Lärares undervisning har stor inverkan på vad för val elever gör vid tillämpning av huvudräkningsstrategier. Elever ska enligt styrdokumenten ges möjlighet att få kunskap om olika huvudräkningsstrategier för att sedan kunna tillämpa dem vid passande matematikuppgifter. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lärares skilda uppfattningar av hur huvudräkningsstrategier används i lärares matematikundervisning. Studien ska speciellt bidra med kunskap hur strategin talsortsräkning uppfattas av lärare i årskurs 1–3. Syftet kommer att besvaras med hjälp av två forskningsfrågor: vad är viktigt att belysa om undervisning för att elever ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att välja huvudräkningsstrategier? samt hur lärare använder huvudräkningsstrategin talsortsräkning? Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem olika verksamma lärare. Det förekom vissa liknelser mellan utfallsrummet och den tidigare forskning som genomförts, men även nya insikter gällande lärares uppfattningar gick att urskilja i utfallsrummet. De uppfattningar som urskildes ur transkriberingen av intervjuerna var att lärare har en uppfattning av att det är deras egna val och planering av undervisning som är viktig för elevers lärande av huvudräkningsstrategier, vilket är en uppfattning som överensstämmer med tidigare forskning. Konkret material uppfattas som en viktig del av undervisningen, men att konkret material används på olika sätt hos lärare. Det framkom även att ett tillåtande klassrumsklimat är av stor vikt för elevers möjligheter att lära sig olika huvudräkningsstrategier. En uppfattning urskildes att deras användning av läromedel tillämpas på olika sätt. Lärare har uppfattning av talsortsräkning som en bra huvudräkningsstrategi att använda i början av elevers matematikutveckling, men samtidigt uppfattas den inte som en heltäckande strategi utan den kan vara problematisk för elever att tillämpa i vissa räkneuppgifter.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett den mest förekommande vårdskadan. Den mest effektiva metoden för att motverka VRI är tillämpningen av handhygien och övriga hygienrutiner. I Sverige finns konkreta riktlinjer på handhygienrutiner oavsett vårdenhet och trots det förekommer ändå VRI. VRI är ett globalt problem och påverkar patientsäkerheten samt ökar risken för smitta bland sjuksköterskor. Sjuksköterskors följsamhet i handhygienrutiner påverkas av flera faktorer som tas upp i denna studie. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av handhygien och VRI inom olika vårdenheter. Metod: Denna litteraturstudie genomfördes med kvantitativa, kvalitativa samt mixad-metod artiklar. Totalt inkluderades 11 vetenskapliga artiklar som hittades i PubMed och CINAHL. Innehållsanalys tillämpades i dataanalysen. Resultat: Två huvudtema valdes.  Första teman är “Sjuksköterskans följsamhet” som har subteman “Kunskaper om handhygien” och “Sjuksköterskors personliga uppfattning påverkar det infektionsförebyggande arbetet”. Andra temat är “Organisatoriska utmaningar” med subteman “Tillgång till material” och “Bristande struktur i ledning”. Slutsats: Följsamheten av handhygienrutiner påverkas av kunskapen och personliga uppfattningar inom ämnet men även organisatoriska faktorer såsom tillgång till material och bristande struktur i ledningen. Sjuksköterskor med mindre erfarenhet har lägre medvetenhetsgrad inom ämnet men kontinuerlig utbildning bör erbjudas till alla sjuksköterskor.

Syftet med denna studie var att ta reda på förskollärares uppfattningar om sin matematikundervisning och hur de uppfattar och beskriver sina planeringar, genomföranden och uppföljning. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med förskollärare, 7 på kommunala förskolor och 3 på privata förskolor. Den teori som användes var fenomenografisk didaktik och vid dataanalysen användes en fenomenografisk forskningsansats. Det osynliga innehållet i undervisningen var det intressanta inom fenomenografisk didaktik, förskollärarnas syfte med undervisningen uppfattas olika beroende på barnens tidigare erfarenheter. I studien har två delstudier gjort, delstudie 1 riktar sig mot förskollärare som jobbar med yngre barn och delstudie 2 riktar sig mot förskollärares som jobbar med äldre barn. Resultatet i studien visade på hur förskollärare uppfattar, planerar, genomför och följer upp sin matematik olika beroende på barnens ålder. Vi fick även syn på hur olika de uppfattar och tolkar läroplanen till sin matematikundervisning.

