Problembakgrund & Problemdiskussion: Internets betydelse har ökat i samhället de senaste åren vilket har medfört att bankers verksamhet i stor utsträckning har blivit internetbaserad. Efter dess uppkomst har antalet användare av banktjänster på internet ökat snabbt och i samband med detta har man även kunnat se en ökning av internetbedrägerier, främst på bankers internettjänster. Oroligheter på finansmarknaden har bidragit till att förtroendet för bankerna och deras tjänster har minskat och det har även framkommit att kunderna upplever att det är riskfyllt att utföra sina bankärenden på internet. Problemformulering: Vilka faktorer påverkar studenternas upplevda risk med internetbaserade banktjänster? Hur påverkas studenternas upplevda användbarhet av deras upplevda användarvänlighet och upplevda risk med internetbaserade banktjänster? Syfte: Syftet med denna studie är att fylla en kunskapslucka genom att undersöka studenters upplevda risk med internetbaserade banktjänster. Detta ämnar vi genomföra genom att utveckla en modell för att testa samband som tidigare forskningsresultat genererat för att se om liknande relationer kan påvisas under de förutsättningar som finns för denna studie. Delsyften är att undersöka vad studenternas upplevda risk består av och hur den upplevda användarvänligheten och den upplevda risken påverkar studenternas upplevda användbarhet med internetbaserade banktjänster. Teoretisk referensram: Den teori som denna studie bygger på består till stor del av tidigare forskning som bland annat innefattar upplevd risk, tillit och acceptans av teknologi. Teorin har genererat hypoteser som sammanställts för att utveckla en undersökningsmodell som utgjort grunden för hypotesprövningen. Metod: Denna studie bygger på en deduktiv ansats och en kvantitativ metod där datainsamling skett med hjälp av enkätutdelning. Urvalet som gjordes i samband med denna studie kan klassas som ett bekvämlighetsurval. Tack vare detta kunde totalt 149 enkäter samlas in. Resultat & Analys: Resultatet indikerar att studenter vid Umeå universitet har en relativt låg riskupplevelse med internetbaserade banktjänster. Däremot sågs skillnader inom urvalet vilket innebär att vi kan konstatera att vissa respondenter upplever tjänsterna som mer riskfyllda. Det kan fastställas att studenters upplevda risk med internetbaserade banktjänster påverkas av deras tillit till tjänsterna, hur innovativa studenterna anses och hur användarvänliga tjänsterna upplevs. Hur användbara studenterna upplever att tjänsterna är påverkas av hur användarvänliga de upplevs och till viss del hur riskfyllda tjänsterna anses.      Slutsats: Vår problemformulering har besvarats då vi fann att tillit, innovativitet och upplevd användbarhet är faktorer som påverkar studenters upplevda risk. Vi konstaterade även att studenter finner den finansiella risken och säkerhetsrisken högst vilket innebär att delsyftet att undersöka vad studenternas upplevda risk består av är uppnått. Studenternas upplevda användbarhet påverkas av den upplevda användarvänligheten och vi såg även en tendens till att den upplevda risken skulle vara en påverkande faktor. Med detta har det andra delsyftet uppnåtts.

Risker vid handel på nätet är större än vid handel i fysiska butiker och är ett stort hinder till varför konsumenter väljer att inte handla på nätet. Ett sätt att minska upplevd risk vid e- handel är genom tillit till återförsäljare. Dock är det svårt för en konsument att avgöra om en återförsäljare på nätet är pålitlig eller ej. Då e-handel blir alltmer utbrett och många företag erbjuder varor som är riktade enbart till män eller kvinnor blir vår frågeställning: Hur skiljer sig upplevd risk med e-handel mellan män och kvinnor, och vilken betydelse har tillit till återförsäljare för hantering av dessa risker? För att besvara vår frågeställning diskuterades begreppen upplevd risk och tillit i en manlig och kvinnlig fokusgrupp där olika dimensioner av upplevd risk och påverkande faktorer till tillit togs upp. Dimensionerna av upplevd risk som undersöktes var finansiell-, produkt-, leverans-, social och tidsrisk samt risk med informationssäkerhet. Tillitsfaktorerna som undersöktes var återförsäljar- och hemsideegenskaper, erfarenhet med återförsäljare, tredje part och opportunistiskt beteende. Resultaten från vår studie pekar på att det finns små skillnader mellan män och kvinnor gällande upplevd risk, och att produktrisk är den mest betydande för kvinnorna och den enda risken som männen upplevde. Vidare visade det sig att alla tillitsfaktorer var av betydelse för respondenternas upplevda risk och att erfarenhet var den viktigaste för båda grupperna, men att tredje part var viktigare för kvinnorna än för männen.

