Introduktion: Smärta är en subjektiv upplevelse som är förenad med vävnadsskada eller hot av sådan. Inom sjukvården används uttrycket procedursmärta, där patienten utsätts för smärta i syfte att kunna diagnostisera eller behandla. Barn kan ha svårt att förstå meningen med att utstå en smärtsam procedur i syfte att tillfriskna. En effektiv metod för att lindra smärta och oro hos barn är lustgas och de rapporterade biverkningarna är få. Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på vilka för- och nackdelar som sjuksköterskor ser vid administrering av lustgas som smärtlindring för barn vid procedursmärta. Metod: Detta är en intervjustudie, baserad på ett bekvämlighetsurval. Studien har en deskriptiv design för att undersöka sjuksköterskors subjektiva upplevelse av lustgas som behandlingsmetod. Resultat: Resultatet från intervjuerna bildade nio subkategorier som sedan delades in i tre stycken kategorier. Dessa kategorier blev ”tillvägagångssätt vid procedursmärta”, ”lustgasens effekter” och ”svårigheter kring lustgasbehandling”. Slutsats: Sjuksköterskorna ansåg att fördelarna med lustgas är att det är en effektiv och säker behandlingsmetod mot procedursmärta, framförallt till barn mellan fem år och tonåren. Lustgasens effekter är smärtstillande, lugnande samt att den motverkar rädsla och oro. Eftersom sjuksköterskorna beskriver lustgas som ett så pass bra preparat vid procedursmärta och målet med vården är att främja hälsa och minska lidande så bör lustgas användas i större utsträckning. Nackdelarna med lustgas som metod är att det kräver mer resurser, i form av personal med delegering, samt en högre tillgänglighet genom fler lokaler och lustgasapparater.

När Lpfö (1998) reviderades 2010 tillkom ett nytt kapitel och det systematiska kvalitetsarbetet blev en del av alla förskolors arbete i Sverige, där Lpfö (1998 rev. 2011) pekar på att det är något som ska ske kontinuerligt. Detta arbete är det förskollärarna samt förskolechefen som har ansvar för att det genomförs. Studiens syfte är därför att se vilka uppfattningar som förskollärare och förskolechefer har samt vilka arbetssätt de använder sig av i utförandet av det systematiska kvalitetsarbetet. De frågeställningar som studien utgår ifrån är: Vilken uppfattning har förskollärarna respektive förskolecheferna kring kvalitet och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan? Vad kännetecknar de arbetssätt som de olika förskolorna använder sig av i det systematiska kvalitetsarbetet? Hur ser samspelet och ledarskapet ut kring det systematiska kvalitetsarbetet mellan förskollärare och förskolechefen i verksamheten?   Studien utgår från en kvalitativ metod där förskollärare och förskolechefer intervjuas med öppna frågor för att få fram personliga åsikter och tankar. Resultatet från intervjuerna kopplas samman med den tidigare forskning som finns kring ämnet samt de teoretiska utgångspunkterna; sociokulturellt perspektiv, styrning och ledarskap. I studien framkommer det att uppfattningar och arbetssätt kring det systematiska kvalitetsarbetet skiljer sig åt samtidigt som det finns flertalet likheter mellan förskollärarna men även mellan förskollärare och förskolechef. Resultatet visar att ledarskap och styrning är en viktig del i utförande av systematiskt kvalitetsarbete som påverkar både uppfattningar och arbetssätt.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka olika lärares förhållningssätt till individualiserad undervisning inom matematikämnet i de tidiga skolåren. Lärarnas uppfattningar står i fokus. Utifrån detta syfte formuleras frågeställningarna som avser att ta reda på lärares uppfattningar om individualiserad undervisningsinnebörd, eget arbete med individualiserad undervisning i matematik och de faktorer som möjliggör eller begränsar en individualiserad undervisning. Insamlade data grundar sig på intervjuer av fyra verksamma grundskollärare. Materialet analyseras med utgångspunkt i både fenomenografi och ramfaktorteori. Resultatet visar likheter och skillnader i lärarnas uppfattningar om individualiserad undervisning, vilket visar sig tydligt i deras sätt att genomföra undervisningen. Jämfört med tidigare forskning om samma ämne som indikerar att hastighetsindividualisering är den som genomsyrar undervisning, visar sig att lärarna i denna studie också använder nivå- och innehållsindividualisering. Trots att vissa lärare visar en tendens att vara läroboksbundna, visar resultatet en medvetenhet om negativa effekter av att vara beroende av läroboken. Resultatet visar också olika försök från lärarnas sida att inte låta läroboken styra deras undervisning. Slutsatsen av denna studie är att lärarnas uppfattningar och sätt av undervisning står i relation med varandra samt med de faktorerna runtomkring dem. Om omständigheterna förändras kan uppfattningarna också förändras vilket ger upphov till förändring i undervisningssättet.