Att bli och förbli blöjfri på förskolan är en process som de flesta barn i Sverige går igenom. Studier av hur pedagoger möter alla dessa barn är nästintill obefintliga. Det behövs ny aktuell forskning för att vända trenden att blöjanvändandet har stigit upp i åldrarna. Syftet med den här fenomenografiska studien är att få en förståelse för hur pedagoger uppfattar fenomenet potträning och dess möjligheter och hinder i förskolan. Studien använder sig av kvalitativ metod och har genomförts med semistrukturerade intervjuer av förskolepedagoger. Fenomenografi har använts som både teori och metod. Det är ett redskap för att beskriva människors uppfattningar om ett fenomen. Resultatet av studien visar att pedagogerna menar att föräldrarna har det största ansvaret för potträningen. I potträningsprocessen beskriver pedagogerna i sin roll att stötta barnen att de uppfattar att i förskolan måste barnen ses utifrån de egna individer som de är och pedagogerna måste anpassa hur de möter och hjälper barnen att bli och förbli blöjfria på förskolan. Det finns olika uppfattningar kring vilka hjälpmedel som är bäst för barnen. I fenomenet potträning så förekommer ofta en uppfattning om dagens blöjor att den är en ”superblöja” som varken läcker eller känns våt och obehaglig för barnen. Vilket kan vara en av anledningarna till att barn blir senare blöjfria nu än förut.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva variationen av förskollärares olika uppfattningar kring matematik, samt hur förskollärare ger uttryck för hur de bedriver matematikundervisning i förskolan. Studiens teoretiska ramverk utgörs av fenomenologi, då erfarande inom teorin ses som subjektivt. Metoden utgörs av en fenomenografisk ansats, då fenomenografin tar utgångspunkt i skilda uppfattningar som människor har av ett specifikt fenomen. Insamling av data har skett genom halvstrukturerade intervjuer med fem förskollärare. Det insamlade materialet har sedan bearbetats med hjälp av en fenomenografisk analysmodell med syfte att finna likheter och skillnader i förskollärarnas uppfattningar, vilket utgör studiens utfallsrum. Studiens utfallsrum presenteras i en tabell med kategorierna: Kategori A- Förskollärares uppfattningar om matematik, Kategori B- Matematikundervisning i förskolan, Kategori C- Förskollärares uppfattningar av pedagogisk närvaro. Slutsatsen för studien är att matematik som fenomen uppfattas på kvalitativt skilda sätt, beroende av tidigare erfarenheter av ämnet. Matematikundervisningen bör verka skolförberedande, präglas av lustfylldhet och ta utgångspunkt i barns perspektiv. Matematiken finns överallt, däremot krävs det en pedagogisk närvaro för att den ska kunna urskiljas för barnen.

Det finns bristande kunskap om elevers uppfattning kring osmos och diffusion inom gymnasieskolan i Sverige men där flera studier från andra länder rapporterar om bristande kunskap och missuppfattningar kring ämnesområdet. Syftet med studien är att bidra med kännedom till verksamma lärare genom att ta reda på elevers kunskap och säkerhet kring osmos och diffusion inom gymnasieskolan i Sverige. Två frågeställningar formulerades för att identifiera ämnesområden där elever har missuppfattningar respektive korrekta vetenskapliga uppfattningar. Frågeställningarna undersöktes via en enkät utformad efter ’Diffusion and Osmosis Diagnostic Test’ (DODT) där ämneskunskaper testas, i kombination med ’Certainty of Response Index’ (CRI), där eleven skattar säkerheten i angivet svar. En kombination av DODT och CRI möjliggjorde identifiering av missuppfattningar och önskvärd kunskap kring ämnesområden. Resultatet visade att elever inom gymnasieskolan i Sverige har missuppfattningar kring materians slumpmässiga och partikulära natur, diffusionsprocessen samt koncentration och tonicitet. Önskvärd kunskap identifierades kring frågor som berör osmosprocessen, rörelseenergi hos materia, membran och en fråga om koncentration och tonicitet.

I denna studie var syftet att undersöka lärares uppfattningar om läxor och hur de använder dem i sin undervisning. De teoretiska utgångspunkterna för studien hämtades från Epstein och Van Voorhis (2001). För att svara på frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning, med kvalitativa drag, i april 2019. Enkäten mejlades ut till lärare som arbetar i årskurs 4–6. Enkätens 59 svar analyserades med tematisk analys och sammanställdes i fyra teman. De fyra teman som bildades var: metodiskt användande, läxors nytta, icke-användning av läxor och uppfattningar om läxor.   Resultatet visade att lärare oftast ger ut läxa i matematik, svenska och engelska. Vanligaste formen av läxa var problemlösning, läsning och engelska glosor. Antingen diskuteras läxan eller lämnas in och rättas. Lärarnas främsta anledningar att ge läxor var för att ge eleverna färdighetsträning och lära dem eget ansvar. Båda anledningarna stämmer överens med syftena från studiens teori. I resultatet framträdde det även att lärarna hade delade meningar om uppfattningen av läxa samt till vilken grad godkända kunskapskrav blir en följd av läxa. De flesta lärarna var dock överens om att det var deras eget val om de ville använda läxa i sin undervisning. De lärare vilka valde att inte använda läxa angav elevers olika förutsättningar som den främsta anledningen till detta val.

