Studien undersökte sambandet mellan stress mindset (individens övertygelser om stress) och upplevd stress hos gymnasieungdomar. 122 deltagare i åldrarna 16-19 år deltog i studien genom att svara på ett elektroniskt formulär. Frågorna bestod av Perceived Stress Scale (PSS-14), som undersökte upplevd stress, och Stress Mindset Measure (SMM), som undersökte deltagarnas mindset om stress. Resultatet visade en signifikant negativ korrelation mellan stress mindset och upplevd stress. Detta gav stöd till forskningshypotesen att övertygelsen att stress är skadligt har ett signifikant samband med hög upplevd stress hos gymnasieungdomar. Praktiska implikationer och framtida forskning diskuteras.

Stress är ett välstuderat område inom psykologin, där studier har relaterat stress till olika typer av psykisk ohälsa såsom depression och ångest. Studier har visat att känslan av sammanhang (KASAM) har betydelse för stress och stressrelaterad ohälsa. Socialt nätverk har visat sig ha en markant betydelse för positiv mental hälsa och hälsorelaterad livskvalitet. Syftet var att undersöka relationen mellan stress, KASAM och socialt nätverk hos högskolestudenter, för att på så sätt studera tänkbara skyddsfaktorer mot stress. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes på 127 studenter vid två lärosäten i Mellansverige. Resultatet visade på ett negativt samband mellan stress och KASAM, samt mellan stress och socialt nätverk. Den hierarkiska regressionsanalysen för stress visade att KASAM ensamt förklarade 50.4% av variationen, och att samtliga prediktorer förklarade 55.7%. Det finns flera möjligheter för vidare forskning inom området, exempelvis genom att undersöka betydelsen hos storleken av studenters sociala nätverk och skillnader mellan kvinnor och män.

Undersökningar har visat att många gymnasieelever känner sig omotiverade till sina studier – speciellt elever på yrkesförberedande program, och det är de gymnasiegemensamma ämnena som dessa elever har lägst motivation till. Denna studie har med hjälp av en enkät tagit reda på om det är någon skillnad i motivation till det gymnasiegemensamma ämnet naturkunskap mellan klasser som läser högskoleförberedande program och yrkesförberedande program. Enkäten bestod av påståenden rörande elevernas upplevda förmåga, ämnets lärovärde och lärandemiljön. Efter enkätstudien genomfördes kvalitativa intervjuer med klassernas två naturkunskapslärare för att ta reda på deras åsikter om resultatet. Enkätstudien visade att eleverna generellt sett var motiverade till ämnet naturkunskap, då de hade svarat övervägande positivt på enkäten. Elever på högskoleförberedande program var något mer positiva än elever på yrkesförberedande program i kategorierna ”upplevd förmåga” och ”ämnets lärovärde”. Svarssammanställningen för hela enkäten uppvisade inga generella könsskillnader. Båda de intervjuade lärarna menade att yrkeselevernas något mer negativa inställning till sin förmåga kunde förklaras med att de har haft det jobbigt i grundskolan därmed har med sig en mer negativ självbild när de går över till gymnasiet. De nämnde också att man kan försöka anpassa ämnet till det eleverna är intresserade av och vill lära sig mer av för att öka deras motivation. Det betyder dock nödvändigtvis inte att ämnet ska kopplas mer till deras framtida yrke.

