Syftet med denna studie är att kartlägga eventuella missuppfattningar av ljudbegrepp hos gymnasieelever, samt att lyfta fram olika arbetssätt med vilka dessa kan bearbetas. Som metod användes den systematiska litteraturstudien i vilken publicerad forskning i form av vetenskapliga artiklar undersöks. På grund av den ringa forskningen inom gymnasiet både nationellt och internationellt, inkluderades studier från olika delar av världen men också från olika skolnivåer. De inkluderade studierna hade sin fokus på fysikinnehåll likt den svenska gymnasieskolans. Efter vissa avgränsningar gällande materialinsamling blev antalet studier som utgjorde analysmaterialet tio stycken. Resultatet visar bland annat att elever kan bära på missuppfattningar både vad gäller ljudets natur och dess utbredning, samt missuppfattningar kopplade till hur frekvens, intensitet och hastighet är relaterade. Vad det gäller didaktiska åtgärder för att komma till rätta med elevers missuppfattningar visar resultatet att olika typer av klassrumsaktiviteter i vilka eleverna själva upptäcker, konfronterar och utvecklar sina icke vetenskapliga föreställningar, är en metod som visat framgång. I diskussionsdelen diskuteras studiernas tillförlitlighet genom att analysera deras syften kopplat till respektive metodval. Därefter sammanställs de mest tillförlitliga resultaten vad gäller de vanligaste missuppfattningarna samt de mest effektiva didaktiska åtgärderna kring bearbetning av dessa. Avslutningsvis ges förslag på områden där det finns behov av vidare forskning.

Syftet med studien är att synliggöra vilka tankar och uppfattningar barn i förskoleklassen har om det skrivna språket. Syftet har mynnat ut i två olika frågeställningar som vill undersöka hur barn i förskoleklassen uppfattar betydelsen av att lära sig skriva och hur barnen uppfattar lärprocessen gällande skrivutveckling. För att lyfta barns perspektiv om skriften användes semistrukturerade gruppintervjuer med sammanlagt 28 stycken barn i två olika förskoleklasser. Ett resultat var att barnen uppfattade skriften som en viktig komponent för den framtida skolgången och vuxenlivet. De fördelar som barnen uppfattade om att lära sig skriva var att det bidrar till ett nytt sätt att kommunicera med andra och att det ökade graden av självständighet. Ett resultat var att barnen hade olika inställningar till skriften, både positiva och negativa. Barnen uttryckte olika faktorer som påverkar deras egen lärprocess samt vilka strategier de använder för att utvecklas. De vuxna hade stor betydelse för inlärningen och barnen behövde lugn och ro i sitt skrivande. De nämnde även att specifika material spelar roll för motivationen.Studien kan medföra till att vuxna får en ökad medvetenhet om vilka tankar barnen har om det skrivna språket. Barnen vill ha stöd i sin utveckling och material som tilltalar dem. Miljöerna och undervisningen bör anpassas på ett sätt som kan stödja barns skrivutveckling.

The purpose of this master’s thesis is to study the perceptions of accessibility among users and staff at a Swedish public library in a sparsely-populated area. The subject of public libraries in sparsely-populated areas has been studied in a number of previous theses, but a lack of user perspective is evident. This thesis poses two questions: What are the similarities and differences in the users’ and the staff’s perceptions of accessibility in the library services? What are the similarities and differences between users’ and staff’s perceptions of accessibility and their perceptions of the roles of the library respectively? The study’s theoretical frameworks was derived from Michael Buckland’s model of information barriers, and Andersson and Skot-Hansen’s model of the four roles of the public library. The method of data collection was primarily semistructured interviews with users and staff, to a lesser degree document analysis and observations. The results show that users focus on the barrier of too short opening hours, and lack of certain content in the library collection, whereas the staff view the strained human resources as the largest barrier to accessibility. Perceptions of the overall library operation can help to explain the differences. The users view the library as a somewhat static range of services associated with culture and knowledge, whereas the staff perceive the library as playing a active role in promoting culture and knowledge.

