Studien handlar om barns val av platser, deras praktiker och uppfattningar om sin utemiljö på deras fritidshem. Syftet med studien är att undersöka barns uppfattningar om den utemiljö som erbjuds på deras fritidshem och avser att vara en kunskapskälla för hur fritidsverksamheten utomhus kan utvecklas. Det anlagda perspektivet barns perspektiv innebär ett förhållningssätt där man intar en inifrån-ut”-hållning, för att barns egna ord, tankar och föreställningar ska kunna komma till uttryck. Studien genomförs på två olika fritidshem med skilda utemiljöer, där samtalspromenader och observationer utgör den valda kvalitativa metoden. Dessa valdes för att ge forskarna och informanterna möjligheten och utrymme för att ge en djupare bild av situationen. Resultatet visar att utemiljöns betydelse för barnen handlar om att få tillgång till naturrika platser i sin utemiljö, med stora ytor att röra sig på. Barnen uttrycker vikten av att få vara och göra saker tillsammans på ett kreativt och utforskande sätt. Vilket ger möjligheter för barnen att stärka sina relationer sinsemellan och kunna omsätta sina egna kunskaper och erfarenheter till en helhet.

<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

No description available.

Demokratiuppdraget är ett komplext uppdrag som innebär att skolan ska förmedla och förankra grundläggande demokratiska värden hos eleverna. Dock står det inte tydligt i styrdokumenten om vad det innebär och hur det ska gå till, det är upp till varje skola och lärare att tolka. Syftet med den här fenomenografiska undersökningen har varit att skapa kunskap om variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget hos gymnasielärare utefter frågeställningen: Hur ser variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget ut när det gäller innebörder av demokratiuppdraget samt när det gäller arbetet meddemokratiuppdraget? Genom att genomföra fem intervjuer med gymnasielärare har jag funnit fyra uppfattningskategorier gällande innebörden av demokratiuppdraget: • att demokratiuppdraget innebär förståelse för hur demokratiskt liv är som en helhetssyn, • att demokratiuppdraget innebär elevernas delaktighet och inflytande, • att demokratiuppdraget innebär att lära ett demokratiskt förhållningssätt genom kunskaper och övning och • att demokratiuppdraget innebär demokratiskt bemötande och demokratiska relationer, och tre uppfattningskategorier gällande uppfattningen av arbetet med demokratiuppdraget: • att arbetet med demokratiuppdraget sker genom elevernas delaktighet, • att arbetet med demokratiuppdraget sker genom läraren som demokratisk förebild och • att arbetet med demokratiuppdraget sker genom att engagera samhället Trots ett ringa urval av lärare anser jag att jag har funnit relevanta uppfattningar gällande innebörden av demokratiuppdraget samt arbetet med demokratiuppdraget och mina fynd har hjälpt mig, och hjälper förhoppningsvis även läsaren, att få en större insikt i hur begreppet demokratiuppdraget kan tolkas på flera olika sätt. Faktumet att det kan tolkas på flera olika sätt kan tänkas vara hjälpsamt att reflektera över i samtal gällande demokratiuppdraget med kollegor och elever.

Syftet med studien är att genom några intervjuer belysa hur förskollärare tänker om sin uppgift att stimulera barns språkutveckling. Uitfrån syftet formulerades två frågeställnigar; Hur ser förskollärare på hur de arbetar för att stimulera barns språkutveckling i måltidssituationerna? Hur reflekterar och dokumenterar förskollärare barns språkutveckling i måltidssituationerna? Metoden som används är kvalitativa intervjuer med förskollärare på sex olika förskolor i tre olika kommuner. Urvalet bestod av förskollärare som jobbar med barn i olika åldrar. En av förskollärarna jobbar på småbarnsavdelning, två på syskonavdelning och tre med de äldre barnen i förskolan. Studiens resultat visar att alla förskollärarna upplever matsituationerna som ett bra tillfälle för att samspela och samtala med barnen på olika sätt. Däremot skiljer sig förutsättningarna på de olika förskolorna åt vilket påverkar möjligheterna till att stimulera och utveckla barnens språk. Det sker ingen medveten dokumentation kring barnens språkutveckling vid matsituationerna. Den dokumentation som förs används som underlag vid utvecklingssamtal med barnens vårdnadshavare.

No description available.