Internet har fått en stor betydelse i Sverige under de senaste årtiondena. Detta har medfört att samhället har förändrats och blivit mer digitalt och likaså bankerna. Fler och fler människor köper mobiltelefoner, vilket har resulterat i att det har utvecklats smarta telefoner där man kan använda internet för att utföra många ärenden. Detta har påverkat bankernas tjänsteutbud som i dag i hög grad är internetbaserad. Alla storbanker i Sverige erbjuder i dag mobila banktjänster, där kunderna kan utföra ärenden på egen hand. I en branschmätning som Svenskt Kvalitetsindex gjort visade det sig att kunderna har fått ett lägre förtroende för bankerna. En av orsakerna till det försämrade förtroendet visade sig vara att vissa bankkunder kände sig tvingade att använda mer tekniska tjänster, så som de mobila banktjänsterna är och som de inte upplevde som användarvänliga och användbara.   Denna problematisering banade väg för våra frågeställningar:   Vilka faktorer påverkar attityden till att använda mobila banktjänster? Påverkar attityden och självtilliten till mobila banktjänster den beteendemässiga intentionen till att använda dessa tjänster? Huvudsyftet med studien har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar attityden till mobila banktjänster. Vi har även haft avsikt att studera om attityden påverkar själva intentionen till att använda dessa tjänster. Ett delsyfte har varit att jämföra hur attityderna skiljer sig åt beroende på kön, ålder och utbildningsgrad.   Den teori som ligger till grund för denna studie är tidigare forskning inom ämnet internet- och mobila banktjänster. Utifrån teorierna har vi utformat hypoteser som vi har sammanställt i en undersökningsmodell.   I studien har vi genomfört en enkätundersökning på invånare i Umeå kommun i åldrarna 18-80 + år. Vi använde oss av ett kvoturval vilket bestod av fem olika ålderskvoter: 18-24, 25-44, 45-64, 65-79, 80 + år. Vi sammanställde datamaterialet vilket totalt bestod av 144 enkäter i SPSS, där utförde vi ett antal linjära regressioner.   Resultatet från studien visar att användbarhet är den faktor som i högst grad påverkar attityden till att använda mobila banktjänster. Andra faktorer som också påverkade attityden var upplevd nytta och teknologisk beredskap. De faktorer som inte visade på något samband var upplevd risk, självtillit och upplevd användarvänlighet, då ingen av dessa var statistiskt signifikanta.   Studien har även visat att ålder och utbildningsnivå till skillnad från kön påverkar attityden till mobila banktjänster.   Nyckelord: Mobila banktjänster, teknologiacceptansmodellen, självtillit, upplevd risk, upplevd nytta, teknologisk beredskap.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka idrottares relation till sin coach och idrottares upplevda prestation, hos lagidrottare i ishockey och fotboll, samt att analysera dessa två variablers samband separat för kvinnor och män, då sambandet skulle kunna se olika ut beroende på kön. Frågeställning Finns det ett samband mellan lagidrottarnas relation till sin coach och lagidrottarnas upplevda prestation, hos kvinnor respektive män? Metod Undersökningen gjordes utifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska regler. Enkäterna delades ut till sex lag inom idrotterna ishockey och fotboll, totalt 119 enkäter (N=119). Det var tre herrlag (n=61) och tre damlag (n=58). Damlagen var två fotbollslag, ett i Elitettan respektive ett i Division 1 samt ett ishockeylag i Riksserien. Herrlagen var alla ishockeylag varav två lag i HockeyEttan och ett lag i Division 2.  Det är en kvantitativ undersökning med hjälp av en enkät som är sammansatt av två olika instrument: Coach-Athlete Relationship Questionnaire (CART-Q, se Jowett &amp; Ntoumanis 2004, s.245) och Elite Athlete Self-Description Questionnaire (EASDQ, se Felton &amp; Jowett 2012, s.133). Instrumenten mäter idrottarens relation till sin coach och idrottarens upplevda prestation. Resultat Det fanns ett signifikant samband mellan frågorna som handlar om complementarity och den mentala prestationen för kvinnorna. Det fanns inga signifikanta samband mellan relationen (commitment, closeness och complementarity) och prestationen (Färdigheter, fysisk prestation, mentalt prestation och övergripande prestation) för männen.  Slutsats Sambandet mellan complementarity och den mentala prestationen för kvinnorna kan bero på att de har mer förståelse för känslor och ställer andra krav på relationen. Det fanns inget signifikant samband för männen mellan relationen och prestationen, detta kan bero på att det är fler dimensioner än bara relationen till coachen som spelar en viktig roll för prestationen. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syftet med studien var att undersöka om användning av sociala medier är kopplad till stress. 100 personer i åldrarna 18 till 46 år besvarade två mätinstrument angående stress och sina vanor vad gäller sociala medier. Statistiska analyser visade att ju mer användning av sociala medier och Facebook desto högre stress. Resultaten visade även en signifikant effekt av kön, där kvinnorna upplevde mer stress än männen. En sammanfattande tolkning av resultaten visade att ju mer man använder sociala medier desto mer stress man har och att kvinnor är mer stressade än män.