Att lära sig lösa matematiska problem kan ta lång tid för en del elever, men det är en förmåga som eleverna ska utveckla enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). Det kan därför vara en bra idé att börja arbeta med problemlösning redan i förstaklass. Syftet med detta examensarbete var att kvalitativt undersöka hur tre lärare arbetar med problemlösning i matematik, vad problemlösning är för dem och vad de ser för möjligheter respektive svårigheter i arbetet med problemlösning. De tre lärarna i min studie undervisar för tillfället i årskurs 1 men alla har tidigare arbetat i årskurs 5. Därför valde jag att fokusera på skillnaden från att arbeta med problemlösning i årskurs 1 mot årskurs 5. I undersökningen har jag använt mig av intervjuer och observationer. Jag har intervjuat tre lärare och observerat när de har haft en varsin lektion i problemlösning. Resultatet av min studie visar att lärarna har gemensamma och särskiljande åsikter om arbetet med problemlösning och dess möjligheter och svårigheter. Resultatet visar även att lärarnas uppfattningar om problemlösning till viss del stämmer överens med litteraturen.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogisk dokumentation utifrån tre olika infallsvinklar - hur ansvars- och arbetsfördelningen över denna kan se ut, barns delaktighet i detta arbete samt hur detta arbete med barn som verbalt ej kan kommunicera med pedagogerna på förskolorna kan se ut. Studien är skriven utifrån ett fenomenografiskt perspektiv och datamaterialet är insamlat via intervjuer. Gemensamt för intervjupersonerna var att alla är förskollärare, arbetar på mindre orter där det statistiskt sett finns procentuellt färre barn med annat modersmål än svenska än genomsnittet i Sverige samt arbetar i barngrupper där barn med annat modersmål än svenska ingår och/eller barn som ännu ej utvecklat ett verbalt språk. Analysen av resultatet gjordes genom en kvalitativ analysmetod med ett fenomenografiskt perspektiv. Utifrån resultatet gick det att utläsa att arbetet med den pedagogiska dokumentationen i förskolan allmänt såg olika ut trots att förskollärarna i studien delade samma syn gällande den pedagogiska dokumentationens syfte. Barns grad av delaktighet såg även den olika ut och definitionen av delaktighet varierade beroende på om det talades om barn som var svensktalande eller barn som ej verbalt kunde kommunicera med pedagogerna.