Introduktion: Partnervåld är ett fenomen som leder till allvarliga konsekvenser både påindivid- och samhällsnivå. Prevalensen för partnervåld har visat sig vara lika stor blandbåde kvinnor och män. Det finns indikationer på att våld som begås av en man gentemoten kvinna inom en heterosexuell relation uppfattas som mer allvarligt än våld som begåsav en kvinna gentemot en man. Syfte: Dels att analysera huruvida gymnasiestudentersuppfattningar om allvarlighetsgraden i partnervåld i en heterosexuell relation skiljer sigåt beroende på offrets kön, och dels att analysera huruvida det finns skillnader i hurkvinnliga och manliga gymnasiestudenter uppfattar allvarlighetsgraden i enpartnervåldssituation. Metod: En enkät utformades i två versioner bestående av enfallbeskrivning som skildrade ett partnervåldsscenario inom en heterosexuell relation.Fallbeskrivningarna var identiska bortsett från att offrets kön manipulerades. Enkätendistribuerades till totalt 201 gymnasieelever i årskurs tre. Resultat: Respondenternauppfattade det som allvarligare att bruka våld gentemot ett kvinnligt offer i jämförelsemed ett manligt offer för partnervåld. Kvinnliga respondenter var mer benägna attuppfatta situationen som allvarlig än manliga respondenter, oberoende om offret var enkvinna eller en man. Diskussion: Skillnader i uppfattningar om allvarlighetsgrad kanhärledas till de socialt konstruerade könsroller som existerar i dagens samhälle, där mänexempelvis förväntas vara mer toleranta gentemot våld. Skillnader i hurallvarlighetsgraden i partnervåld uppfattas beroende på om offret är en kvinna eller enman kan leda till allvarliga konsekvenser för offret. För att undvika denna problematikär det eftersträvansvärt att uppmärksamma detta och öka medvetenheten om attpartnervåld är lika allvarligt oberoende vilket kön den som utsätts har. / <p>2016-06-01</p>

<p>Vår studie syftar till att undersöka hur yngre elever talar om och uppfattar sitt eget lärande för att på så vis försöka förstå vilka villkor och förutsättningar i undervisningssituationer som eleverna anser påverkar deras möjligheter att lära. För att kunna besvara vårt syfte har vi valt forskningsfrågor som utgår från en del av Lev Vygotskijs tankar vad det gäller lärandet, det sociala samspelet med läraren och klasskamraterna (gruppen) som hjälpande verktyg, mediering, artefakter och miljö. Vi har valt att använda det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt när vi analyserar och tolkar våra informanters utsagor dvs. vårt resultat. I vår studie har det varit viktigt för oss att utgå från barnperspektivet, att om möjligt komma åt elevernas egna uppfattningar formulerade av dem själva för att verkligen komma nära och försöka förstå hur de ser på och uppfattar det egna lärandet. För att få en förståelse för detta har vi gjort kvalitativa forskningsintervjuer med åtta elever i skolår 4. I vårt resultat har vi kommit fram till att eleverna anser att läraren har stor betydelse för deras lärande och att många elever föredrar individuellt och enskilt arbete framför grupparbeten. Vi kan också konstatera att elever anser att de lär sig bäst i klassrummet i en lugn men gärna småpratig miljö gärna med en bra kompis vid sin sida. De verktyg som eleverna idag främst använder sig av för sitt lärande, utöver lärarens kunskaper är Internet och till viss del böcker.</p>

<p>Kvalitet är ett begrepp som inte låter sig definieras på ett enkelt sätt. Syftet med denna studie är att undersöka svenska och finska rektorers uppfattningar av begreppet kvalitet.</p><p>Datainsamlingen har skett genom intervjuer av svenska och finska grundskole- och gymnasierektorer. En fenomenografisk metod kombinerat med en kontextuell analys har använts vid bearbetningen av materialet.</p><p>Undersökningens resultat består av en kategorisering av rektorernas uppfattningar. Kategoriseringen har skett i tre omgångar. I den tredje och sista analysen kunde två huvudkategorier av uppfattningar redovisas: resultat- och resursoptimering samt optimala arbetsprocesser. Empirin har även tolkats genom ett antal perspektiv som till exempel näringslivs- och forskningsorienterade perspektiv.</p><p>Rektorernas uppfattningar är förhållandevis homogena inom de nationella grupperna, men en relativt tydlig skillnad presenteras mellan de finska och svenska rektorernas uppfattningar. I denna undersökning lyfter de finska rektorerna i högre grad fram resultat- och resursoptimeringen medan de svenska rektorerna är mer inriktade mot optimala arbetsprocesser.</p>

<p>Utomhuspedagogik är en pedagogik som har blivit aktuell under de senaste åren. Media och</p><p>annan litteratur ger en positiv bild av utomhuspedagogik men den används inte i någon större</p><p>utsträckning på skolorna idag. Syftet med studien är att undersöka vad som motiverar de</p><p>lärare som använder sig av utomhuspedagogik, vad det finns för svårigheter och problem med</p><p>metoden och hur pedagogen kan lösa dessa svårigheter. Studien genomförs med hjälp av</p><p>kvalitativa semistrukturerade intervjuer av åtta pedagoger som använder sig av</p><p>utomhuspedagogik. I resultatet framgår det att det som motiverar pedagogerna är framförallt</p><p>att de ser förbättringar hos eleverna när det gäller samarbete och koncentrationen. De</p><p>svårigheter som är vanligast bland pedagogerna är brist på kunskap om utomhuspedagogik,</p><p>brist på tid till planering och för lite pedagoger. Pedagogerna är överens om att det behövs</p><p>utbildning kring utomhuspedagogik. Skolorna behöver också avsätta mer tid till planering för</p><p>pedagogerna. Resultatet visar också att det är en pedagogik som passar många elever, men</p><p>liksom traditionell undervisning passar den inte alla elever.</p>