Sammanfattning Bakgrund: Äldre är en växande grupp i samhället som är samtidigt sårbar ur ett hälsosynpunkt. Detta på grund av de fysiologiska förändringarna och förändringarna i livssituationen. Förändringarna i livssituationen så som pensionering och förlusta av partner kan förknippas orsaka känslor av ensamhet och meningslöshet. Syfte: Syftet med undersökningen är att framförallt belysa området upplevd ensamhet-hälsa-meningsfullhet hos seniorer. Studiens sekundära syfte är att undersöka huruvida den upplevda ensamheten har någon relation till upplevelse av hälsa hos seniorer samt att se om den upplevda meningsfullheten i livet har någon relation till upplevelser av hälsa och ensamhet. Metod: Ett frågeformulär (Health Profile Institute Seniorprofil) delades ut till 25 hemmaboende seniorer (65år och uppåt) från Täby kommun. Testpersonerna var besökare på Täby Seniorcenter.   Frågeformulär fylldes i på egen hand. I samband med detta bokas även en tid för ett hälsosamtal för att gå igenom enkäten. Resultat: Utifrån frågeformuläret upplever majoriteten av respondenter sällan eller aldrig ensamhet, majoriteten upplever sin hälsa som minst ”bra”, meningsfullheten upplevs ”ofta” eller ”mycket ofta” bland de flesta respondenterna. Ett svagt positivt, dock icke-signifikant korrelation upptäcktes mellan upplevd ensamhet och upplevd hälsa. En något starkare korrelation (dock inte signifikant) upptäcktes mellan upplevd ensamhet och upplevd meningsfullhet. Den starkaste och den mest signifikanta korrelation som upptäcktes är korrelationen mellan upplevd hälsa och upplevd meningsfullhet med korrelationskvoten 0,445 och signifikansnivån 0,025. Slutsats: Det undersökta området kan utifrån majoritetens svar beskrivas med en positiv upplevelse av den egna hälsan, sällan upplevd ensamhet och ofta upplevd meningsfullhet i livet. Den upplevda ensamheten är inte nödvändigtvis kopplad till upplevd hälsa eller till upplevd meningsfullhet. Det finns en tendens som antyder att det kan finnas en positiv korrelation mellan upplevd hälsa och upplevd meningsfullhet. Studiens utformning gör det svårt att dra några bestämda slutsatser. Mer forskning i ämnet behövs.

Konsumenter vill gärna tro att de fattar rationella beslut utifrån en produkts faktiska egenskaper. Det har däremot visat sig att konsumenter inte alltid är helt rationella utan ofta influeras av en produkts yttre stimuli, som exempelvis pris och varumärke. Vetskapen om hur yttre stimuli faktiskt påverkar konsumenters upplevda kvalitet beroende på produkt är ytterst vital och kan bistå marknadsförare med värdefull information i sitt dagliga arbete. Syftet med uppsatsen att undersöka till vilken grad yttre stimuli i form av pris, varumärke och tidigare konsumenters produktbetyg påverkar konsumentens upplevda kvalitet för en dagligvara respektive en sällanköpsvara. För att besvara syftet har fem hypoteser sammanställts utifrån vald teori. För att undersöka detta har en experimentell undersökning genomförts där respondenterna fick bedöma kvaliteten på två produkter med olika yttre stimuli närvarande. Produkterna var en dagligvara respektive en sällanköpsvara. Yttre stimuli utgjordes av olika experimentvariabler inom kategorierna pris, varumärke och tidigare konsumenters produktbetyg för att undersöka hur konsumenter upplever testprodukternas kvalitet baserat på dessa. Undersökningen indikerar att konsumenter beaktar yttre stimuli när de bedömer kvaliteten på en produkt både för undersökningens dagligvara som sällanköpsvara. Det visade sig även att olika stimuli gav olika stor effekt för hur kvaliteten upplevdes. Det yttre stimuli som visade på störst påverkan för upplevd kvalitet var produktbetyg.