Bakgrund: Missbruk och beroende av alkohol och narkotikapreparat är ett utbrett problem och en stor riskfaktor för såväl fysisk som psykisk ohälsa. Människor med missbruk eller beroendeproblematik riskerar att bli stigmatiserade då det förekommer fördomar mot denna patientgrupp. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården vara lika för alla samt ges med respekt för allas lika värde. Trots detta förekommer det ojämlikheter i vården för vissa utsatta grupper vilket kan leda till ökat lidande och sämre hälsa och välbefinnande. Således finns det ett behov av att belysa uppfattningarna om patientgruppen för att kunna förbättra behandlingssituationer och på så sätt främja en bättre vård. Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonalens uppfattningar av patienter med substansbrukssyndrom som kan påverka mötet i den somatiska vården. Metod: En litteraturöversikt som baseras på elva empiriska studier. Resultat: Det framkom att negativa uppfattningar om patientgruppen är vanligt förekommande, men även att empati visades för patientgruppen då vårdpersonal såg personen bakom sjukdomen. I resultatet tas det också upp vad dessa uppfattningar fick för konsekvenser för patienterna. Slutsats: En ökad medvetenhet kring substansbrukssyndrom och vårdpersonalens uppfattningar kan leda till ett mer förstående förhållningssätt inom sjukvården och således ett ökat välbefinnande hos patienten. För att säkerställa god vård för patientgruppen är det emellertid väsentligt att stödja, handleda och utbilda vårdpersonal. Vidare forskning om huruvida svensk vårdpersonal uppfattar patientgruppen hade varit att föredra då det finns en kunskapslucka inom området.

Syftet med studien är att kartlägga betydelsefulla faktorer som påverkar elevers inställning till ämnet matematik. Studien fokuserar på bidragande faktorer som kan skapa en positiv inställning till matematik hos elever. Empiri har samlats in via individuella elevintervjuer. I intervjuerna ingick intervjufrågor och räkneuppgifter. Uppgifternas syfte var att användas som underlag vid intervjuerna. Elevernas resultat på räkneuppgifterna anses inte relevant för studiens syfte och redovisas inte i studien. Utifrån insamlad data skapas ett resultat som kategoriseras. I resultatet redovisas fem faktorer som påverkar elevers inställning till matematik, dessa kategorier har uppkommit genom en sjustegsmetod i fenomenografi: Uppgiftens betydelse Förhållandet mellan att lära sig/ inte lära sig och ha roligt/ ha tråkigt Hemmets påverkan Förmåga att se samband Självbild Vidare analyseras kategorierna i förhållande till dynamiskt och statiskt mindset. Syftet med analysen är att undersöka hur elevers mindset påverkar deras motivation och inställning till matematik.

Syftet med denna studie var att undersöka rektorers uppfattningar om lärande i fritidshemmen och deras uppfattningar om hur fritidspedagoger kan bidra till elevers lärande. Därmed är det också intressant att undersöka rektorers uppfattningar om fritidspedagogers möjligheter till fortbildning. Studien bygger på semistrukturerade intervjustudier med åtta stycken verksamma rektorer i två kommuner. Resultatet visar att rektorerna är medvetna om att det sker ett lärande i fritidshemmen och att fritidspedagoger ska arbeta utifrån styrdokumenten i fritidhemsverksamheten. I analysarbetet framgick det att det skiljde sig åt mellan kommunerna hur möjligheterna såg ut med fortbildning för fritidspedagoger. Rektorerna hade också skilda uppfattningar om utbildad- och outbildad personal i fritidshemmen. Studien visar att rektorerna hade lättare att beskriva det lärande som sker i skolan, det formella lärandet, än det informella lärandet som mestadels sker i fritidshemmen. Slutsatser ifrån studien är att rektorerna vill förtydliga styrdokumenten för fritidshemmen. En annan slutsats vi gjort av studien är att det skiljer sig åt mellan rektorerna hur betydelsefullt de anser att det är med utbildade fritidspedagoger i fritidshemmen. Vi drar slutsatsen att rektorerna hade lättare att sätta ord på det formella lärandet då skolan har tydligare mål som de ska arbeta mot. / <p>Godkännandedatum: 2015-06-04</p>

This bachelor thesis in Library and Information science (LIS) aims to examine faculty perceptions of what constitutes and legitimizes an academic library. Academic libraries have experienced immense changes in the last several decades, mainly due to techno­logical advances such as electronic resources, but also the increase in students, teachers and researchers. Many libraries are trying to to provide new services and expertise to remain indispensable to users, which contributes to a fragmented image of academic libraries. This study addressed the following research questions: What are teachers’ and researchers’ expectations of an academic library? How do teachers and researchers think about access and resources? What are teachers’ and researchers’ perceptions of future academic libraries? The study was conducted using a qualitative approach where eight faculty members with experience of being both a teacher and a researcher were interviewed at the Faculty of Health and Society at Malmö University. The data was analyzed using an analytical framework of legitimacy and documentality deriving from Professor Joacim Hansson (2015), but adapted to fit the study. The analytical framework mainly contributed in clarifying which library resources and services can be considered either essential or mostly facilitating. The findings show that faculty perceives the academic library as crucial for their work, especially for giving access to printed or electronic literature, guiding users in how to find and value relevant information, assisting in publishing matters and in education. However, faculty also considers resources and supportive services intrinsically non-essential to teaching and research as relatively important, and truly values the personal contact with the librarians. The results indicate that academic libraries will persist in the foreseeable future, though an informed strategy is necessary.

