Inledning I denna text kommer vi ta del av tecken som stöd (TAKK) vilket är ett komplement för de människor som är i behov av något slags alternativt kommunikationsstöd. Det grundas i begreppet språk och det innebär flera olika kommunikationsvägar exempelvis teckna, dansa, tala, skriva. I förskolans läroplan (Lpfö 98 rev. 2018, s. 10) står det att förskolan skall erbjuda barnen möjligheten att kommunicera, utforska, och samarbeta. Undervisningen ska bidra till att barnen stärks till att ta initiativ och ansvar till att leka och utvecklas både självständigt och tillsammans med andra. Syfte Syftet med undersökning är att ta reda på pedagogers uppfattningar om TAKK i förskolans verksamhet. Studien kommer även att behandla hur, varför och vid vilka tillfällen pedagoger arbetar med TAKK. Metod Studien har genomförts utifrån den sociokulturella teorin med inspiration från den fenomenografiska ansatsen. Den teoretiska utgångspunkten för vår studie har inspirerats av Vygotskijs sociokulturella teori, främst när det kommer till det sociala samspelet och den kommunikativa delen. Resultat Av studien framgår att pedagogerna är positivt inställda till att arbeta med TAKK. De förklarar att de vill arbeta med det mer, få mer utbildning i det samt få mer tid att arbeta med det tillsammans i arbetslaget.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers uppfattningar av att möta barns frågor och funderingar om döden samt att ta reda på hur barn resonerar om dessa frågor. Intresset för att skriva om ämnet döden väcktes genom en nyfikenhet för hur barns frågor om döden bemöts av pedagoger. Är det något som diskuteras tillsammans med barn? Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer där vi tog del av både barns och pedagogers perspektiv om dessa frågor. Vi undersökte framförallt vilka uppfattningar pedagoger har när det kommer till att möta barns funderingar om döden, hur pedagoger beskriver sina erfarenheter av att möta barns frågor om döden, hur förberedda de beskriver sig vara på att möta barns funderingar samt hur barn resonerar om döden utifrån en barnbok. Data analyserades utifrån ett kristeoretiskt resonemang. Resultatet visar att barns förståelse för döden som koncept är konkret vilket är en uppfattning som även pedagogerna delade. Samtliga barn förstod att döden är ett permanent tillstånd och de flesta barn trodde inte på ett liv efter döden. Pedagogerna uppfattade att barns förståelse i huvudsak påverkas av ålder och tidigare erfarenheter. Barnintervjuerna visar dock att ålder inte har någon större påverkan på barns uppfattningar utan att erfarenheter är det som väger tyngst. Enligt pedagogerna skulle barns frågor besvaras ärligt och det gjordes bäst genom samtal utifrån barnlitteratur. Alla pedagoger uppgav att de kände sig trygga i att föra samtal om döden tillsammans med barn. Detta gjordes trots deras varierande erfarenheter av att möta barn som på nära håll upplevt döden.

Syftet med denna studie var att studera hur lärare ser på PISA-undersökningen, och hur de upplever diskussionen som förs i politik och media om den. Tre fokusgruppsintervjuer med högstadielärare låg till grund för studien som är kvalitativ och inspirerad av ett fenomenologiskt forskningsperspektiv. Analysprocessen baserades på fenomenologisk analys. De teoretiska utgångspunkterna var de om grupper, normer och konformitet, samt de om exponeringseffekten. Resultaten visar att PISA-undersökningen inte har någon framträdande roll i det dagliga arbetet i skolan och att undersökningen normalt inte diskuteras bland lärare. Många lärare är kritiska till utformningen av proven och dess brist på transparens. Man tycker att diskussionen som förs i media och politik om PISA-undersökningen får för stort utrymme och bidrar till en negativ syn på skola och lärare. Man menar vidare att det finns en stor okunskap bland politiker och andra som diskuterar PISA om just PISA-undersökningen och skola. Förbättrade resultat på provet tror man beror på ökad motivation och eventuellt på kompetensutvecklingssatsningar i skolan. Samstämmigheten bland lärare var stor när det gäller uppfattningar om PISA-undersökningen.

