Denna studie har för avsikt att synliggöra uppfattningar som fem musiklärarstudenter har av sitt yrkesval, som i studien omfattar yrkesvalet musiklärare. Syftet med studien är att undersöka dels vilka uppfattningar som respondenterna har av yrkesvalet och hur uppfattningarna varierar, dels hur uppfattningarna motiverar och är relevanta för deras val att utbilda sig till musiklärare. Studien tillämpar fenomenografi som teoretiskt ramverk genom kartläggning och analys av respondenternas uppfattningar/variationer i uppfattningar av yrkesvalet. Datainsamling görs genom semistrukturerade, enskilda intervjuer. Analys av intervjuerna sker utifrån en tematisk analysmetod, för att skapa teman och göra insamlad data mer överskådlig. Efter genomförd analys synliggörs respondenternas uppfattningar av yrkesvalet och hur uppfattningarna varierar, samt hur uppfattningarna motiverar och har relevans för de egna yrkesvalen. Utifrån analysen etableras tre huvudsakliga teman, tre kategorier som ett resultat: karriär, undervisning och bakgrund. Temat karriär behandlar respondenteras uppfattningar av yrkesvalet utifrån subteman om att arbeta med musik i egenskap av musiklärare, samt om personlig utveckling genom yrkesvalet. Temat undervisning behandlar respondenternas uppfattningar av yrkesvalet utifrån subteman om intresse för pedagogik och de möjligheter som musikämnet erbjuder. Temat bakgrund behandlar respondenternas uppfattningar om yrkesvalet utifrån subteman om deras personliga intresse för musik och erfarenheter av undervisning inom musikämnet. Utifrån resultatet framgår det att yrkesvalet musiklärare uppfattas som ett sätt att sysselsätta sig med musik. Respondenternas egna yrkesval kan framför allt härledas till deras egna musikaliska intressen, i mindre utsträckning till deras egna efarenheter av musikundervisning.

För att lärarens skrivundervisning ska bli gynnsam för alla elever, är det viktigt att läraren reflekterar över sin egen skrivundervisning. En lyckad skrivundervisning är beroende av lärarens val av skrivstrategier och arbetsmetoder då det är läraren som skapar förutsättningarna för eleverna att utveckla sitt skrivande. Syftet med den här studien är att undersöka sex svensklärares uppfattningar om hur de använder skrivstrategier och skrivutvecklande arbetsmetoder i sin svenskundervisning i årskurs 4-6.  Det sociokulturella perspektivet utgör den teoretiska utgångspunkten i den här studien. Studien har en fenomenografisk ansats och metod för datainsamling är intervjuer i fokusgrupper. Urvalet består av två fokusgrupper hemmahörande i två olika kommuner med tre responderande lärare i varje. Syftet med studien är inte att generalisera dess resultat utan istället undersöka de sex responderande lärarnas egna uppfattningar om fenomenet.  Studiens resultat visar att de sex responderande lärarna uppfattar att de arbetar med skrivstrategier fokuserade på de exekutiva funktionerna i skrivprocessen. Vidare framkommer det att de använder sig av arbetsmetoder som främjar skrivutveckling genom kommunikation och socialt samspel. Slutligen beskrivs anpassning av checklistor och användningen av digitala hjälpmedel som en arbetsmetod för att tillfälligt avlasta arbetsminnet för elever i skrivsvårigheter.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers uppfattningar gällande deras uppdrag och roll kring att ansvara för fortbildningsinsatser för lärare i grundskolan. Studien är inspirerad av en fenomenografisk forskningsansats som teoretiskt perspektiv med intervjuer som insamlingsmetod. Åtta intervjuer med utbildade specialpedagoger utgör empirin för studien. Uppfattningar kring fenomenet fortbildning har varit centrala och fokus är på specialpedagogens ansvar för lärares och andra yrkesrollers kompetensutveckling. Studiens resultat visar dels att handledning eller andra former där specialpedagogen agerar som en kvalificerad samtalspartner och rådgivare är den övervägande delen inom specialpedagogens roll. Sju av åtta informanter uppfattar att de har en roll i skolutvecklingsarbetet. Det framgår även i resultatet att när fortbildning ökar lärarnas kompetens så ger detta möjligheter till skolutveckling, som vidare gynnar elevernas lärande och utveckling. Hinder för fortbildning och skolutveckling syns i resultatet som brist på resurser i form av bland annat tid och pengar. Det studien kan bidra med ur ett specialpedagogiskt perspektiv är att framhäva hur specialpedagogens kompetens kan användas vid olika former av fortbildningsinsatser och i längden kunna gynna skolutvecklingsarbetet.