Syftet med denna fenomenografiska studie är att undersöka konflikt som fenomen på förskolan genom samtal med barn i åldrarna 3-5. Problematiken med tidigare forskning kring barn och konflikter är att fokus ofta ligger på att titta på barn samt att testa barn för att bedöma deras beteendereaktioner. Denna studie ämnar gå direkt till källan - nämligen 3-5-åriga barns egna uppfattningar av konflikt baserat på intervjuer och utgår från forskningsfrågan: Vilka varierande uppfattningar av konflikt ger förskolebarnen uttryck för?   Studien utgår från en fenomenografisk ansats, vilket innebär att varierande uppfattningar av konflikt som fenomen är av intresse. För att besvara syfte och forskningsfråga har intervjuer med barn i åldrarna 3-5 utförts.   Resultatet visar, genom fyra beskrivningskategorier, att barnen uppger varierande uppfattningar av konflikt som innebär att det rör sig om oenighet i leksituationer eller kring material. Det framkommer även att det är individuellt vilket material som är betydelsefullt och därför skiljer sig uppfattningarna av vilka material som ger upphov till konflikt. Det framkommer även att barnen sårar varandra verbalt, genom exkludering och nedvärderande ord samt att det framkommer upplevelser av att lekar blir hårdhänta då regler inte följs, eller för att barn genom våld provocerar varandra.

Bakgrund: Ett sjukhus i mellersta Sverige utför samordnade undersökningar i samband med när barnet behöver sövas inför en magnetisk resonanstomografi (MR) undersökning. Detta koordineras och bokas av en röntgensjuksköterska som därefter skickar ut en kallelse till patienten. Syfte: Att belysa hur föräldrar upplever att flera olika undersökningar utförs på deras barn i samband med sövning vid MR-undersökning. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där enskilda intervjuer med föräldrarna har skett. Urvalet för studien bestod av åtta föräldrar vars barn blev sövda inför en MR-undersökning där fler andra undersökningar gjordes vid samma tillfälle. Resultat: Informanterna var helt eniga om att de samordnade undersökningarna var något positivt. En viktig aspekt som många av informanterna nämnde var bemötandet från vårdpersonalen vilket majoriteten var nöjda med. Mindre nöjda var några informanter kring informationen angående MR. Slutsats: Generellt är föräldrarna nöjda med samordnade undersökningar. Ett informationsbrev kring hur MR-undersökningen utförs kan skickas med i kallelsen för att förbereda båda barn och föräldrar.

Syftet med studien är att undersöka om förskollärarnas uppfattar att kraven på deras kompetens förändrats sedan läroplanen reviderades 2010.  Metoden för studien är semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med sammanlagt åtta informanter från tre olika arbetsplatser. Informanterna är förskollärare som alla hade arbetat sedan år 2010 eller längre tid inom förskolan.   Empirin har tolkats genom meningskoncentrering (Kvalé &amp; Brinkman 2014) och som teoretiskt ramverk har Ellströms (1992) modell av yrkeskompetens och Bronfenbrenners ekologiska systemteori (1979) använts. Ellströms modell har använts för att se samband eller skillnader mellan kompetens hos den enskilda individen (Formell och Faktisk kompetens) och kvalifikationer som krävs i ett specifikt yrke (Efterfrågad kompetens och Den kompetens som arbetet kräver). Bronfenbrenners systemteori har används för att se hur olika system kan påverkar den enskilda individen och dennes lärarkompetens.   Resultaten av studien kan sammanfattas som att förskollärarna uppfattar att kraven på deras kompetens har förändrats sedan år 2010. Förskollärarna menar att kraven har ökat främst inom två områden. De specifika kompetenser som uppfattades ha förändrats mest var kompetens att hantera en ny verksamhet och kompetens att reflektera. Detta kan kopplas till de förändringar som skett främst på makronivå exempelvis har den reviderade läroplanen ett nytt kapitel om uppföljning, utvärdering och utveckling. Förskollärarna själva uppfattar dock inte att kraven ökat på grund av läroplanen Lpfö 98:s revidering utan lyfter fram faktorer som större barngrupper och ökat föräldrainflytande.