Studien belyser styrdokument utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vidare belyses aktuell forskning kring jämställdhet. Forskningen innefattar bland annat hur miljön, samhället, massmedia och hemmen kan påverka pedagoger och barnen till att bli könstereotypt i förskolans verksamhet. Studien åskådliggör att det är av betydelse att pedagoger blir medvetna om hur bemötandet av flickor och pojkar sker. Förhoppningen med denna studie är att pedagoger ska bli medvetna om betydelsen av att arbeta med jämställdhet i förskolans vardag.Syftet med studien är att kartlägga pedagogers uppfattning kring jämställdhet i förskolan. Samt att utforska hur barnen väljer att ta initiativ mellan könen och till pedagogen, likaledes studera barnens val av aktivitet i verksamheten från ett jämställdhetsperspektiv.Metoden för studien är kvalitativ med inslag av kvantitativ metod och etnografi som används för att studera och förstå den sociala tillvaron vi lever i. För att kunna besvara studiens syfte, har intervju och observation använts. Utifrån respondenternas svar observationernas data har studiens resultat delats upp i rubriker där likheter och skillnader belysts. Det framkom att ett aktivt jämställdhetsarbete förekom hos två av åtta respondenter. Ett genomgående mönster var miljön och samhällets påverkan till flickor och pojkars könsskapande. Sammansättningen av könen har betydelse för hur barnen väljer att samspela. Pedagoger i studien antyder att det är av betydelse att ge barnen möjligheter till att välja aktivitet oberoende av kön. / Program: Lärarutbildningen

Teachers many times talk about their opinions about how to teach, how to organize education and how school should be. What do studies about school say? Do teachers say the same thing like the researchers say? Do teachers agree with the researchers, or do they have different opinions? 10 teachers has been part of an interview, and their answers show that the teachers in most of cases agree to what the researchers say. However, in some cases, the best options the researchers propose are not possible in the teachers’ realities.

Flertalet av de studier vi läst inför detta examensarbete har riktat sig icke ämnesspecifikt mot de digitala verktygens användande. Forskning kring elevernas uppfattningar av sitt lärande saknas i Sverige, vilket efterfrågas från flera håll. I vår studie har vi intervjuat elever och genomfört digitala enkäter, så kallad mixed methods, med elever från grundskolans årskurser 4, 5 och 6. Totalt har 53 elever deltagit på ett eller annat sätt. Riksdagen ger uttryck för att ytterligare forskning behövs för att säkerställa på vilket sätt de digitala verktygen påverkar elevernas inlärning och framförallt hur de (eleverna) själva kan se detta (Utbildningsutskottet 2015/16:RFR18). Befintlig forskning visar att motivationen till skolarbetet höjs vid användandet av digitala verktyg, vilket i slutändan kan påverka elevernas resultat positivt (Kvarnsell et al 2015, Blomgren 2016, Cunska et al 2012). I grundskolans senare år minskar intresset för de naturvetenskapliga ämnena vilket enligt flera forskare kan bero på att ämnena upplevs som opersonliga, verklighetsfrånkopplade och faktatyngda med få inslag av fenomenförstärkande illustrationer som gör det abstrakta greppbart (Ottander 2015, Kvarnsell 2012, PISA 2015). Med fenomenförstärkande illustrationer avses här till exempel att animationer eller filmer kan belysa naturvetenskapliga fenomen. Elevernas förståelse för abstrakta fenomen kan på så vis underlättas vid användandet av digitala verktyg (Cunska & Savicka, 2012). Resultatet i vår studie talar för att eleverna uppfattar att de lär sig lättare och mer med hjälp av digitala verktyg. Eleverna uttrycker också att de får ett större intresse för de naturvetenskapliga ämnena beroende på i vilken utsträckning läraren kan fungera som den guidande pedagogen och även i vilken utsträckning eleverna får dela sina upplevelser med andra i ett sociokulturellt lärande. Studien kan bidra till att bringa mer ljus på möjligheterna att använda digitala verktyg i olika former i undervisningen i naturvetenskap. Syftet möter också de frågeställningar som utbildningsutskottet (2015/16 RFR) efterfrågar, att undersöka elevernas uppfattningar om sitt eget lärande med hjälp av digitala verktyg i grundskolans mellanår inom det naturvetenskapliga området.