Studien undersöker hur den kvinnliga politiska representationen ser ut i Kalmars kommunalpolitik. Huvudfrågan riktas mot hur kvinnor delas mellan traditionella kvinnliga och manliga politiska intressen och om det finns någon skillnad i hur kvinnor från olika partier ser på eventuella hinder inom kommunalpolitiken. Den kvantitativa delen av studien visar att en övervägande stor del av kvinnorna hittas i ”mjuka” områden av vårdande karaktär där männen ändå dominerar vilket de även gör i kommunalpolitiken som helhet. Den kvalitativa delen bygger på samtalsintervjuer med kvinnliga politiker i Kalmars kommunalpolitik. Resultatet visar att det inte finns någon skillnad mellan åsikterna i hindersuppfattningar mellan kvinnor från olika partier. Däremot är alla kvinnorna starkt överens om att de manliga politikerna marginaliserar och hindrar deras inflytande. Istället för den traditionella sprickan mellan blå och röda partier visar studien på en tydlig spricka mellan män och kvinnor i politiken.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 uppfattar begreppet hållbar utveckling samt undervisning om hållbar utveckling i So-ämnena och dess relevans för elever i årskurs 1-3. Vidare syftar studien till att undersöka hur lärare beskriver att de planerar och genomför undervisning om hållbar utveckling i So-ämnena i årskurs 1-3. Studiens syfte besvaras med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer med lärare. Resultatet visar att lärare ser på hållbar utveckling och undervisning kring detta utifrån tre perspektiv som i studien benämns som miljö, socialt perspektiv samt ett omfattande begrepp. Det mest framträdande perspektivet är miljö följt av ett socialt perspektiv. Genom undervisning kopplat till hållbar utveckling i So får eleverna lära sig om hur man tar hand om naturen men även om sociala och samhälleliga frågor. Undervisningen bidrar även till att eleverna får kunskaper om demokrati samt till att ge eleverna förståelse för andra människors situation. I studien framkommer att lärare ser undervisning om hållbar utveckling som relevant för elever i årskurs 1-3 gällande miljö och sociala frågor. / <p>SO</p>

Att vara gravid och föda barn innebär en stor omställning i kvinnans liv och hon genomgår en rad förändringar under denna tid. Att känna oro inför förlossningen är naturligt. Denna kan variera från lätt till mycket svår rädsla, i de svåraste fallen önskar en del kvinnor att bli förlösta med kejsarsnitt. Under graviditeten får kvinnorna samtalsstöd av barnmorskor vid förlossningsenheterna i Sverige. De flesta förlossningsrädda kvinnor önskar föda vaginalt och gör också det, risken för akut kejsarsnitt är dock ökad. För att kunna stötta dessa kvinnor under förlossningen behövs kunskap om vad förlossningsrädslan innehåller. Syftet var att beskriva kvinnors förlossningsrädsla i samband med förlossning. Metoden var litteraturöversikt vilket bedömdes vara passande utifrån syftet, problemformuleringen samt arbetets storlek. Valda artiklar var godkända och vetenskapligt granskade av experter och därmed peer reviewed. Resultatet visar på att kvinnor bland annat är rädda för smärta, komplikationer för mor och barn, kontrollförlust och att kvinnor som varit med om förlossningar som innehållit delar som upplevts traumatiska önskat mer stöd och kommunikation med barnmorskan. Slutsatsen är att det centrala i förlossningsrädslan ses vara kontrollförlust och traumatiska upplevelser under tidigare förlossning. Här har barnmorskan en viktig uppgift att kunna påverka och förebygga detta.

No description available.

Denna studie syftade till att få ökad kunskap om grundskollärares uppfattningar gällande begreppet inkludering samt hur dessa lärare ansåg att de arbetar för att inkludera elever med ADHD i den ordinarie undervisningen. Då studien undersökte uppfattningar valdes ett fenomenografiskt perspektiv, ett perspektiv som behandlar människors uppfattningar och erfarenheter. Lärarnas uppfattningar undersöktes genom kvalitativa intervjuer av verksamma grundskollärare spridda över stora delar av Sverige. Utifrån intervjuerna framgick flera olika uppfattningar om begreppet inkludering, de var dock lika lärarna sinsemellan. Det framkom även flera uppfattningar om hur lärare kan arbeta för att inkludera elever med ADHD i den ordinarie undervisningen. Intervjuerna analyserades utifrån en fenomenografisk analysmodell där likheter och skillnader bland uppfattningarna kunde urskiljas. Likheterna och skillnaderna utgjorde sedan underlag för beskrivningskategorier, vilka kategoriserade lärarnas mest förekommande uppfattningar. Utifrån resultatet framkom att en definition av begreppet inkludering borde fastställas så att lärare får en överensstämmande förståelse för begreppet. Det framkom även att inkluderande arbetssätt för elever med ADHD kan fungera för alla elever i en elevgrupp.