Uppsatsens syfte är att undersöka äldre individers (ålder 55+) upplevelse av nytta och användarvänlighet vad det gäller bankkort utan pinkod samt om valda externa variabler påverkar dessa huvudvariabler och i sådana fall hur. För att se eventuella samband skapades en egen modell som består av valda externa variabler: tidigare erfarenhet, upplevd risk, tillit och teknofobi samt av huvudvariablerna upplevd nytta samt upplevd användarvänlighet. Datainsamling skapades genom enkätundersökning som sändes ut på SPF Seniorernas Facebooksida och besvarades av 252 personer. Resultaten visade att äldre upplever en användarvänlighet med bankkort utan pinkod men ingen nytta. Studien visade även att nästan samtliga hypoteser kunde accepteras då samband fanns mellan variablerna i studiens analysmodell. Detta gäller inte för sambandet mellan variabeln tidigare erfarenhet och huvudvariablerna, då ett klart samband mellan dem inte kunde finnas. Upplevd risk och teknofobi hade en negativ påverkan på den upplevda nyttan och användarvänligheten medan tillit hade en positiv påverkan på dem.

Inledning: Hälsoprofilbedömning™ (HPB) är en tvärvetenskaplig metod med förankring i såväl medicin, fysiologi och beteendevetenskap. Resultat från gjorda Hälsoprofilbedömningar åren 2011-2014 har möjliggjort skapandet av HPI Databas, som innehöll ca 100 000 tillgängliga HPB vilket bildade grunden för statistisk analys av ett antal hälsovariabler. Syfte och frågeställningar: Studien hade två huvudsakliga syften. Det ena var att undersöka vilka som deltagit i HPB, hur dessa deltagare skiljde sig från det svenska folket (utifrån selekterade bakgrunds- och hälsovariabler) och om HPI Databas kan anses vara representativ för det svenska folket. Fråga 1 sökte därför besvara huruvida deltagarna i HPI Databas skiljde sig från det svenska folket utifrån 12 variabler fördelade på 4 kategorier. Det andra syftet var att undersöka sambandet mellan hälsovanor och hälsoupplevelser respektive hälsodata. Fråga 2 och 3 berörde därför vilka statistiska samband som förelåg mellan några hälsovanor (motion, kost, rökning) och hälsoupplevelser (upplevd stress, trötthet och hälsa) respektive hälsodata (BMI, O2 ml·kg-1·min-1, midjeomfång, blodtryck) inom HPI Databas. Metod: Design: Tvärsnittsstudie. Resultat baserades på statistiska jämförelser samt analyser av kvantifierade hälsovariabler. Studieobjektet var HPI Databas (2011-2014). I studiens första del (Frågeställning 1) användes olika jämförelseunderlag som ansågs vara representativa för det svenska folket. För denna del selekterades specifika frågor och variabler från HPI Databas för att kunna jämföra med respektive underlag. För frågeställning 2 och 3 användes olika former av regressionsanalys som statistisk metod. Resultat: Fråga 1: Deltagarna i HPI Databas skilde sig signifikant från jämförelseunderlaget genom mindre rökning, mindre upplevd stress, högre upplevd hälsa, lägre blodtryck och högre O2 ml·kg-1·min-1. . Däremot hade dessa deltagare signifikant högre BMI och större midjeomfång. Variablerna motion, kost och upplevd trötthet bedömdes ej vara jämförbara. Fråga 2 och 3: Hälsosamma motions- och kostvanor uppvisade överlag positiva korrelationer med positiva hälsoupplevelser och hälsodata. Kostvanor uppvisade starkast koppling till BMI och midjeomfång, medan motionsvanor korrelerade starkast med O2 ml·kg-1·min-1. Bägge uppvisade små, men signifikanta, samband med (lägre) blodtryck. Rökning var en svårtolkad variabel, med flera tvetydiga fynd som kan bero på rökningens effekter på nervsystemet. Konklusion: Det gick ej att avgöra huruvida HPI Databas kan anses vara representativ för det svenska folket. Signifikanta samband förelåg mellan motions- respektive kostvanor och hälsoupplevelser samt hälsodata. Samband relaterade till rökning var överlag tvetydiga. / Introduction: Health Profile Assessment™ (HPB) is an interdisciplinary method with roots in several scientific disciplines; medicine, physiology and behavioral science. Data from HPBs conducted during the years 2011-2014 have enabled the creation of HPI Databas (Database), a database that (at the time of this study) contained approximately 100 000 HPBs. Purpose and Issues: This study had two main purposes. The first was to examine the group of people who've participated in HPB during this period of time, how these participants differed from the Swedish population and if HPI Databas can be considered representative of the Swedish population: Issue 1 sought to answer if and how HPI Databas differed from the Swedish population on the basis of 12 