Uppsatsen handlar om förskollärares uppfattningar kring utomhuspedagogik. Där har vi valt att inrikta oss på lärandet av ord och begrepp i den fria leken. Syftet med uppsatsen är att belysa förskollärares uppfattningar, möjligheter och hinder med att bedriva lärandet ute. Vi vill genom vår studie belysa exempel på hur förskollärare arbetar med ord och begrepp i utomhusmiljön. Studien problematiserar möjligheter och hinder med att bedriva utomhuspedagogik. Vi har valt att använda oss av enkäter med semistrukturerade frågor som metod. Vi har genomfört en undersökning på sex förskolor, där nio förskollärare deltog. Resultatet i vår studie lyfter vikten av att vara en närvarande pedagog som är delaktig i barnens lek. Att vara delaktig kan leda till ett samspel mellan förskollärare och barn, vilket i sin tur leda till en bra kommunikation kring ord och begrepp.

Rektorers arbete har idag blivit mer knutet än tidigare till den pedagogiska verksamheten, enligt skollagen (2010:800) ska en rektor leda och samordna skolenhetens pedagogiska arbete. Forskning visar dock att det finns uppfattningar om att rektorer behöver prioritera sin fysiska närvaro i verksamheten för att kunna förstå den och för att kunna bekräfta lärarna och att detta är något rektorer uttrycker ett dåligt samvete för att de inte prioriterar (Leo, 2010). Syftet med denna studie har varit att tolka hur yrkesverksamma lärare uppfattar rektorns pedagogiska ledarskap. Studien har en kvalitativ tolkande ansats, inspirerad av hermeneutiken. Undersökningen har genomförts med hjälp av ett bekvämlighets och tillgänglighetsurval, och i form av semistrukturerade intervjuer med sju utbildade lärare som i dagsläget arbetar i skolans verksamhet. Resultatet har växt fram med hjälp av studiens frågeställningar som teman. Dessa teman är: Uppfattningar om rektorns pedagogiska ledarskap- Det finns bland annat uppfattningar om att rektorer stöttar när det gäller elever och dess vårdnadshavare, Möjligheter och hinder för rektorers pedagogiska ledarskap- uppfattningar finns bland annat om att rektorers stora uppdrag kan vara ett hinder för det pedagogiska ledarskapet och bland annat uppfattas medarbetarsamtalen som en möjlighet för rektorer att vara en pedagogisk ledare, Önskvärt av rektorers pedagogiska ledarskap- det är av lärarna bland annat önskvärt att ha en rektor som är mer närvarande i verksamheten. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Denna studies syfte är att synliggöra och identifiera förskollärares uppfattningar av ett utvalt läroplansmål, samt deras beskrivningar av hur målet implementerasi praktiken. Det har sedan läroplanerna införde naturvetenskapliga målsättningarfunnits en problematik rörande hur de naturvetenskapliga målen ska tolkas. Det har funnits svårigheter med hur arbetet i praktiken ska genomföras. De data som utgör studiens empiriska material samlades in genom kvalitativa intervjuer som dokumenterades med ljudupptagning och anteckningar. Studiens empiriska material har analyserats utifrån en fenomenografisk analysmodell innehållande flera steg, med avsikt att komma fram till ett resultat med fenomenografisk karaktär. I resultatet presenteras respondenternas olika uppfattningar och beskrivningar genom en fenomenografiskt ansats där studiens frågeställningar representerar två utfallsrum. Utfallsrummen utgörs av tydliga kategorier av sammanställningar av uppfattningar och beskrivningar. Genom denna studie har insikt erhållits i hur de naturvetenskapliga målen kan uppfattas av förskollärare samt hur arbetet med naturvetenskap ute i verksamheterna kan beskrivas. Resultatet diskuteras sedan i relation till tidigare forskning i diskussionsavsnittet där det bland annat lyfts fram dilemman som påverkar arbetet med de naturvetenskapliga målet.