The aim of this study was to explore the attitudes towards and use of mathematics among Swedish high school students using interviews. The participants consisted of both students planning to continue their studies at university and those not planning to do so. The findings showed that most students believed mathematics to be important, with those intending to pursue higher education regarding it as a crucial subject for their future careers. However, some students felt that basic mathematics taught in primary school would suffice for everyday life situations. The results show that students use mathematics in various situations, both in school and in everyday life, including during shopping, games, cooking, and budgeting. Many students also enjoyed using mathematics in their hobbies and games. But there are obstacles to using mathematics in everyday life, including negative attitudes toward the subject and a lack of real-life examples in the classroom. Most students consider mathematics important in their daily lives and believe they possess sufficient mathematical skills to handle everyday mathematical challenges. However, many students find mathematics challenging and struggle to apply mathematical concepts in real-life situations. Typically, students find the practical applications of mathematics to be the most useful and relevant aspects of the subject. The study suggests that teachers should provide students with opportunities to use mathematics in practical situations, especially within high school mathematics, which students may not find as much relevance for in their daily lives. The study highlighted the need to educate students on the importance of mathematics in various professions, as some students lacked knowledge of the subject's relevance in certain careers. / Denna studie undersöker gymnasieelevers användning av matematik både i och utanför skolan. Arbetet syftar till att utforska vilken syn gymnasieelever har på matematik, de situationer där eleverna använder matematik, vilka delar av matematiken de anser vara mest användbara och dess betydelse i deras vardag och deras framtida studier. Studien undersöker också vilka faktorer det finns som påverkar elevernas uppfattningar av matematiken och hur denna kunskap kan förstärka matematikundervisningen. För att uppnå dessa mål användes en kvalitativ ansats som involverade intervjuer med gymnasieelever. Resultaten visar att eleverna använder matematik i en rad olika situationer både i skolan och i vardagen, inklusive vid shopping, spel, matlagning och budgetering. Men det finns hinder för att använda matematik i vardagen, inklusive negativa attityder till ämnet och brist på verkliga exempel i klassrummet.  De flesta elever anser att matematik är viktigt i vardagen och de uppfattar sig ha tillräckliga matematiska färdigheter för att klara av vardagliga matematiska utmaningar. Men många elever upplever att matematik är svårt och har svårt att tillämpa matematiska begrepp i verkliga situationer. Eleverna finner vanligtvis de praktiska vardagstillämpningarna av matematik som de mest användbara och relevanta delarna av ämnet. Studien belyste behovet av att informera elever om matematikens vikt inom olika yrken, eftersom vissa elever saknade kunskap om ämnets relevans i vissa karriärer. Resultatet pekar på att lärare bör ge eleverna möjligheter att använda matematik i praktiska situationer, speciellt inom gymnasiematematiken som eleverna inte finner lika stor användning av i sin vardag. Studien visar också att digitala verktyg används ofta av eleverna för att lösa matematiska problem.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några elever uppfattar estetisk verksamhet och hur de uppfattar sin skolas arbete med dessa verksamheter. Undersökningen är gjord efter en komparativ metod med beskrivande karaktär, vilket innebär att elevernas utsagor jämförs i analysen med resultat från en tidigare studie. Undersökningens resultat bygger på sju semi-strukturerade intervjuer med elever från årskurs nio. Intervjumaterialet är transkriberat och kategoriserat utifrån den komparativa metoden och den tidigare studien. Studiens analys är gjord utifrån elevernas och lärare från en tidigare studies utsagor, och tolkade genom en jämförelse med bl.a. Skolverkets publikation Lpo94, J. Dewey och L.S. Vygotskijs kunskapsteorier. Undersökningen visade att det finns otydligheter kring vad estetisk verksamhet innebär, och hur det ska utformas och integreras. Elevers inställning och deltagande visade sig vara avspeglingar av lärares inställningar och arbete med ämne eller integrerade metoder.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några elever uppfattar estetisk verksamhet och hur de uppfattar sin skolas arbete med dessa verksamheter. Undersökningen är gjord efter en komparativ metod med beskrivande karaktär, vilket innebär att elevernas utsagor jämförs i analysen med resultat från en tidigare studie. Undersökningens resultat bygger på sju semi-strukturerade intervjuer med elever från årskurs nio. Intervjumaterialet är transkriberat och kategoriserat utifrån den komparativa metoden och den tidigare studien. Studiens analys är gjord utifrån elevernas och lärare från en tidigare studies utsagor, och tolkade genom en jämförelse med bl.a. Skolverkets publikation Lpo94, J. Dewey och L.S. Vygotskijs kunskapsteorier. Undersökningen visade att det finns otydligheter kring vad estetisk verksamhet innebär, och hur det ska utformas och integreras. Elevers inställning och deltagande visade sig vara avspeglingar av lärares inställningar och arbete med ämne eller integrerade metoder.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad lärare kontra elever anser att förutsättningarna är, för att upplevelsen av en meningsskapande undervisning ska infinna sig. Detta belyses utifrån två frågeställningar som fokuserar på vad eleverna upplever att meningsskapande undervisning är och vad lärarna anser vara viktiga delar i en meningsskapande undervisning. För att ta reda på detta användes kvalitativa intervjuer och undersökningsgrupperna bestod av två enskilda lärarintervjuer och fyra elevgruppintervjuer. Uppsatsen vilar på Deweys kommunikativa meningsteori och hans tankar kring det transaktionella perspektivet. Genom att interagera i kommunikativa sammanhang uppstår transaktioner som skapar mening. Resultatet konstaterar att det finns många delar som påverkar den meningsskapande undervisningen. Allt från intresse, lust och glädje inför skolarbetet, till upplägget av undervisningen och den sociala miljön mellan eleverna på skolan. Resultatet i undersökningen visade dock på varierad samstämmighet då det kommer till vad lärare och elever upplever som meningsskapande undervisning. Vissa delar såsom intresse anses av båda parter vara av betydelse medan glädje inte anses vara av betydande faktor för meningsskapande av lärarna.