Medan tjänsteföretag inte har förmågan att förutse alla problem, så har demöjligheter att lära sig att hämta sig från dem. Att sträva efter att skapa kundnöjdhet är engrundläggande förutsättning för marknadsföring. När en missnöjd kund väljer att reklamerahar företaget möjligheten att gottgöra kunden. Det har påvisats att kunders förtroendepåverkas av hanteringen av kunders reklamationer. I vissa fall kan en god hantering skapa enrelation som blir starkare efter att kunden har reklamerat. Att hantera reklamationer på etttillfredställande sätt borde därför vara särskilt intressant för företag som vill skapa långsiktigarelationer med sina kunder.Få studier inriktas till att se helheten av hur kunder upplever hanteringen av derasreklamationer. Genom att betrakta reklamationshanteringen som en process kan företag fåvärdefull information om hur kunderna upplever reklamationer. Det är för företag inte bara ärviktigt att ta reda på om kundernas förväntningar på reklamationshanteringen uppfylls,överträffas eller om kundernas upplevelser inte lever upp till förväntningarna. Det är ocksåväsentligt att ta reda på vilka element av företagets hantering som kunderna utvärderar. Syftetmed denna studie är att fördjupa förståelsen för hur kunder utvärderar Posten MeddelandeAB: s reklamationshantering. Studiens behandlar också vilken betydelse somservicemisslyckandet har för kunders upplevelser av företagets rättelsearbete samt hurhanteringen påverkar kunders förtroende till företaget. Posten Meddelandes diversifieradetjänsteutbud och kunders olika förutsättningar gör det väldigt intressant att studera kundersupplevelser av företagets reklamationshantering.I studien har 46 intervjuer genomförts med kunder som nyligen avslutat en reklamation.Intervjuerna genererat både kvalitativ och kvantitativ data. För att analysera det kvalitativamaterialet har innehållsanalys används. Analysens har i studien varit deduktiv ochstrukturerats med hjälp av olika rättvisedimensioner. Studiens slutsatser påvisar ju merbetydelse servicemisslyckandet har desto mer negativ inställd blir kunder till företagetsrättelsearbete. Baserat på företagets tjänster påvisas att kunder som har nyttjat E-brevstjänsteruppvisar längst tillfredställelse under företagets rättelsearbete medan mest tillfredställelseuppvisas av kunder som brukat direktreklamstjänster. Det har också påvisats en lägretillfredställelse under rättelsearbetet för de kunder som är VD/egenföretagare. Avgörandefaktorer för kunders upplevelser av företagets rättelsearbete är till exempel kompensation,återkoppling och förmågan att kunna ge en förklaring till servicemisslyckandet. Det kan ocksåkonstateras att det är mer troligt att en dålig hantering av kunders reklamationer påverkarkunders förtroende negativt än det är att en god hantering påverkar kunder förtroende positivt. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>Uppsatsen är en pilotstudie med syfte att undersöka sambandet mellan psykisk ohälsa, anknytningsmönster och upplevd självförmåga i en grupp tonåringar (n=19) som behandlas eller behandlats för psykiatriska eller sociala problem. Självskattningsformulär som mäter förekomsten av psykiatriska symtom (SCL-90), anknytningsmönster(ASQ) och upplevd självförmåga (GSE) har använts. Resultatet av studien visar att det kan finnas ett positivt samband mellan trygg anknytning och upplevd självförmåga, och negativa samband med otrygg anknytning. Graden av psykisk ohälsa har negativt samband med den upplevda självförmågan. En principalkomponentanalys tydde på att en complaintfaktor svarade för huvuddelen av variansen i materialet, vilket ger upphov till metodologiska frågor. Sammantaget är upplevd självförmåga och dess relation till anknytningsmönster intressant att undersöka vidare.</p>

<p>År 2003 avsatte regeringen en stor summa pengar som skulle satsas på att få barn och ungdomar mer fysiskt aktiva. Denna satsning fick namnet handslaget som senare år 2007 bytte namn till Idrottslyftet. I början på höstterminen 2009 drogs ett projekt igång på Kattegattsgymnasiet i Halmstad där man i samarbete med Idrottslyftet och Hallands Idrottsförbund fick alla klasser på Elprogrammet att delta i lagidrotter och spela mot varandra. Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning bland dessa elever och undersökt deras åsikter om projektet och fysisk aktivitet i största allmänhet.</p><p>Idrottande och fysisk aktivitet har en rad olika positiva effekter på oss människor och i synnerlighet ungdomar. I denna undersökning framkommer det att de elever som deltagit i idrottslyftet har en mycket positiv uppfattning om projektet och deras upplevda mentala och fysiska hälsa har påverkats positivt av att delta. Det framkommer även att det råder stora skillnader i enkätsvaren om man jämför de som deltagit i Idrottslyftet med dem som inte deltagit.</p><p>Däremot framkommer det inte i denna undersökning att idrottslyftet har förändrat elevernas syn på skolämnet Idrott och Hälsa eller att projektet har lett till att de kommer att hålla på mer med fysisk aktivitet när de blir äldre.</p>