Tillämpningen av den reviderade läroplanen träder i kraft den 1 juli 2019. Detta medför större krav påpedagogernas kompetenser i digitala verktyg och tidigare forskning antyder att pedagoger uppfattarsig osäkra i arbetet med digitala verktyg. Denna studie undersöker pedagogers uppfattning av vilkakompetenser som krävs för att arbeta med lärplattan i förskolan i förhållande till strävansmålen iläroplanen. Vi har genomfört en generell kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer medpedagoger i förskolan. I analysen använde vi oss av utvalda teoretiska utgångspunkter urimplementeringsteorin för att öka förståelsen för hur pedagoger uppfattar hur dem ska kunna, förståoch vilja implementera lärplattan i förskolan. Resultatet visar att pedagoger uppfattar sig delvis redoför tillämpningen av läroplanen men det framkom att det finns behov av kompetensutveckling iområdet. Hur man arbetar med lärplattan för att nå strävansmålen, men främst lärplattan ochapparnas innehåll och hur man arbetar ämnesdidaktiskt med lärplattan. Pedagogerna uppfattadeintresset som den viktigaste kompetensen för att lyckas med implementeringen av lärplattan.Pedagogerna uppfattade att det fanns stora skillnader i arbetslaget som leder till en lokalt hindrandekultur som medför en känsla av att det största ansvaret hamnar på den intresserade pedagogen. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Elever med låga prestationer i matematik är en av svenskskolasstora utmaningar. Forskningen är inte entydig om begrepp och definitioner gällande matematiksvårigheter. Samstämmighet finns dock gällande att olika villkor kommer att påverka elevers matematikutveckling antingen på ett gynnsamt eller missgynnande sätt. Syftet med denna studie är att undersöka verksamma matematiklärares uppfattningar om elevers matematiksvårigheter och lärarnas orsaksförklaringar. Syftet är också att identifiera skillnader i uppfattningar beroende på om lärare arbetar med yngre eller äldre elever. Metoden i denna kvalitativa studie är fokusgruppsintervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv. Empirin analyserasgenom en tematiskanalys. I analysen identifieras följande teman; talet om matematiksvårigheter, svårigheter finns i alla ämnen, förståelse är målet, vikten av en stabil grund, matte är svårt, det förändrade samhället, vikten av att tala matte, matteboken som hinder, gruppens negativa processer, vikten av att konkretisera, lärarens viktiga funktion, stödinsatser för lärande, andra svårigheter ligger bakom, olika fallenhet, stödjande föräldrar, lust att lära matematik samt eleven har låsningar. Slutligen redovisas de skillnader som återfunnits i empirin. Studiens slutsatser är att lärarna använder begreppet matematiksvårigheter oavsett svårighetsgrad eller hur dessa visar sig. Begrepp saknas för att uttrycka skillnader i svårigheterna. Lärarna uppfattar att matematiksvårigheter oftast förekommer tillsammans med svårigheter i andra ämnen. Denna studie visar att lärarna har ett relationellt perspektiv på matematiksvårigheter. De ser matematiksvårigheterna som ett komplext fenomen där faktorer som påverkar matematikutvecklingen återfinns på många olika plan.