Vi kommer i denna uppsats bidra till en ökad kunskap om hur journaliststudenter samt övrigastudenter upplever artiklar skrivna av Mittmedias textrobot i kontrast till artiklar skrivna aven mänsklig journalist. Vi har undersökt om dessa studenter kan urskilja en robotskrivenartikel från en mänskligt skriven artikel utifrån kategorierna trovärdighet, läsvänlighet ochkvalité. Vi kommer även undersöka om resultaten av detta skiljer sig mellan de två olikagrupperna av studenter.Vi har genom kvantitativa enkätundersökningar samt i kvalitativa fokusgrupper genomsamtalsintervjuer, kunnat analysera studenternas svar. Totalt fick deltagarna läsa fyra artiklar.De första två saknade bylines och var skrivna av antingen en mänsklig journalist eller enrobotjournalist. De övriga två artiklarna innehöll en byline, där två experimentgrupperexponerades för manipulerade bylines och två kontrollgrupper exponerades för artiklarnaskorrekta bylines. Detta för att se om författaren av texten påverkade deltagarnas åsikter.Resultaten visar att deltagarna upplevde den robotskrivna artikeln som mer trovärdig ochmänniskan som mer läsvänlig när författaren inte var presenterad. I grupperna där artikelnsbyline fanns med oavsett om den var manipulerad eller inte, kunde vi se i både enkätsvarenoch i samtalsintervjuerna att roboten upplevdes mer partisk. Deltagarna var generellt setthårdare i sin bedömning av artikeln de trodde roboten skrivit och mer förlåtande till artikelnde trodde att en människa skrivit.

BAKGRUND:Här ger vi läsaren en bakgrund i vad tidigare forskning och vad våra styrdokument säger kringden skönlitterära läsningen i skolan.SYFTE:Vårt huvudsyfte är att ta reda på hur pedagoger talar om att de använder skönlitterär läsning iundervisningen. Med hjälp av delfrågorna: Vilken litteratur läser man i skolan? Hur serpedagogerna på relationen mellan skönlitteratur och lärande? Hur samarbetar skolan medbiblioteket och hemmet?METOD:Vi har en kvalitativ metod inspirerad av fenomenografi. Vi har intervjuat 10 pedagoger för atthöra deras uppfattning kring skönlitterär läsning och hur de använder sig av den.RESULTAT:Pedagogerna anser att skönlitterär läsning i skolan är av stor vikt. Det är något de användersig av och något de tycker är viktigt både ur ett kunskapsperspektiv och ur ett lustfylltperspektiv. Det förekommer skönlitterär läsning på flera olika sätt, gemensamt, enskilt,högläsning, tyst läsning och så vidare. Pedagogernas personliga kunskaper och intressenpåverkar läsandet. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND:Samlingen har funnits i förskolan sedan 1880-talet och är influerad av Fröbels pedagogik.Innehållet i samlingen varierar, alltifrån sånger och lekar till diskussioner om etik och moral. Isamlingen kan barnen få träna sin sociala kompetens samt sin koncentration.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka vad ett antal barn och pedagoger anser om samlingarna i förskolan.Vi vill också undersöka barnens och pedagogernas uppfattningar om lärandet i samlingen,samt om barnen uppfattar att de har något inflytande över samlingens innehåll.METOD:Vid insamlandet av vårt empiriska underlag valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer,vilket vi anser var det bästa sättet för att uppnå vårt syfte med uppsatsen. Vi intervjuade bådebarn och pedagoger på grund av att vi ville kunna jämföra deras uppfattningar. Vår teoretiskautgångspunkt har vi lagt i utvecklingspedagogiken som lyfter fram pedagogens roll i barnenslärande.RESULTAT:Vårt resultat visar att barnen tar upp konkreta aktiviteter när de berättar om samlingen. Det äräven dessa aktiviteter som de anser är det roligaste på samlingen. Materialet visar också attbarn gärna vill vara med och ha inflytande över samlingen men att de upplever attpedagogerna inte tillåter det. Pedagogerna däremot anser att barnen får vara med ochbestämma men att barnen inte är medvetna om det. / Uppsatsnivå: C

