsamlingen har skett genom intervjuer av svenska och finska grundskole- och gymnasierektorer. En fenomenografisk metod kombinerat med en kontextuell analys har använts vid bearbetningen av materialet. Undersökningens resultat består av en kategorisering av rektorernas uppfattningar. Kategoriseringen har skett i tre omgångar. I den tredje och sista analysen kunde två huvudkategorier av uppfattningar redovisas: resultat- och resursoptimering samt optimala arbetsprocesser. Empirin har även tolkats genom ett antal perspektiv som till exempel näringslivs- och forskningsorienterade perspektiv. Rektorernas uppfattningar är förhållandevis homogena inom de nationella grupperna, men en relativt tydlig skillnad presenteras mellan de finska och svenska rektorernas uppfattningar. I denna undersökning lyfter de finska rektorerna i högre grad fram resultat- och resursoptimeringen medan de svenska rektorerna är mer inriktade mot optimala arbetsprocesser.

Denna studie är en kvalitativ undersökning om personalchefers uppfattningar om kommunikation och ledarskap. Undersökningens syfte var att undersöka, beskriva och analysera personalansvariga chefers uppfattningar kring kommunikativa aspekter av ledarskap. Datamaterialet samlades in genom åtta stycken semistrukturerade intervjuer samt tidigare forskning. Undersökningens slutsatser handlade i stort om att det finns liknande åsikter bland chefer huruvida ledarskap är ett mandat och chefskap en titel. Kommunikation används för att ge medarbetare medbestämmande. Rapporten avslutades med en del förslag på fortsatt möjlig forskning bland annat genom att låta medarbetare ge sina uppfattningar om ledarskap och kommunikation men även att utforska vidare hur kommunikation påverkar ett ledarskap och organisation. / <p>Godkännandedatum 2013-06-10</p>

Abstract Bruzelius, E. (2010). Adolescents and sexuality – Attitudes among employees at Juvenile receptions in Gävleborgs län. Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv. The aim of the current study was to examine and describe what perceptions and values of em-ployees at Juvenile receptions in the county of Gävleborg have about adolescents’ sexual and general health. Information was gathered from three different employees at Juvenile recept-ions in the county of Gävleborg, one welfare officer and two midwifes. The method used was unstructured qualitative interviews. The results show that the informants put adolescents’ sex-uality in relation to their general health status and they think there are distinct connections between adolescents’ attitudes toward sexuality and their sexual behaviors. Furthermore, all the respondents argue that parents and the society have very strong impact on adolescents’ attitudes toward sexuality. The results are eventually discussed in relation to previous studies.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka uppfattningar lärare har av kommunikationsförmågans innebörd och betydelse i matematik på lågstadienivå i relation till hur undervisningen utformas. Tidigare forskning kring lärares uppfattningar av elevernas kommunikationsförmåga tycks saknas. Utifrån en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats har fem intervjuer genomförts med matematiklärare som undervisar i årskurs 3. Resultatet av analysen är tre beskrivningskategorier om lärarnas uppfattningar av elevers kommunikationsförmåga. Kategorierna är följande: Kommunikation är att diskutera tillsammans, kommunikation är att förklara sin tankegång och kommunikation är att resonera fram en lösning. Analysen synliggör att det finns en samstämmighet mellan respondenterna om vad elevers kommunikationsförmåga innebär, men varje respondent har själv olika uppfattningar av fenomenet. Även om respondenterna använder sig av olika arbetsformer, så utformar de en undervisning som ger förutsättningar för eleverna att träna alla kategorierna både muntligt och skriftligt.