AbstractArbetets art: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap.Sidantal: 64 sidor.Titel: Föräldrars uppfattningar om ”Naturförskolan Skog och Hav”.Författare: Maria Hansson och Jeanette Harrysson.Handledare: Ann-Sofi Råstam.Datum: 2006-06-08.Bakgrund: I dagens Sverige finns det ett brett utbud av olika pedagogiska inriktningar inom förskolan. Vi inriktar oss på en förskola, som använder utomhuspedagogiken i sin verksamhet. I Sverige finns det cirka 42 stycken naturförskolor, som arbetar utifrån utomhuspedagogiken. Eftersom det inte finns så många naturförskolor, så var vi nyfikna på varför föräldrar väljer en naturförskola framför annan förskola. Vad är det som har gjort att de har fått upp ögonen för dessa förskolor? Därför har vi valt att studera en grupp föräldrars uppfattningar om ”Naturförskolan Skog och Hav”.Syfte: Vi har valt att skriva om naturförskolor, eftersom vi vill hjälpa naturförskolorna att marknadsföra sig. Syftet är därför att undersöka en grupp föräldrars uppfattningar om vad en naturförskola står för. Vad lägger föräldrarna i begreppet naturförskola och varför väljer de denna profilering av förskola? Metod: Vi har valt att använda oss av en enkätundersökning ställd till föräldrar vars barn är placerade på ”Naturförskolan Skog och Hav”. För att få ett bredare dataunderlag genomfördes även kvalitativa intervjuer med fyra föräldrar och en lärare på ”Naturförskolan Skog och Hav”.Resultat: Både enkätundersökningen och intervjuerna visar att föräldrarna väljer en naturförskola på grund av att barnen får vistas utomhus i alla väder och under alla årstider, samt att barnen får en god naturkunskap. Men vi har även kommit fram till att ett starkt argument för placering av barnen var förskolans belägenhet i närheten av hemmet. Diskussion: Föräldrarnas uppfattningar om en naturförskola grundas på att barnen är ute i skogen, men enligt Dahlgren (Björkman, 2006) är naturen så mycket mer än bara ett besök i skogen. Vuxna knyter an sina minnen till platser där de kommer ihåg sig själv som ”att där var jag barn” och ”där fick jag vara mig själv”. Vi tolkar det som att deras minnen ligger dolt och att det inte är det första man tänker på när man ska motivera sitt val av förskola. Nyckelord: Föräldrar, naturförskola, uppfattningar, utomhuspedagogik.

Att vara pedagog i förskolan kan vara ett stressfyllt yrke med höga krav, personalbrist och stora barngrupper. Den här studien har som syfte att undersöka hur rektorer och pedagoger på för-skolan kan skapa en sund arbetsmiljö och förebygga arbetsrelaterad stress och utmattnings-syndrom. Undersökningen har ett salutogent synsätt där fokus ligger på vad som fungerar bra på arbetet och i individens liv och inte på vad som fungerar mindre bra. Vi vill ta reda på hur pedagoger och rektorer uppfattar stress och vilka strategier som finns för att motverka arbets-relaterad stress. Detta förklaras genom resiliensperspektivet som handlar om att ta fram verktyg för att bygga upp en motståndskraft mot exempelvis stress. Vår metod är baserad på det feno-menografiska perspektivet för att ta reda på den variation av uppfattningar som finns om hur en sund arbetsmiljö ser ut och hur stress kan förebyggas i förskolan. Genom fenomenografiska intervjuer med rektorer och en enkät för pedagoger vill vi synliggöra olika uppfattningar om arbetsmiljön och stress på förskolor. Resultatet visar att pedagoger och rektorer har liknande uppfattningar om hur en sund arbetsmiljö bör se ut och hur den kan skapas. De har även lik-nande uppfattning om hur stress kan förebyggas. Skillnaden mellan pedagogers och rektorers uppfattningar är att de har olika syn på hur det ser ut i verkligheten i förskolans verksamhet. Medan pedagoger hävdar att rektorn inte är på plats för att ha en tydlig inblick i verksamheten menar rektorer att de ofta är på plats på förskolan. Det är svårt att veta hur verkligheten i för-skolans verksamhet ser ut eftersom olika uppfattningar synliggörs i undersökningen. För att få en djupare förståelse för uppfattningar om arbetsmiljö och stress i förskolans verksamhet syn-liggörs både rektorers och pedagogers perspektiv i undersökningen.

Bakgrund: Sviktande patientsäkerhet är ett globalt problem som orsakar onödigt lidande för patienter världen över. Patienter kan undvika att skadas om mer kunskap förvärvas om vad det är som påverkar patientsäkerheten.  Syfte: Studiens syfte var att undersöka allmänsjuksköterskors uppfattningar av vad som innefattas i begreppet patientsäkerhet.  Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. De sex besvarade frågeformulären analyserades genom manifest innehållsanalys.  Resultat: Allmänsjuksköterskornas uppfattningar sammanställdes till de två kategorierna Säker vård och Faktorer relaterade till arbetsplatsen med fem respektive tre underkategorier.  Slutsats: Allmänsjuksköterskorna i Region Kronobergs uppfattningar om vad som fattas i begreppet patientsäkerhet skiljer sig åt. Likaså varierar upplevelserna av att arbeta med Gröna Korset. Sammanfattningsvis krävs det vidare forskning för att bekräfta studiens resultat inför tillämpande av det i arbetet för en säkrare vård med minskat lidande för patienterna.