<p><p>Under mina studier till fastighetsmäklare, har jag i allt högre grad blivit medveten om innebörden av att arbeta och verka som fastighetsmäklare. Det är ett flertal olika saker som gjort intryck på mig, då det gäller denna bransch. Det som dock gjort starkast intryck på mig personligen är en bestämd uppfattning från säljare av fastigheter att dessa refererar till arvodet som oskäligt. Utifrån min egen erfarenhet från dels min utbildning men även från mitt tidigare liv, där även jag agerat både säljare och köpare av hus, väckte denna uppfattning ett stort intresse. Tack vara utbildning, genomförd praktik och min egen livserfarenhet, väckte detta förhållande en aning om att ett missförstånd av något slag kanske ligger bakom denna uppfattning.</p><p>Det har varit min avsikt att genom en undersökning försöka få reda på mer om säljarkundernas uppfattningar kring och kunskap om fastighetsmäklartjänsten. Hur stor kunskap har säljarkunden egentligen i denna tjänst och vad gör företaget och mäklarna för att öka denna kunskap?</p><p>Denna studie representerar en mycket liten del av den existerande fastighetsmäklarmarknaden från vilken den kommande problemformuleringen har sitt ursprung. Tagen ur sitt sammanhang redovisar undersökningen dock ett ganska enhälligt resultat. Den slutsats som jag har kommit fram till stämmer i vart fall i hög grad i denna isolerade studie och det är också min övertygelse att resultatet är applicerbart även i det större sammanhanget.</p><p>Det är min slutsats att kunskap, som i så många andra situationer, är nyckeln till framgång och framåtskridande. En högre medvetenhet och förståelse för sammanhangen hjälper oss alla att tolka den verklighet vi lever i, något som i högsta grad stämmer även i detta fall. Jag anser med stöd av denna undersökning att en välutbildad kund uppfattar fastighetsmäklarens arvode mer positivt om kunskapen för dess uppkomst är blottlagd.</p><p>Samtidigt som ett företag eftersträvar en förhöjd kunskap hos sina kunder, är det lätt att glömma den kunskap som behövs för företagets egen del i denna process. Jag har i denna uppsats tyckt mig se en effekt av en allt för stark fokusering externt, varför det är min uppfattning att denna undersökning kan bidra med en självinsikt för företaget i just detta fall och den inte till fullo utnyttjade kunskapsbank som tycks finnas där.</p><p>Som ett komplement till de existerande teorierna som jag använt mig av, har jag som ett resultat av undersökningen kunnat utveckla ytterligare en modell för att lättare kunna fokusera på detta förhållande, så som jag ser det.</p></p>