The purpose of this thesis has been to investigate how librarians perceive nurses as a user group and libraries’ function for nurses. In order to achieve the study’s purpose six qualitative interviews with librarians working at medical libraries were conducted. The study has been performed with a phenomenographical methodological approach. Librarians have different perceptions of nurses’ as a user group, however the majority of them experience that nurses’ information needs have been increasing as has their use of medical libraries. The respondents perceive both barriers and facilities for nurses' information practice. The barriers include lack of time, motivation and organizational support. Facilities include education, increased access to information and changing attitudes. The informants perceive that medical libraries are able to support and improve nurses’ information practice through user customized training, target audience-focused information delivery via the web, communication, outreach work, cooperation and collaboration with other actors in hospital environments and good reference service. Three major categories of perceptions have been identified. According to category A medical libraries and librarians already meet nurses’ needs, overcome barriers and reach out nurses. Librarians are teaching nurses tools and techniques to obtain information. Nurses are given access to considerable amount of nursing literature. Libraries have also evolved some e-services with nurses in mind. Librarians are satisfied with their own effort. Within category B medical libraries aren’t able to overcome barriers completely. According to category C medical libraries will be able to do that thanks to nurses’, librarians’ and other actors’ changing attitudes.

The main purpose of this Master thesis is to illuminate the understanding of local politicians regarding the public libraries and the librarians. We argue that the local politicians´ opinions regarding public libraries and librarians influence the way they act and react in their roles as politicians.In order to achieve the aim of this thesis we focused on following questions:What are the opinions of the politicians:- regarding themselves in relation to the public library?- concerning public libraries in general and its functions especially in the municipalities of their own?- concerning the librarians and their work in a public function?What are the conclusions to be drawn regarding the politicians´ interest and commitment to public libraries in the politic daily-life of the municipalities? Our empiric material consists of qualitative interviews with six politicians elected in two municipalities in the interior of Västerbotten, a northern sparsely populated district. In order to distinguish the various opinions that emerge from the material, we apply a phenomenographic approach. The analysis result we present in three conceivable categories in order to express the different opinions.In general our study points at a positive and favourable attitude to the public library, and all the respondents assume that the municipality ought to offer this service. In spite of these facts the local politicians show a low commitment to the library service they have the responsibility to decide on. / Uppsatsnivå: D

BAKGRUND:I min bakgrund har jag valt att redogöra för tidigare forskning som jag anser relevant för minundersökning. Jag beskriver den definitionsproblematik som råder gällandeintegreringsbegreppet i skolan och presenterar även forskning kring de några av de faktorersom påverkar ämnesintegrering i skolan.SYFTE:Syftet med undersökningen är att undersöka hur pedagoger, i de tidigare skolåren, uppfattarämnesintegrering av engelska i skolan.METOD:Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod, med tre halvstrukturerade intervjuer somredskap. Jag valde denna form av intervju då jag ville erbjuda de lärare jag intervjuade frihetatt uttrycka sig med sina egna ord. Intervjuerna genomfördes med tre lärare på tre olikaskolor.RESULTAT:Mitt resultat visar hur de tre pedagogerna uppfattar ämnesintegrering av engelska, vilkaämnen de anser bäst kan integreras med engelska och, faktorer de menar påverkaranvändandet av detta i klassrummet samt hur pedagogernas uppfattning av ämnesintegreringpåverkar deras användning av detta i klassrummet.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik. Det har avgränsats genom frågeställningarna: Hur uppfattar eleverna syftet med att lära sig matematik? Hur uppfattar eleverna att de kan relatera skolmatematiken till olika sammanhang? Hur uppfattar eleverna matematik utifrån ett känsloperspektiv?Metod: Studien är av kvalitativ art där inspiration från fenomenografi använts som ansats då det är uppfattningar som fokuserats. Intervju som redskap har möjliggjort svar på syftet med studien. Efter analys av utsagorna har fem kategorier av uppfattningar kunnat urskiljas, vilka sedan bearbetats till tre kategorier.Resultat: Resultatet visar att elevers uppfattningar kring syftet med att lära sig matematik främst behandlar dess betydelse inför framtiden samt för att bli allmänbildad. Vidare relaterar eleverna matematik till formella sammanhang och menar att det handlar om bland annat siffror, tal, räknesätten och att räkna. I de fall de relaterar till informella sammanhang fram-hålls användningsområden såsom att handla, baka/laga mat samt tidens betydelse i vardagen. Utifrån uppfattningarna har det kunnat ses att matematik är ett traditionsbundet skolämne. Uppfattningar kring matematik ur ett känsloperspektiv visar till övervägande del positiva känslor, eleverna anser främst att matematik är roligt. / Program: Lärarutbildningen