variables divided into 4 categories. The second purpose was to investigate the relationship between health habits, health experiences and health data: Issues 2 and 3 sought to investigate the statistical relationships between a few selected health habits (exercise, diet, smoking), health experiences (perceived stress, fatigue, health) and health data (BMI, O2 ml·kg-1·min-1, waist circumference, blood pressure) within HPI Databas. Method: The chosen method for this study was a cross-sectional design and was based on statistical comparisons and analyzes of quantified health variables. The studied object was HPI Databas. The study's first part used varying sources for comparison that were considered to be representative of the Swedish population. For this part specific questions were selected and cut-offs for each variable were specified in order to make the variables comparable. For issues 2 and 3 different types of regression analysis were selected as the statistical method. Results: Issue 1: Participants from HPI Databas smoked less than the average Swedish citizen, perceived less stress and better overall health, had lower blood pressure and better O2 ml·kg-1·min-1. However, their BMI and waist circumference were greater than average. Exercise, dietary habits and perceived fatigue proved to be non-comparable. Issues 2 and 3: Healthy exercise and dietary habits showed overall positive correlation with positive health experiences and health data. Dietary habits showed the strongest connection to BMI and waist circumference, while exercise habits had the strongest connection to O2 ml·kg-1·min-1. Both correlated with (lower) blood pressure. Smoking proved to be a difficult variable to interpret, with several equivocal findings that may stem from how smoking affects the nervous system. Conclusion: It is unclear whether or not HPI Databas is representative of the Swedish population. Significant relationships were found between exercise- and dietary habits, and health experiences and health data. Relationships related to smoking were equivocal overall.

Syfte och frågeställningar. Syftet med studien var att utifrån en enkätundersökning undersöka upplevda hälsoskillnader hos kvinnor och män i fysiskt ansträngande respektive stillasittande yrken. De frågeställningar som studien utgått från följer här nedan. 1. Finns det någon skillnad mellan de två grupperna i rapporterad fysisk aktivitet och stillasittande? 2. Finns det någon skillnad mellan de två grupperna utifrån upplevd hälsa? 3. Finns det någon skillnad mellan de två grupperna utifrån rapporterad medicinsk status? Metod. Studiens syfte och frågeställningar har besvarats genom en kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en enkätundersökning. En jämförelse av skillnader har gjorts mellan två grupper, där grupp 1 hade ett fysiskt ansträngande arbete, medan grupp 2 hade ett övervägande stillasittande arbete. Totalt deltog 119 personer i denna undersökning varav 72 deltagare i grupp 1 och 47 deltagare i grupp 2. Den yngsta deltagaren var 21 medan den äldsta var 69 år gammal. Fördelningen mellan könen var 40 % män och 60 % kvinnor då man tittar på hela gruppen. Enkäten som använts i studien omfattar frågor inom områdena fysisk aktivitet och stillasittande, upplevd hälsa och medicinsk status. Denna studies enkät baseras på GIH:s Hälsoenkät. Resultat. Efter beräkning av studiens insamlade data kunde flera signifikanta resultat urskiljas. Dels fanns det en skillnad i hur mycket de olika grupperna var fysiskt aktiva, både av måttlig och hög intensitet, samt hur mycket de styrketränade. Grupp 1 var totalt sett, sammanlagd tid för arbetstid och fritid, mer fysiskt aktiv än grupp 2. Förutom skillnaden i hur mycket de två grupperna rörde på sig, fanns det även en skillnad i hur mycket tid de spenderade stillasittande, där grupp 2 satt mer under en arbetsdag, samt satt en större andel av dagen. Ytterligare en signifikant skillnad sågs i upplevd hälsa, där grupp 2 upplevde en större kontroll över sin vardag. Slutsats. Tidigare forskning har visat goda hälsoeffekter av fysisk aktivitet och mindre bra effekter av stillasittande. I vår studie var de med ett ansträngande arbete även mer fysiskt aktiva totalt över hela dagen. Med vetskapen om detta skulle man kunna anta att grupp 1 borde ha en bättre hälsa då det var en signifikant skillnad mellan grupperna i mängd fysisk aktivitet och stillasittande. Dock fanns det inga större skillnader mellan grupperna i upplevd hälsa och medicinsk status, vilket talar för att ett sådant påstående i detta fall dementeras.