Syftet är att bidra med kunskap om samlingen i förskolan, samt synliggöra uppfattningar om samlingen som fenomen, utifrån barns perspektiv och förskollärares perspektiv. Studien utgår ifrån fenomenografisk teori, och bygger på kvalitativa intervjuer med sju stycken barn i femårsåldern och fyra av deras förskollärare på olika förskolor. Undersökningen visar att samlingen ses som viktig och har ett flertal olika syften. Men det främsta, enligt förskollärarna, är att barnen ska få en rolig stund, uppleva gemenskap och att alla ska få känna sig sedda. Bland de intervjuade barnens uppfattningar om samlingen, var svaren varierande. De gav uttryck för att samlingen handlade om disciplin, lärande och information. Men även att samlingen är viktig och rolig ibland.

This study aimed to examine student and teachers’ opinion about reading comprehension in mathematics. The questions we sought to answer revolve around how students' performance is affected by whether the content is presented as routine tasks or text-based tasks. The data was collected through interviews with teachers and students in focus groups. It involved a diagnostic assessment to all participating students, followed by interviews where students discussed their views on mathematics in general and reading comprehension in particular. Through interviews with teachers, we gained insight into teaching staff's opinions regarding reading comprehension and its significance within the subject of mathematics. The work and study were based on a phenomenographic approach to point out student and teachers’ opinions and experiences regarding the importance of reading comprehension in mathematics.  The study shows that most students are affected by text-based tasks and that reading comprehension has an impact. It is revealed that students perform better and achieve higher scores on sections with routine tasks compared to sections with text-based tasks, despite the mathematical content being largely similar.

Medborgardeltagandet innebär en process där makten över planeringen förs i olika hög utsträckning över till medborgarna. Samtidigt som det ofta beskrivs som en positiv demokratisk process är det inte helt problemfritt. Många gånger finns det ett glapp mellan retorik och verklighet. Denna uppsats ämnar till att analysera, utifrån en kvalitativ metod med intervjuer, hur detaljplanerare uppfattar medborgardeltagandet i planeringen. Detta görs för att undersöka om de tenderar att ha en expertinriktad eller en medborgarinriktad uppfattning av medborgardeltagande. Detta görs genom att undersöka hur planerarna uppfattar kunskapsutbytet, betydelsen av medborgarna och sin egen yrkesroll i relation till medborgaren. Uppsatsens resultat är att det finns tendenser som talar för att planerarna både har medborgarinriktade och expertinriktade uppfattningar, dock i huvudsak expertinriktade uppfattningar. Även om alla intervjuade planerare uppfattar att det är viktigt med medborgardeltagande och att det tillför planeringsprocessen värdefulla aspekter tycks det också handla om en process där planerare uppfattar att de bland annat ska i stor utsträckning informera medborgare.