Ett stort antal studier har visat att samma vardagsuppfattningar om fysikfenomen är återkommande bland studenter i olika länder och på olika utbildningsnivåer. Newtons tredje lag är bland det mest utmanande att förstå i fysikens innehåll. Syftet med denna litteraturstudie är att jämföra vad studier visat om svårigheter med att förstå Newtons tredje lag och forskningsfrågorna är: Vilka faktorer påverkar förståelsen för Newtons tredje lag? Hur har dessa faktorer påverkat förståelsen och vad har det haft för konsekvenser? Artiklarna som ligger till grund för resultatet har tagits fram med hjälp av en systematisk informationssökning och en urvalsprocess med bestämda inkluderingskriterier. I materialanalysen framträdde tre faktorer som påverkar förståelsen av N3 (Newtons tredje lag) och vi har valt att benämna dessa som naiva uppfattningar, kontext och språk. Dessa faktorer ledde till svårigheter med att identifiera N3-kraftparet - kraft och motkraft - samt att skilja N3-kraftparet från jämviktskrafter. Studierna visade även att människors uppfattningar inte överensstämde med den vetenskapligt accepterade idén om N3, utan att de istället uppfattade en ojämlikhet mellan krafterna på det ena eller andra sättet. Litteraturstudiens resultat diskuteras i relation till undervisning och styrdokument.

Det nya arbetslivet kan definieras med ordet förändring, en stor del av företag och organisationer befinner sig i ständiga omorganisationer och omställningar. Flexibilitet har i denna utveckling därför blivit ett ledord för det nya arbetslivet. Mitt i detta finns ledarna, som även de måste vara flexibla. En av förutsättningarna för att kunna vara flexibel är ett pågående lärande. En förutsättning för lärande är reflektion och för reflektion krävs det tid. Något som dessvärre är en bristvara. Syftet med denna studie är att närmare studera, kategorisera och kartlägga hur ledare erfar det egna lärandet.   För att undersöka detta används en fenomenografisk intervju och analysmetod, där tolv respondenter intervjuats och deras uttalanden har kategoriserats i beskrivningskategorier baserat på uttalandens aspekter av fenomenet lärande. Uttalandena har även delats upp i olika nivåer som bygger på vilken kvalitet dessa har, kvaliteten bedöms enligt komplexitetsnivå, helhetssyn på lärande, atomisk syn eller holistisk syn, djupinriktning där individens förståelse är djupare respektive ytinriktning där den är ytlig och logiska resonemang kring fenomenet.   Vid analys har fenomenografiska begrepp använts för att såväl kategorisera som att analysera materialet. Detta har inneburit att efter transkriberingen av intervjuerna har materialet granskats i flera omgångar. Detta för att identifiera beskrivningskategorier, finna de mest beskrivande citaten inom respektive kategori samt att identifiera skillnaderna i respondenternas uppfattning av det aktuella fenomenet lärande. Efter att citaten har tilldelats en kategori, har varje citat gåtts igenom igen och djupare analys av respektive citat har gjort.   Resultatet och analysen, som går hand i hand, visar på en hierarki där erfarenheter, praktiska händelser som ackumulerats till kunskap, är den största och mest framstående aspekten av fenomenet lärande hos ledare. Reflektion över händelser och betydelsen av fenomenet lärande var nästa. Därefter kommer kommunikation sedan att ha och att vara en förebild, utbildning och sist att möta krav. Alla beskrivningskategorier presenteras i en logisk hierarkisk ordning, där den som är mest framträdande och den som är högst i hierarkin är först och den som kommer efter är en nivå lägre. De nästkommande underordnar sig i hierarkin på samma sätt.   Studien ger en subjektiv inblick i nya områden då den utforskar tolv ledares uppfattningar och erfaranden om lärande. Där likheterna och skillnaderna jämförs och sammanställs. Detta innebär att det går att se på vilka sätt dessa ledare erfar lärande. Denna inblick kan innebära nya perspektiv på ledares lärande, grundat i empiri.   Studien kan ligga som grund för framtida utbildningsinsatser för yrkesverksamma ledare. Det finns flertalet kurser och utbildningar som riktar sig mot ledare. Många utbildningar är riktade till just nya ledare, eller är uppbyggda på andra vetenskapliga grunder än fenomenografi, det vill säga att de är grundade på teorier eller hypoteser istället empiri.