<p>Dagens konfektionsmarknad präglas av hård konkurrens, vilket innebär att småföretag inte enbart kan konkurrera med produktkvalitet och flertalet företag vill inte konkurrera med pris. Detta ökar vikten av gedigen kundförståelse, förmåga att identifiera och lösa kundens behov samt att skapa värden för kunden. För en märkesinnehavare är det yttersta målet kundlojalitet då det leder till långsiktiga kundrelationer. Denna uppsats behandlar de olika faktorerna i en process med målet att skapa kundlojalitet, som är viktiga för att småföretag ska kunna överleva (vara lönsamma), på den alltmer konkurrensutsatta marknaden.</p><p>Sveriges modebransch utgörs till största delen av småföretag. Småföretagen är väldigt dominerade av storföretagen som genom stordriftfördelar och uppgång i internationella företagskonstellationer kan sätta villkoren för småföretagsamheten och avgöra vilken sorts företag som kan överleva på marknaden. Den svenska småföretagarens relativa position har försvagats och för små svenska jeansföretag innebär det en stor utmaning att överleva, behålla sina kunder och vara lönsamma. Detta ökar vikten av att den så kallade kundlojalitetsprocessen hos företagen är optimal.</p><p>Syftet med uppsatsen är, att med en jämförande fallstudie, utvärdera kundlojalitetsprocesserna hos konfektionsföretagen Gul&Blå och Sixty Sverige för varumärkena Gul&Blå och Miss Sixty. För att undersöka det valda området, utförs djupintervjuer med respektive jeansföretag. Teorier som uppsatsen bygger på är varumärkesuppbyggnad, engagemang, upplevd risk, styrningsmetoderna mål- och processtyrning samt perspektiven transaktions- och relationsmarknadsföring.</p><p>Undersökningen visar att kundlojalitetsprocessen är optimal när förtaget använder sig av samtliga aktiviteter i den varumärkesuppbyggande processen, arbetar för att minimera kundens upplevda risk gentemot produkterna, ökar engagemanget för produkterna genom säljfrämjande åtgärder, arbetar processtyrt samt arbetar enligt perspektivet om relationsmarknadsföring.</p><p>Nyckelord: kundlojalitet, varumärkesuppbyggnad, upplevd risk, engagemang, processtyrning, relationsmarknadsföring.</p>

No description available.

Under mina studier till fastighetsmäklare, har jag i allt högre grad blivit medveten om innebörden av att arbeta och verka som fastighetsmäklare. Det är ett flertal olika saker som gjort intryck på mig, då det gäller denna bransch. Det som dock gjort starkast intryck på mig personligen är en bestämd uppfattning från säljare av fastigheter att dessa refererar till arvodet som oskäligt. Utifrån min egen erfarenhet från dels min utbildning men även från mitt tidigare liv, där även jag agerat både säljare och köpare av hus, väckte denna uppfattning ett stort intresse. Tack vara utbildning, genomförd praktik och min egen livserfarenhet, väckte detta förhållande en aning om att ett missförstånd av något slag kanske ligger bakom denna uppfattning. Det har varit min avsikt att genom en undersökning försöka få reda på mer om säljarkundernas uppfattningar kring och kunskap om fastighetsmäklartjänsten. Hur stor kunskap har säljarkunden egentligen i denna tjänst och vad gör företaget och mäklarna för att öka denna kunskap? Denna studie representerar en mycket liten del av den existerande fastighetsmäklarmarknaden från vilken den kommande problemformuleringen har sitt ursprung. Tagen ur sitt sammanhang redovisar undersökningen dock ett ganska enhälligt resultat. Den slutsats som jag har kommit fram till stämmer i vart fall i hög grad i denna isolerade studie och det är också min övertygelse att resultatet är applicerbart även i det större sammanhanget. Det är min slutsats att kunskap, som i så många andra situationer, är nyckeln till framgång och framåtskridande. En högre medvetenhet och förståelse för sammanhangen hjälper oss alla att tolka den verklighet vi lever i, något som i högsta grad stämmer även i detta fall. Jag anser med stöd av denna undersökning att en välutbildad kund uppfattar fastighetsmäklarens arvode mer positivt om kunskapen för dess uppkomst är blottlagd. Samtidigt som ett företag eftersträvar en förhöjd kunskap hos sina kunder, är det lätt att glömma den kunskap som behövs för företagets egen del i denna process. Jag har i denna uppsats tyckt mig se en effekt av en allt för stark fokusering externt, varför det är min uppfattning att denna undersökning kan bidra med en självinsikt för företaget i just detta fall och den inte till fullo utnyttjade kunskapsbank som tycks finnas där. Som ett komplement till de existerande teorierna som jag använt mig av, har jag som ett resultat av undersökningen kunnat utveckla ytterligare en modell för att lättare kunna fokusera på detta förhållande, så som jag ser det.